Fortsätt kämpa !

        DATUM: 2009-08-30 TID: 22:13:31

Blir skakad och ryser är jag läser hur många av er det är som har någon i familjen eller släkten som också har varit/är drabbad av cancer. Vissa som har gått bort och vissa som fortfarande kämpar.
Tänk vad vanligt denna hemska sjukdom igentligen är.

Därför blir jag också extra glad när jag ser att det fortfarande ramlar in pengar på Victor fond varje dag. Otroligt!!!! =)
Vi måste fortsätta kämpa mot denna sjukdom, drabbade eller inte. Vem vet, en dag kanske vi kommer att läsa i tidningen om läkaren som uppfunnit det som alla trodde var omöjligt.  "Botmedlet mot cancer.."

Vi kommer i alla fall alltid att fortsätta sprida budskap och att försöka samla in pengar så att det en dag kan bli sant. Det är det enda vi har kvar att göra för vår lilla Victor och alla de andra små som drabbats.
Blir även mycket glad för varenda inlägg där ni skriver att ni läst vår bok och delat vår berättelse. Då kanske ni får en liten inblick i livet vi levde och hur många av de familjer som sitter där har det just nu...
För även om vår kamp är över så fortsätter många andras, och det är dem som vi måste be för.






Till er som undrat vem det är som sjunger låtarna överst på bloggen så är det jag och mina systrar som spelade in dem till Victors begravning.

Hallelujah: Jag och Therese
Blackbird; Josefine
Another Day ; Jag och Josefine



Tack...

        DATUM: 2009-08-28 TID: 21:40:43
Tack Familjen Nilden/Jonasson, för den fina gåvan som ni gett och placerat på Victors gravplats. Den var så underbart fin och vi drar i snöret till "speldosan" varenda gång vi är där nu.

Även tack till Frida för det fina kortet och "laban" dockan som han fått.

Även alla ni andra så klart som har haft vägarna förbi vår prins och utsmyckat graven med er kärlek och era tankar.

Massvis med kramar



Dagar och oro för våra små...

        DATUM: 2009-08-28 TID: 17:29:53
Nu har en hel vecka gått. Låg i sängen i morse och tänkte igenom vad jag gjort under dagarna.
Kom fram till att jag har igentligen inte gjort någonting... Gått långa promenader, tittat på TV på kvällarna, lagat mat, plockat blåbär , varit på en massa läkarbesök i Torsdags och lite smått och gott.
Men vart tiden har tagit vägen vet jag inte. Man är nog i en sorts dvala, dit tid och rum inte tycks nå, så de stunder man inte aktiverar sig, de bara försvinner.

På söndag skall vi i alla fall till syrran och äta kräftor. Det blir nog trevligt. =)

Vi fick ett brev från sjukhuset idag, där vår läkare Fredrik berättade att man fått tillbaka provsvar på Victors tumör, då de testat om den innehöll den ärftliga genen av Neuroblastom.
Tack och lov, så gjorde den inte det så vi kan i alla fall vara ganska säkra på att vårt nästa barn inte kommer att drabbas av samma helvete.

Tänk vad man skall gå och oroa sig för sina barn. I ett helt liv så kommer man vara bunden till en massa orosmoment som kan drabba våra små.
Sjukdomar, olyckor, dåliga sällskap, mobbning, droger osv. Ja hur mycket finns det inte som kan hända? Och jag vet med säkerhet, att när vår familj redan har blivit drabbade av något så ovanligt som cancer, så kommer oron att vara ännu större för alla andra mycket vanligare scenarion.
Men jag har lovat mig själv att inte bli en hönsmamma. I sånt fall får jag oroa mig i smyg, inombords. För jag vill att mitt barn skall få samma möjligheter att leka och utvecklas som alla andra och jag tror inte på att överbeskyddande är det säkraste. Risken är att man får osäkra barn i stället som inte vågar leva.
Visst är det svårt att inte hålla hårt i kopplet när man lever i en sån sjuk och våldsam värld som vi gör, men jag tror att man kommer längre med uppfostran, medvetenhet och kärlek.
Lär barnen vilka situationer de borde undvika i stället, men ta inte ifrån dem chanserna till att se världen och att skaffa sig erfarenheter.
Döden väntar oss alla så småningom. Det är hur du har levt ditt liv, som i slutändan spelar någon roll.

