En dikt i repris

Tårarna rullar ner på kinden, så otroligt sorligt att lille victor ska ha blivit en ängel så tidigt men dock en sån fin ängel han är som vaker över sina föräldrar varje dag! Ta hand om er!

Gråter så mycket när jag läser dikten och kan inte men försöker förstå hur du kände när du skrev den...fruktansvärt...



Blir så förbannad när jag läser brevet från försäkringskassan, herregud, j-la regler o skit, de jobbar ju med människor fast de inte verkar förstå det, empati vad är det??



Stora kramar till er!

Såg filmen med Victor på morfars MC idag och tårarna bara rann, vacker film!

Tittade på sjukhuset på tv 3s hemsida. Så himla söt och fin Victor var och kommer alltid vara.. När man ser honom såhär alldeles levande så känns de djupt inom en, hur kunde han inte få vara kvar på denna jord med er! Tänker på er<3

Har precis sett gårdagens avsnitt av sjukhuset och av er underbara lilla Victor, tårarna bara rinner. Jag har sett alla avsnitt av sjukhuset men inget har berört mig så starkt som Victors öde. Jag hittade denna sida för inte så längesedan och är oerhört tacksam att ni har styrkan att dela med er av er sorg när det som inte får hända ändå händer. Den är sidan är så vacker med all kärlek, glädje och sorg.

Tänker på er och Victor varje dag, så söt så charmig och alldeles alldeles underbar...



styrkekramar till er

den vakraste ängeln i världen. med föräldrar bublande av kärlek. ni är så varma i hjärtat. Ta hand om varandra stor björn kram

blir så förbannad angående försäkringskassan,har de inge känslor?? fy f*n!!

hur kan de ens skriva så? finner inga ord..:(

som om dom som tog beslutet skulle gå till arbetsförmedlingen samma dag de förlorade någon nära? mm..säkert!

jag hoppas det ordnar sig för er iallafall på något vis,ni har haft nog med motgångar ändå.

önskar man kunde hjälpa er på något vis..

vilken otroligt vacker dikt sofie,tårarna bara flödar!

tänker på er,som alltid!

kram

ÅÅ vilken fin dikt, sitter nu på jobbet och tårarna sprutar. Det ni går igenom nu ska man inte behöva uppleva, så orättvist.



Har två små barn hemma och inser att man verkligen måste värdesätta och glädjas eftersom det inte finns några garantier om framtiden.



Önskar det fanns något man kunde göra för att ni ska må bättre..



Såg på sjukhuset igår...så underbar liten lille och ni super föräldrar.



Hoppas det löser sig med fk..de är ju ett kapitel för sig..urs..

Följer bloggen varje dag..



All styrka till er!!

Jättefin dikt!

Har precis tittat på veckans avsnitt av sjukhuset på nätet...tårarna rinner varje gång jag ser er lille kämpe i denna serie! Men gud såå SÖT och charmig han är när han är med!! Åh vilken stark liten gosse han var....Jag belv så glad för er skull när ni fick komma ut från sjukhuset en stund i sista avsnittet och jag tyckte det lös om Victor när han fick påsen med bröd som ankorna skulle få! Jag beundrar er som föräldrar i denna kamp....Victor ska vara glad att det var just ni som var hans mamma och pappa! Ni ska vara stolta över er kille och det arbete ni gjort med insamlingen som kommer att hjälpa så många andra barn in framtiden! Var stolta över er kille och tänk att han har det bra på andra sidan utan smärta och lukten av sjukhus!! Där leker han med sina nya vänner samtidigt som han tittat ner på er!! Han kommer alltid att känna hur mycket ni älskar honom!! Önskar er all lycka i framtiden och sänder över lite kraft!! Tack för denna fina blogg!!

En sådan underbart fin dikt men så sorglig så man knappt orkar ta till sig vad den säger. Tänk att du kunde skriva så fint när du precis fått beskedet. Vilken styrka!



Det gläder mig att ni fick en fin middag. Hoppas du mår bättre idag och att Victor hälsade på er i drömmen i natt.



Stor kram,

Tessan, mamma till Ida och Tim

Åh Gud!!

Vilken fin dikt, Sofie...



Tårar...

Tankar..

Vilken underbar dikt, även om ångesten och förtvivlan är där så är den så fin och ärlig.



