Förlossningsvisning och avdelningsbesök
DATUM: 2009-12-03 TID: 20:30:02Själva rundvandringen gick bra, men det var ju inte bara därför vi åkte dit. Vi ville prata med en av barnmorskorna, förklara vår situation och förbereda dem på att det kanske kommer att bli jobbigt när man väl skall in.
Kvinnan vi pratade med förstod precis och tipsade om att boka in ett möte med en Aurora grupp, där man kan få en personlig "kontakt" att prata med om man känner rädsla inför förlossningen.
Hon kan också vara med att hjälpa till om man har några speciella önskemål osv.
På vägen tillbaka gick vi som jag nämnde förut, upp till avdelning 95 A, där vi träffade några ur personalen och pratade lite.
Det kändes som vanligt väldigt tungt att stiga in genom dörrarna och vandra korridorerna som vi så många gånger gjort.
Det var i alla fall trevligt att träffa alla och att prata med dem och de hade både bra och tråkiga nyheter, angående deras arbete, men det skall jag ta upp här vid ett senare tillfälle.
Har kommit hem för ca en timme sedan och är HELT slut! Sov nästan ingenting i natt, varför vet jag inte, och att vistas på sjukhuset tar verkligen andan ur en.
Skylten i hissen som alltid ger mig rysningar...
Välkommen till 95 A
Akvariet i Entren som Victor älskade att betrakta...
"Vårat" fika rum
Tog lite olika kort på några av de otroligt välgjorda och mysiga små hus och figurer som
Sven Nordqvist designat.
Det är så viktigt med stämningen och att det finns så mycket fint att titta på för barnen...
Kaninhuset.
Kika in genom något av fönstrena och se vem som bor där =)
Flygmaskinen
Victor skulle ALLTID klappa den lilla "gris figuren som satt längs bak och kikade ut.
Hela havet stormar
Den lilla "byn" med ruschkanan som jag berättade om i min dröm.
Längst upp finns två små trädkojor där de små kan klättra upp och gömma sig =)
Victor tyckte alltid att det var så spännande att kika in till den gamla tanten...
Vilka underbara hus och figurer det finns på avdelningen. Kan förstå att Victor tyckte att det var spännande! Lilla killen, så trist att han skulle behöva vara isolerad så länge istället för att klättra omkring och kika in till tanten, grisen och de andra! Skönt att ni kan få komma i kontakt med Aurora-barnmorska, tror verkligen att det kan vara till hjälp vid allehanda problem, rädslor och funderingar som man kan ha inför förlossningen.
Måste varit en jobbig dag, vet hur det är när minnena kommer ifatt en.
Tänker på er idag
Styrkekramar P
Ja, 95 A. Jag förestår att det är väldigt tufft att gå upp dit. Det gör ont bara av att se bilderna. Så nära allt kommer.
Jag förstår att det måste vara väldigt dubbla känslor för er nu. Men att få en bebis är ju verkligen ett sätt att trots allt skapa sig en framtid. Men naturligtvis skulle Victor ha varit med i den framtiden.
Kram
Vad fint dom har gjort! Vad tungt det måste kännas för er att gå i de lokalerna igen.. kan inte göra annat än beundra er. Mängder med kramar!!
Vad strongt av er att orka gå upp på avdelningen!!
Vilka härliga små hus och figurer . blir lite mer (hem)trevligt än bara dessa korridorer å tunga dörrar..förstår att lillprinsen måste älskat det.Precis som "jenny mamma till tre" säger... trist att han skulle behöva vara isolerad så länge..ist för att klättra omkring å lekt.
Bilden med texten i hissen har jag tittat på många ggr när jag varit på ackis,å det e hemskt att veta att så många barn tillbringar dagar,veckor,månader och år där..å dom små hjältar som monstret slukar... det är så himla FEEEL!!!
Jag tycker att det är helt fantastiskt att det finns så mkt människor som arbetar med detta,för det måste nog vara bland det jobbigaste man kan utsättas för psykiskt på en arbetsplats,att se dessa små sjuka barn,möta alla familjer i sorg och kris..all ödmjukhet dom ger... dessa männsikor har hjärtan av guld!!!
Jag jobbar oxå med människor,sjuka,många i kris många som dör..å man kan aldrig sluta beröras..... men dessa små barn???.. Det finns ju inget "livets gång" eller en anledning till varför det sker..