Nya, fast gamla bilder

        DATUM: 2009-08-26 TID: 16:14:01
Victor hade så stor glädje över sina halv syskon när han levde. Hittade lite gamla kort i datorn som jag lägger upp. Ha ha, åh vilka minnen man får när man tittar på dem.



Fredagsmys i soffan=)






Chips =) Mums !













Coola killar. Samma dag som Victor började tappa sitt hår...








Blåsbubblor!!! Jippi!





Vill inte va med mer!!!!!






Grabbarna i huset =)





Mys i Theas knä =)









Men, Thea. Vad göör du???






Oki, bäst jag försöker också!










Puss







Är de inte underbara denna lilla syskonskara?  Tänk vad livet kan vara grymt och kallt ibland.
Men vi har alltid våra minnen, och dem kan inte tas i från oss!

Syskon

        DATUM: 2009-08-26 TID: 15:35:45
Tänk ändå. Vad skulle man gör utan sina syskon.
Det finns säkert många därute som har både mindre och mer kontakt med sina. Halv eller hel, det spelar ingen roll, för mig så är mina två systrar mina två stöttpelare i livet och absolut de bästa av vänner.
Jag vet inte hur många gånger vi nästan har slagit ihjäl varandra under uppväxten, hatat, vrålat och jagats, men även lekt, kramats och älskat varandra.  För det finns inga starkare band än blod och har man turen som jag att ha syskon, så är det det bästa som finns=)

Mina två systrar kompleterar mig perfekt som mellanbarn med sina helt olika personligheter. Jag är så otroligt lika båda två, fast på olika sätt.
Vi kan ringa varandra när som hellst på dygnet, prata, gråta, skratta, ja allt! Och det är faktiskt med dem som jag har mina roligaste minnen med.
Jag hoppas så att någon av dem skall få barn snart så vi även kan få dela på det miraklet, att få kusiner som kan växa upp tillsammans så som vi gjort.
Den ena yngre syrran är nog en omöjlighet, hon har nämligen ingen partner för tillfället så det blir lite svårt. Så jag får helt enkelt rikta allt mitt hopp till min äldre syrra och be för att hormonerna och sexlivet sköter resten. =)

Det är sorgligt att inte Victor kommer att få uppleva ett syskon och glädjas över det starka band som bildas. Men jag kommer att berätta allt om honom för det nya barnet så att åtminstonde hon skall få lära känna vår rara lilla prins.

Vill skrika ut ett stort hurra för alla er syskon därute. Ta hand om varandra och släpp aldrig taget. Utan mina systrar hade jag aldrig överlevt det jag har gått igenom, och jag är evigt tacksam för att de finns i mitt liv.



Gravida

        DATUM: 2009-08-23 TID: 22:16:14

Det är skoj att ni är många som väntar barn samtidigt som mig.
Oavsett om ni har långt kvar, eller snart skall föda så är det spännande att läsa hur det går och hur ni mår.
Satt här om kvällen och tittade i en liten gravidbok som jag skrev när jag väntade Victor. Det är så mycket som är olika, men även massor som stämmer med nu.
Den här gången kände jag barnet röra sig mycket tidigare än med Victor tex. Sist var det inte förens efter v. 20. Jag mådde även mycket sämre i början nu än vad jag gjorde då.
Skall bli intressant att se hur allt utvecklar sig längs med vägen =)

Vi har fortfarande inte bestämt oss för hur vi skall göra med Victors rum. Vilka saker skall få stå kvar, vad skall bort och hur skall vi planera allt? Det är så himla svårt och så mycket känslor som spelar in. Hela rummet andas ju Victor och vi vill ju inte ta bort det lilla som är kvar av honom.
Samtidigt så måste man ju lämna rum för det nya barnet och inte göra det till ett museum.
Nej, det sköna är att det är 6 månader kvar innan vi måste ta några beslut, så då kanske allt har hunnit lösa sig av sig självt. I värsta fall får vi väl bygga ut huset och göra ett nytt rum. =/

Victor.. Victor.. Victor... Om du ändå vore här. Viska i mammas öra att du finns här och hör mig. Saknar dig så!