Ja, stackars Per, han hoppasdes verkligen. Men jag tror att man måste det, för att orka arbeta med så svårt sjuka barn. Jag är själv sjuksköterska, jobbar nu på en barnakut men har jobbat på en barnonkolog. O även fast jag visste att endel av barnen var mycket dåliga så ville jag så innerligt att det skulle gå dem väl, jag ville hoppas och tro. Men med tiden lärde jag mig tyvärr att vara försiktig att säga just meningar som "det kommer gå bra". Även om jag så gärna ville säga de orden.

Jag kunde känna mig ganska hjälplös när jag kom in där med droppställning, tog blodprover osv. Man ser föräldrarnas blickar, sorgsna, trötta ögon men samtidigt så allvarliga och alltid redo för att något nytt kan hända... ja, då vill man så gärna få dem att hoppas att tro..

Så härligt att höra att ni trivdes med Per..

Hoppas att ni får en fin dag idag. Styrkekramar

vilken vacker dikt Sofie!!!

Så fin dikt... Tittade på Sjukhuset igår och på er lilla ängel. Blev lite sur när jag hörde Per säga: Det kommer gå bra för Victor, han har en framtid.. eller vad nu han sa. Inte för att han kunde veta, men ändå. Det kändes så dumt att höra det såhär med facit i hand. Kram.

Jättefin dikt som säger jättemycket om era känslor. Tittade precis om på de två första avsnitten från sjukhuset den här veckan. Det skär så i hjärtat att se Victor ligga och kämpa i det första avsnittet. Jag tror också det känns så jobbigt för att man vet att det inte gick vägen och på något sätt får en förståelse för hur jobbigt han måste ha haft det på slutet med all smärta. Desto bättre att tänka på det härliga mc-turen. Jättefint gjort av er.

Helt fantastiskt fin dikt! Du är så otroligt begåvad både i skrift, sång och tecknande. En sann konstnär! Jag ber en tyst bön att allt ska ordna sig SNART med fk så att ni kan få ha lite "lugn" omkring er ett tag till. Massa massa kramar till er båda!

Vilken dikt Sofie, tårar stiger i ögonen på en..



tänker så på Victor och Er alla

Så fint...säger så mycket. Önskar det fanns något som kunde hjälpa i dina jobbiga stunder.

Stor kram / Yvonne

Hej Sofie och Peter!

En sån fin dikt,den går rakt in i mitt hjärta och själ. Tårarna bara rinner när jag känner hur ont det gör för er,finner inga ord som kan trösta er! Önskar från mitt hjärta att jag kunde fylla er liv med eran underbara Victor. Vet att han har det bra nu, leker och skojar med ängla vänner och inte ha smärta längre. Det känns jobbigt att han inte finns, men finns ändå och jag vet att han pussar och kramar er om natten. Ni gav honom det bästa som finns, han vet hur mycket ni ÄLSKAR och SAKNAR honom. Jag känner inte er, men jag känner med er!

Vill bara krama om er!

Ta hand om varandra!

Kramar från Jessica, Filippa 5år och Kevin16 mån

Följer er underbara lille sons öde på sjukhuset och imponeras djupt av allas er styrka. Vill bara ge er en bamsekram!

tårarna bara rinner längst kinderna, kollar på sjukhuset och era fina bilder.

så fin liten pojk!

kommer följa eran väg här på bloggen.

alla styrkekramar som finns från oss.

mamma till lilla sonja 15månader

Så vacker & så sorglig. Tänker på Er dagligen och idag speciellt på den förtvivlan ni måste ha känt när ni fick beskedet att Victor inte hade lång tid kvar. Att försöka vara starka för hans skull men ändå veta ... Starka styrkekramar till er två!

Du skriver så himla fint! Kan aldrig hålla tillbaka tårarna när jag besöker den här bloggen. Du har en styrka som är helt enorm!!

STOR kram

Jag minns som igår när dom ringde och talade om att barnens kusin fått tillbaka sin cancer och att det inte fanns nån chans till räddning. Det var som om alla ljud försvann och ändå hörde jag allt väldigt tydligt. En mycket egendomlig, makalöst hemsk känsla. Hur hennes föräldrar kände det vill jag inte försöka föreställa mig.



Det är en vacker blogg ni har.