Bilden på fikarummet säger så mkt när peter står där och tittar in mot det tomma bordet..
vad bra att det finns stöd i form av aurora,kan va bra att vara förberedd ett tag innan och ha sånt dok. ..andra barnet brukar ha bråttom ut ;) ler
Ska bli så himla spännande att snart få se Victors lillasyster =)
kramar om er
Va skönt att det finns sån bra hjälp att få på förlossningen! Måste kännas väldigt lugnande för er.
Starka ni är som orkar ta er upp till avdelningen 95 A oxå tycker jag.
Det verkar vara himla fint och mysigt, trots allt som händer där.
Verkligen många fina saker för barnen!
KRAM
Förstår att det måste kännas jättejobbigt och konstigt att vara där ni och Victor spenderade så mycket tid...men det är nog bra att ni åker dit, och det är så starkt gjort. Jag får ont i magen när jag ser bilderna och tänker på hur Victor tittade på fiskarna, lekte och busade....kan inte föreställa mig hur ni känner....Det är ju bara så fel.
Vad skönt att ni kan få bra stöd inför förlossningen, hoppas det kommer kännas tryggt för er.
Kramar
vill bara sända er alla mina styrke kramar :(
Hej!!! Det var skönt att höra, att ni togs på allvar av personalen, måste ju vara skönt att ha en person som ni står lite extra nära, som kan hjälpa till med era tankar o funderingar o önskningar.
Beundrar er, att ni gick upp till Avd, personalen måste ju oxå blivit glada över att få träffa er igen.
Vilak roliga saker, det fanns på att leka med och titta
Hejsan!!! Skönt att höra att det gick bra när ni var på besök på förlossningen och att personalen tog era funderingar och tankar på allvar. Låter tryggt att ha en personal som kan hjälpa er, med det ni önskar...
Jag beundrar er att ni gick upp till Avdelningen, personalen måste ju ha blivit glada av att se er igen. Vilka fina och roliga saker de hade där, förstår att Victor gillade att leka där. Tanten i huset var ju bara så söt!!!
Ha en bra dag o många kramar från mig.
Vad skönt att de har förståelse för er situation. Ska du boka tid för möte med Aurora grupp?
Det måste vara så otroligt tungt att gå tillbaka till avdelningen samtidigt som det säkert på något sätt drar att komma dit. Ni var ju där så länge och det finns så många minnen från er Victor där...
Precis som Marie skriver, bilden på fikarummet där Peter står och tittar in, det är så sorgligt. Åhh, vad jag lider med er och önskar att ni fick er lilla kille tillbaka. Hur man är n vrider och vänder på det - det kan inte finnas någon mening med det som hänt. Det är bara så fel!
Kramar om,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Det var starkt av er att gå tillbaka till avdelningen - det måste ha varit jättejobbigt. Samtidigt tror jag att det är väldigt nyttigt och ett bra steg i sorgearbetet.
Va fint de har gjort på avdelningen - även om det är det sista stället man vill vara på så är det ju positivt att de gör det bästa fö att barnen ska "trivas" under sin vistelse där.
Aurora har jag bara hört bra saker om. Det är nog jättebra för dig och Peter.
Kram
Förstår inte hur jag kunnat missa kommentera detta oerhört gripande inlägg och alla bilder :( förlåt..
Så rörande att läsa om vad Victor gjorde och tyckte om där. Förstår verkligen att han tyckte det var spännande men gör så ont att veta att han inte kunde vara där mycket mera pga isoleringen m.m
Bilderna säger allt o man kan riktigt föreställa sig hur lilla Victor klappar den lilla gris figuren och tittar runt på allt spännande.
Åå älskade lilla Victor. Jag hoppas du leker o busar med Elton och alla andra änglabarn och en dag möts ni alla igen.
Tänker på er.
Kramar Malin
Såklart är det alltid nåt jag missar.
Håller med alla, mycket starkt av er att gå tillbaka till avdelningen som varit ert "hem" under så många månader. Måste varit så oerhört jobbigt och känslosamt med alla minnen =(
Hoppas ni får bra stöd o trygghet inför förlossningen. Önskar er det bästa inför Vilmas födelse.
Många stöttekramar till er Sofie och Peter
Malin