Man ser ut som man mår =)

        DATUM: 2009-08-23 TID: 13:08:14
Usch, känner mig så seg och trött.
Som en smutsig, urvriden trasa som är grå och glåmig.
Har svårt att hålla mig i solen då jag blir yr, men nu är mamma här ett par dagar så vi försöker gå åtmistonde en lång promenad om dagen.

Jag mår inte dåligt pga graviditeten och jag har inga krämpor eller så, men jag är mycket psykiskt utmattad och det reflekteras i mitt ansikte. Känner knappt igen mig själv när jag kollar mig i spegeln. Ser nästan gammal ut...
Håret är risigt och glanslöst, hyn är förfärlig, extra kilon har redan börjat sätta sig lite här och där och jag är blek och grå. Mörka påsar under ögonen och torra läppar. Fy fan!
Behöver nog inte vara rädd för att stöta på någon jag känner, för ingen skulle känna igen mig =)

Vart är det där gyllende skimmret som folk påstår att gravida har, när hyn är perfekt och håret glänser? Har jag missat något eller??
Men det är väl så.... Man ser ut som man mår =)

Nästa Fredag är det Victors 2 års dag. Eller rättare sagt, det är den dagen han skulle blivit 2 år... Det kommer bli en tuff dag, men vi skall försöka göra den så positiv som möjlilgt. Blåsa ballonger, blåsbubblor, prata fina minnen, titta på film från när han föddes, och bara vara tillsammans allihopa.
För det var det han älskade. När hela familjen var samlad, då var han lycklig!!  Det ser man så tydligt på sista avsnittet av Sjukhuset. Ungen bara lyser av lycka!
Önskar att vi hade fått fira hans födelsedag med honom så som det SKA vara. Inte att gå till en gravsten och hoppas att han är där och hör oss. Det är SÅ FEL!!!! Så fel....

Hoppas att ni därute slipper uppleva det vi har upplevt och att ni får fira många, många födelsedagar med era små älsklingar. Ja, så som det SKA vara =)

Vi Föräldrar

        DATUM: 2009-08-20 TID: 21:47:23
Gud vilken fin artikel om Melwin med familj i Vi föräldrar. Vet att någon skrivit om det i ett tidigare inlägg.
Det känns lika konstigt att se deras ansikten och namn i tidningen som det gjorde att se Victor på löpsedlarna. Overkligt.
Vi håller tummarna och tänker på våra kära vänner i Fagersta =)
Hoppas vi ses snart !

Tack för alla fina namn förslag =)  Jätte fina ! 
Självklar så bestämmer vi oss inte förens bebben är född utan får ha några favoriter på lager. Och pojknamn har jag så många ifall att det skulle dyka upp en pillesnorre.

Peter säger alltid att det inte kan finnas ett finare namn än Victor, och självklart så känner man så för sitt barn, speciellt när det gått bort. Victor kommer ju alltid att klinga högst i våra öron.
Tycker om namn som betyder någonting också. Som tex;
Victor = segrare
Wilma = vilja
Lovis= hjältinna
Det var många som kom med förslagen Tuva, Tova och Maja som också är några favoritnamn.

Starka namn som samtidigt är mjuka.


Men pappa Peter har ju också något att säga till om, speciellt när vi kom överens om att han skulle få bestämma namn om det blev en tjej och jag om det blev en kille. =)
Har svårt att inte lägga mig i.
Ja ja, man är ju skadad som mamma. Kontroll på allt vill man ha =)  Fortsätt skicka förslag, det behövs !






 

Barnmorskan

        DATUM: 2009-08-19 TID: 19:46:47
Var på besök hos barnmorskan idag.
Pratade lite om ultraljudet, hur vi mådde och allt runt omkring. Det är väldigt skönt att gå dit och vi trivs båda två mycket bättre med henne än med vår läkare.
Vi berättade detta och hon har nu hjälpt oss att boka in två nya läkare + en kurator som vi skall träffa redan i morgon.
Hoppas hon är bra =)

Vi lyssnade även på bebbens hjärtljud, vilket tog en evighet att hitta, så jag hann få hjärtsnurp minst två gånger innan det välbekanta ljudet hördes. "Pust" Vad skönt!
På kvällen tog vi en tur ner till skön, jag mamma, hundarna och Peter. Han var den enda som badade då vi inte hade några badkläder med oss. Underbart i vattnet, så i morgon får det bli ett dopp!
Hoppas att det fina vädret håller i sig ett tag till innan höst kylan kommer.

Håller på att fundera på namn hela tiden men det är svårt. Favoriten för tillfället är nog Wilma. Tycker det passar så fint ihop med Victor.
Victor och Wilma... Ja det låter bra =)
Men det återstår att se, tänkte om ni kunde komma med några bra förslag om ni vill =) Det finns alltid något man inte har tänkt på!

Kram




Boken

        DATUM: 2009-08-18 TID: 15:49:26
Hejsan, ser att det är många som skrivit inlägg om att de vill köpa boken. Det lättaste är ju att gå in på länken till vänster på Victors blogg som ser ut som boken, där det står "Läs den gripande historien om Victors kamp".

Om ni inte kan trycka på den av någon anledning så kan ni gå in på adressen www.vulkan.se och hitta den där.
Den finns bland annat i listan över "Bäst sålda just nu" och ni kan även söka på den i "Sökfältet" högst upp.
Den heter "Någon gång, någonstans möts vi åter igen..."
Klicka bara på "Köp" och följ instruktionerna.

Det var någon som undrade om den fanns att låna på biblioteket, men svaret är nej tyvärr. Tror att biblioteket själva måste köpa in den då, och jag tror inte att det är så många som vet om den här sidan och att boken ens existerar.
Jag vet också att priset för boken är väldigt högt, och det är nog för att Vulkan endast trycker exakt det antal exemplar som beställs. Hade boken publicerats i ett vanligt bokförlag, tex Bonnier så gör de ju massupplagor av den och säljer den då till mycket billigare priser.
Men jag var ju tvungen att lägga in den på Vulkan pga nomineringen till Årets Blok. Hoppas att ni ändå tycker den är värd pengarna och beställer en egen så Victors historia sprids.

Många kramar Sofie

Graven

        DATUM: 2009-08-17 TID: 20:52:38

Har som vanligt varit vid graven och tänt ljus. Det är så vackert och mysigt när man tittar ner över kyrkogården på kvällen och ser Victors gravplats lysa upp av värme.
Gräset börjar lägga sig som en matta över jorden som täcker hålet ner till kistan. Usch, det känns verligen att man lägger på ett permanent och evigt lock över hans kropp som aldrig mer kommer att se solens ljus.
Slår genast bort tankarna på honom där i kistan, det är så smärtsamt och obehagligt att ta in.

Hörde att de första böckerna har börjat anlända i brevlådan nu. Vi har inte fått våran än, men den kommer väl vilken dag som hellst.
Jag är så glad att det är någon som vill köpa och läsa vår berättelse, det betyder mycket att få föra den vidare.
Vill ge en bok till framor och mormor, men vet inte riktigt om den kanske är för jobbig att läsa för dem. Delen där Victor går bort är ju ganska magstark att läsa om man är känslig och gammal.
Får se hur jag gör...

Tack alla ni att ni finns och skriver till oss.

Kramar


Lycka har många ansikten =) =)

        DATUM: 2009-08-16 TID: 19:20:19

















Maggen växer =)

        DATUM: 2009-08-16 TID: 19:11:14



Därinne någonstans växer det en liten prinsessa. Det sparkar för fullt hela dagarna och jag bara njuter av känslan =)
Vi vågar dock inte köpa några kläder eller så ännu, man vet ju inte. De har ju haft fel förut =o

Nej en frisk och glad unge är allt jag begär, någon som jag få behålla hos mig så länge jag lever.
Hör du det GUD!!! Den här ungen får du inte..!! Du har redan tagit halva mitt hjärta och hela min själ, mer får du inte från denna mamma. =)

Hurra!!!

        DATUM: 2009-08-14 TID: 22:41:19
DEN 22 JANUARI SÅ VÄNTAS DET KOMMA EN LITEN LILLASYSTER !!!!

Det vad med mycket möda och krångel som damen vid ultraljudet lyckades se vad som dolde sig bakom de korsade benen. Först var handen i vägen, sedan navelsträngen, benen var korsade och så fort hon skulle titta noga så vände sig hon sig snabbt om åt ett annat håll.
Men tillslut sade hon efter ungefär 5 försök, att hon är nästan 100 % säker på att det blir en liten tös!

Herre GUD! En tjej, vad läskigt. Vi har varit vid graven och berättat nyheten för Victor och jag är säker på att han hör och ler där han är. Vi har tänt ljus överallt, både hemma och vid stenen och när vi kom till kyrkan så föll det en stjärna precis framför oss. Det var säkert han som ville hälsa =)

Åh Victor, en liten lillasyster. Hon kommer att få den bästa, modigaste skyddsängel man kan få, och du kommer alltid att vaka över henne!



Bisarr värld

        DATUM: 2009-08-14 TID: 10:31:06

Konstig känsla.
Idag är det den 14;e, datumet som för alltid kommer att symbolisera Victors död.
Och samtidigt så skall vi idag berätta för familjen vilket kön som det nya barnet har, och försöka glädjas åt det.
Fattar inte i vilken bisarr situation man sitter i.
I morgon är det dessutom den 15 Aug, exakt ett år sedan vi fick reda på att Victor drabbats av cancer och den dagen då hela vår resa började.
Kl ett i morgon så skall vi på 1 års kalas hos Peter bästa kompis Jörgen och hans tjej Linda, för samma sekund och dag som de skickade ett medelande att de hade fått en dotter, så skrev Peter ett sms tillbaka att Victor hade fått cancer.
Underlig värld vi lever i...

Tänd ett ljus för Victor i dag och i morgon och sänd era tankar till vår älskade ängel...


Ultraljud

        DATUM: 2009-08-13 TID: 21:48:30
Hejsan allihopa. Jag kan gissa att många av er har väntat på att få höra hur ultraljudet gick idag.
Jag kan berätta att allt såg jätte bra ut. De kollade extra noga på organ, flöden osv så att vi skulle känna oss lugna.
Känns jätte skönt att veta att bebisen mår bra så här långt! =)

Tyvärr kan jag inte skriva vilket kön det är på bebben då vi inte kommer att berätta för familjen förens i morgon.
Så än så länge så är det hemligt, men så fort jag har berättat det så skall jag skriva ett inlägg här.

Annars så har dagen varit bra. Vi passade på att träffa lilla L som ligger inne på högdosen just nu.
Det kändes jätte underligt att komma dit, de hade fått samma rum som vi hade och jag sade till Peter att det kändes exakt som när vi själva låg där. Man nästan förväntade sig att se Victor ligga i sängen när man kom in.
Det var trots allt jätte roligt att träffas och få prata lite. Det var länge sedan vi sågs allihopa.
L är så stark och duktig och håller alltid humöret uppe den lilla solstrålen! =)

Jag lovar att skriva i morgon och berätta, är så förväntansfull över att få tala om vilket litet syskon Victor kommer att få =)

Godnatt och sov så gott allihopa!

Kram


Upprörd

        DATUM: 2009-08-12 TID: 11:32:11
Usch, blev påminnd om denna hemska historia när jag läste Aftonbladet i morse.

2007:    17 månader gamla babyn Peter Connelly dör. Han har 50 olika skador, bland annat bruna revben, bruten rygg och inga naglar.
Tortyren utfördes utav hans mammas pojkvän samtidigt som hon påstod sig sitta vid datorn och surfa.
2012 har hon avtjänat sitt fängelsestraff och skall bli lovad "ny identitet" på grund av hotrisker och lynchmobbar som är ute efter henne.
Hon har skrivit till sina vänner att när hon släpps ut så vill hon ut och festa och resa.

FY fan!!!! Jag blir så jävla upprörd när jag läser om sånt här. Mår illa inombords när jag tänker på den stackars babyn som fick lida så fruktansvärt och bli troterad till döds utav de människor som han trodde älskade honom mest.
Tack och lov att han är fri nu, från smärta och hat.
Varför skaffar man barn om man bara vill utsätta dem för ett helvete?? Det finns så många föräldrar som inte ens får behålla sina barn i livet, trots att det är allt de önskar, och så finns det de som gör allt för att plåga och bli av med dom på de hemskaste sätt de bara kan.

Jag hoppas nästan att hennes nya identitet spricker och att den där lynchmobben får fatt på dem till slut. Att hon får lida precis lika mycket som hennes rara lilla pojke fick.
Och vem vet, om ett par år så kanske hon har skaffat ett nytt barn som går samma öde till mötes. Nej, att vem som hellst kan få skaffa barn. DET är helt otroligt.
Vissa människor borde få ruttna bakom lås och bom.

Ursäkta mina hårda ord, men man läser om det här så ofta i tidningen, och jag blir lika upprörd varje gång.
Är lite extra känslig just nu =(


Gå in och läs själva

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5631467.ab   

     
Vila i frid lilla Peter....

Baby P torterades till döds.

Till Victor

        DATUM: 2009-08-11 TID: 16:06:28
När jag sitter i ditt rum och blundar, så känns det som att du är där.
Alla dessa saker finns runt omkring, som du en gång hållit kär.
.
När jag håller din nalle i min famn, så minns jag ditt busiga skratt
Våra mysiga sång stunder med visor som du sjöng så glatt
.
Men jag minns också allt det sjuka, hemska och svarta
Allt det onda, fula, och dina tårar varje gång jag dig skulle natta
.
Jag tänker på allting som du inte fick se
Och alla de små saker som fick dig att le
.
Du var så stark och modig min prins, min pojke, min son
En himmelens ängel, som vi bara fick till låns
.
Jag drömmer om oss vid havet, dansandes i de salta vågorna
Borta är all oro, sjukdom och de oroliga frågorna
.
Tänk om vi bara fick en enda stund till
Ja, om vi fick göra vad vi vill
.
Då skulle vi dansa tätt intill varandra
Mamma, Pappa , prins
Och aldrig släppa taget, så länge kärleken ibland oss finns...
.

Är jag förvånad??? Nej!

        DATUM: 2009-08-10 TID: 22:00:47
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5623305.ab

Välkommen till Victors nya blogg

        DATUM: 2009-08-10 TID: 21:45:52
Eller ny är den ju inte, och det var just tanken. Vi ville behålla den "gamla" bloggens utseende och endast ändra vissa saker.
Vi har lagt till nya bilder, förenklat vissa saker och lagt till fler länkar.
Under flikarna längst upp på sidan kan ni bla läsa mer om Victor, se hans filmer som uppdateras hela tiden, lära er mer om Neuroblastom, lyssna på låtar samt gå in på hans fond och minnessida.
Ni kan även följa Victors syskon allteftersom han/hon växer, beställa boken, titta på bildspel osv.

Ett stort tack och en eloge till Sandra, världens bästa som har slitit med designen "petig som jag är" och gjort bloggen så fin som den blivit.

Hoppas ni blir nöjda!


"Tre nya filmklipp ligger inne nu under Victors filmer"

Det nya...

        DATUM: 2009-08-09 TID: 23:08:09
Har börjat känt lite rörelser i magen de senaste dagarna =) Åhh, det är så spännande att få se vad som döljer sig där inne i magen. Det är ju från och med nu som man kan säga att graviditeten börjar.
Kom i håg så väl när jag väntade Victor. Det var så mysigt att bara ligga med handen på magen och känna honom röra sig.  Det är svårt att förstå, speciellt för kroppen vart den lilla personen som man nyss hade i sig har tagit vägen.
Usch, ryser när jag tänker på hur nyss det var som han fanns här hos oss.

Älskade blåsbubbleprins! Du är för evigt i våra hjärtan =)=)





Nekade ambulanssjukvård

        DATUM: 2009-08-09 TID: 11:54:47
Nu får dom väl ta och ge sig!! Nu är det 2;a gången på två dagar som en ett åring har blivit nekad ambulans när de blivit allvarligt sjuka!!!
Vad är det för fel på SOS-alarm när de ber föräldrarna att själva köra in deras barn i ett sådant tillstånd trots läkarnas varningar.


Gå in och läs artiklarna själva och säg vad ni tycker.


http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5620962.ab

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5618440.ab

Klipp

        DATUM: 2009-08-06 TID: 23:30:04
Har lagt ut två gulliga klipp på Victor från Peters mobil.
Båda två är från högdosen, innan han blev jätte dålig. De finns under länkar och heter "Vicke skrattar" och "prinsen badar"

Kram

Vinnare

        DATUM: 2009-08-06 TID: 20:22:38
Oj, jag har precis läst alla era inlägg om Mama-hjälte 2009 och jag kan inte säga annat än att jag blir jätte glad och jätte hedrad över era ord.
Har aldrig sett mig själv som en hjälte, tvärtom så har man känt sig rätt misslyckad den senaste tiden över att man inte kunde hjälpa Victor och att han inte klarade sig.
Hjälplösheten får en att känna sig misslyckad som mamma, fastän jag vet att jag gjorde mitt bästa i att vara just en bra sådan.

Att jag inspirerar andra, glädjs jag åt, att det har kommit in så mycket pengar på barncancerfonden, det är jag stolt över. Men vi får inte glömma att jag aldrig hade kunnat gjort allt det här själv, inte utan alla er!
Och det finns så många mammor därute som sitter i samma sits som jag gör och som kämpar varje dag. Jag skulle vilja ge ett pris till allihopa, att det fanns en officiell Mama-hjälte dag dit alla mammor var inbjudna och fick koras som vinnare.

Tack i alla fall, för det är vad ni tycker som spelar roll.

Kram



Victors minnes sida...

        DATUM: 2009-08-04 TID: 19:14:52
Hade ingen aning om den här sidan för tre minuter sedan. Gick in, tittade, lyssnade och GRÄT!!!
Oj, det var många veckor sedan jag grät så mycket över Victor.
Jag var nog inte riktigt beredd på bilderna och låten och hade inte kunnat förbereda mig. Fy fan, jag saknar honom så otroligt mycket och ju mer jag tänker på hur absurd hela den här helvetes situationen är så gråter jag destå mer.
Jag blir så förbannad på den här jävla sjukdomen som tog vår fina prins, mitt enda barn och vår stora kärlek.
Varför skall NÅGOT oskyldigt barn drabbas? Vad har dom gjort för ont??!!!

Jag önskar så att cancern hade kunnat tagit mig i stället, fy fan vad jag önskar det!!!!!!!! Det fanns ingen som ville leva så mycket som honom och han fick inte ens en chans... inte en chans.

Jag kommer aldrig att få träffa mitt barn igen och bara det får mig att vilja ge upp och dö.



http://feie.tkphotography.se/VictorsSida.html

Klart

        DATUM: 2009-08-04 TID: 10:14:33
Nu är boken färdig och felfri. Det var ju inga större fel innan heller utan det enda som är ändrat är att vissa ord inte har flytit ihop och att texten nu är i storleken 12 i stället för 10.


Kramar

Ork...,

        DATUM: 2009-08-03 TID: 22:27:32
Om någon undrar varför jag inte har skrivit så mycket på sista tiden, så är det för att jag har haft fullt upp med resor, trötthet, förlusten, skriva färdigt boken och att tänka ut bilder till Kalendern.
Jag lovar att jag skall bli bättre på det snart =/
Hoppas att ni orkar stanna kvar och vänta på att jag kommer igång igen... Men så är det ju kanske med sådana här bloggar. Vissa perioder orkar man skriva mer och vissa mindre.
Det är ju ingen ide att bara kluddra ner några ord om man inte har något att säga, då blir det ju inte äkta.

Känner ändå att jag orkar rätt mycket med tanke på vad som har hänt. Jag brukar klappa mig själv på axeln och tänka, "Du är bra stark du Sofie, kämpa på" men frågan är hur länge.
Jag saknar ju Victor så att hjärtat håller på att gå sönder och den saknaden förvandlar jag i stället till kreativitet, eller rastlöshet vore nog det rätta ordet. Kan och vill inte bara sitta, det går inte. 
Vill göra något för Victor och för hans minne, vill kämpa för de barn som finns kvar. Jag vill, vill, vill!
Men orkar jag?

Laban

        DATUM: 2009-08-03 TID: 22:20:21
Är nu uppe i Hälsingland med Peter och barnen.
Kanon väder hela veckan lovade de på nyheterna, så vi hoppas att det stämmer. Barnen förtjänar en härlig vecka tillsammans med oss med mycket sol och bad. Det var så länge sen... =)
Vi har föresten fått ett nytt tillskott till familjen.
Han heter Laban, är 12 veckor gammal och urmysig.
Vi har alltid velat haft en mops, och var inne på den rasen redan innan vi skaffade oss Griffon, men det blev aldrig av.
Så nu kändes tiden rätt, då jag har så mycket fri tid över och ett väldigt stort behov av att aktivera mig. Så nu skall jag och Biffen gå på agillity kurs och Laban får gå på en hederlig gammal valpkurs.
Hoppas att dessa nya saker får mig att skingra tankarna lite. det skulle behövas och djur har ju en förmåga att ta upp HELA ens uppmärksamhet och tid.

Bilderna är från idag när vi var och badade kl 18.00. Hur många valpar bara kliver rakt ut i vattnet och börjar simma??? Inte många =) Bara Laban...



Bilresan upp, inga problem =)



Zzzzzzz.....



Hopp i plurret...



En sjögris =)



Trött efter bus i vattnet... Zzzz...






Enstaka fel

        DATUM: 2009-08-02 TID: 23:02:12
Hejsan, har sett att det är en del tryck fel på boken som nu redan är publicerad. Det är något som blir fel i deras program när man laddar upp den som ett Word dokument.  Enstaka ord flyter ihop ibland och på baksidan så står Victors namn stavat med K istället för C.
Texten kommer nu laddas om som en PDF-fil i stället och detta är på gång nu, och för er som skall beställa böcker framöver får välja själva om de vill vänta på den korrekta upplagan som kommer inom kort.
Jag skriver så fort den har kommit ut.


MVH Sofie

Glad i all sorg

        DATUM: 2009-08-02 TID: 20:04:49
Jag blir rörd när jag läser era fina inlägg och de betyder väldigt mycket i dessa svåra stunder av sorg.
Det var inte en lätt uppgift att skriva bloken och var oftast helt utmattad psykiskt efter varje del, men nu när allt finns på papper så känns det ändå skönt på något sätt.

Jag blir även väldigt glad när jag ser att det är många av er som har beställt den och jag hoppas att ni finner den välskriven trots att jag inte har varit vid mina sinnes fulla bruk när orden skrevs.
Jag älskar tanken på att Victor inte dött förgäves och blir lycklig när jag läser att ni till och med har förändrat er syn på livet efter det som hänt. Det har ju vi med! =)

Klarar vi av det här som har hänt utan att fullständigt packa ihop, då klarar vi tamefan vad som hellst!!!


STORA kramar till er alla!!!!!!!!!!!!


Hemma

        DATUM: 2009-08-01 TID: 21:54:06
Tillbaka hemma igen... Till tystnaden som välkomnar oss med öppna armar.
Känslan man har går inte riktigt att ta på.
Är det behagligt och skönt att vara hemma, eller är det rent obehag som lurar? Det är svårt att säga, kanske en blandning.
Vi åker bort upp till Helsingland på Måndag morgon med barnen.
Just nu är jag så trött och vill bara vara här, men det känns nog bättre i morgon.

Graven var så fint omhändertagen när vi kom dit. Det satt uppe flera nya saker från olika människor och det glädjer oss att ni är så många som åker dit, speciellt när inte vi kan.

Har drömt om Victor många nätter nu... Suddiga, obegripliga bilder som igentligen inte verkar ha någon mening. Hoppas att denna natt blir bättre.

Godnatt

Klart

        DATUM: 2009-08-01 TID: 01:06:53
Äntligen! Efter mycket krångel så finns nu min bok att beställa på Vulkan.se.
Jag vet faktiskt inte om det var för sent för tävlingen, men det återstår att se...

Ni kan gå in på deras hemsida och söka på "någon gång" så kommer den upp längst ner på sidan.
Än så länge syns den inte på senaste publicerade, men jag får se om den dyker upp där i morgon.

Nu måste jag gå och sova, är helt slut.
Tack syster Therese för all hjälp i kväll!!!


Sofie