Sjukhuset
DATUM: 2009-06-01 TID: 22:57:12Jag var helt slut och gråtfärdig. Victor var dålig och låg bara tyst i sängen.
Usch denna hemska klaustrofobi känsla, denna panik över att återigen bli fråntagen all frihet och hamna i detta fängelse. Och det är nästan skrattretande när man på TV:n hör Per säga;
"Man vet ju i vetskapen att det kommer gå över, det kommer gå bättre, det kommer att gå åt rätt håll för Victor..."
Tänk så fel han hade, nu med facit i hand. Victors magbakterie försvann två dagar innan han dog, och då hade han varit isolerad i 14 veckor pga den. Hade han inte haft den så hade han åtmisntonde fått vara som ett normalt barn den sista tiden, fått vara ute och lekt med andra barn och sluppit det där jävla rummet.
Usch, bitterheten kommer nog aldrig att släppa...
Tänkte också på det han Per sa, att det kommer att gå åt rätt håll... Stackars Victor, inte nog med cancern att kämpa mot, utan också en extra envis magbakterie!
Gumman! Vet inte vad jag ska skriva. Tittade en gång till nu på Tv3 Play. Den kommentaren, när man vet hur det gick, den gör ont.
Även om bitterheten finns där över att han var tvungen att vara isolerad, så fick Victor i alla fall så otroligt mycket kärlek, och det var så många människor där som brydde sig om honom. Det måste ha varit en sådan trygghet för honom mitt i allt. Jag tycker du såg så lugn ut, trots paniken du kände. Usch, det går inte ens föreställa sig om man inte varit i er situation....
Stor kram,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Fy faan, rent ut sagt! Jag blir så arg och ledsen när jag såg på sjukhuset idag.... Varför ska ett litet barn behöva genomlida något så fruktansvärt som cancer?! Eran fina lilla modiga prins.
Tänkte också när sjuksköterskan Per sa så =((((
Jag finner inga ord för ALLT kära lilla Victor och ni fick/fått utstå. Tänker på er så.
Åh Sofie,jag vet inte vad jag ska skriva.
Stackars lilla gubben vad han fick kämpa och ni med, smärtsamt att se sitt barn må dåligt.Tråkigt och ledsamt att han var tvungen att vara isolerad pga magviruset, tryggheten för honom var att han var omgiven av sin älskade familj-mycket kärlek och värme.
Tänker på er och lill prinsen Viktor var eviga dag!
Eran Victor är verkligen speciell...- en sann kämpe.
Kramar
Ja, det är så tragiskt och sorgligt att det Per sa inte uppfylldes... Det gör så ont att se barn lida så och inte få ett långt friskt liv! Tappra lilla Victor, även där han låg i sängen gick det att se hur hans ögon ändå lyste!
Jag tror att om man ska klara av att arbeta med människor med cancer, eller andra allvarliga sjukdomar, så måste man nog verkligen ha den inställningen att personen ska bli frisk, att det går åt rätt håll. Det lär vara outhärdligt annars om man inte fokuserar på positiva tankar...
Tänker på er och eran prins varje dag, o skickar upp bubblor till honom så ofta jag kan.
Kramar!
sofie,kikar in här ibland och läser har själv 3 yrväder och skulle inte klara en sekund utan dom.
tycker ni är så starka och er lille prins så söt..
tänk va livet är orättvist!
får jag fråga hur denna hemska resa startade?
har en väninna som fått en liten där dom hittat något misstänkt på!
orkar du inte svara förstår jag det till fullo!
http://brollopsbloggen.webblogg.se
Var inne på "Stödsida Traveltrip" och tittade på filmerna när Victor åkte motorcykel med morfar. Tårarna bara sprutade, vilken liten kämpe & så stolt han var där han satt på motorcykeln. Han var verkligen en kämpe! Vet att du tidigare i bloggen skrivit om den dagen och att ni hade en härlig dag tillsammans i det vackra vädret. Så fina minnen men förstås också många mindre trevliga. Du har verkligen rätt att känna bitterhet, det vore nästan konstigt annars. Jag beundrar Er verkligen och tänker på Er den här dagen med. Massor av Styrkekramar till Er alla!
Tänkte oxå på Pers ord och önskade att det hade blivit precis så...Varför? Den frågan kan inte ställas tillräckligt många gånger....men det finns inga bra svar.
Jag har varit inne och tittat på när Victor åkte motorcykel. Vilken kämparglöd, vad han verkade glad över att få åka mitt i allt. En helt otrolig liten kille, så fin!
Jag fick så ont i magen när jag såg honom ligga där i sängen...usch, jag bara gråter när jag tänker på allt ni har gått igenom. All styrka till er, jag beundrar er verkligen...
Kramar
Fy, alltså, var ni tvungna att bo i det där lilla rummet hela tiden. Nej, det går nästan inte att ta in. Gud vad arg jag blir. Trösten för er måste ändå vara att ni orkade ge all kärlek och trygghet till victor.
Hej, jag fattar inte riktigt hur jag ska komma in på den där sidan på Facebook med motorcykelturen. Kan inte logga in via länken och ej heller hitta den där stödsidan eller hotmail-adressen. Kan någon förklara hur.
Hej, någon som sett den där motorcykelturen på facebook? Jag fattar i alla fall inte hur jag ska komma in där, länken funkar inte och inte heller att söka på den där hotmail-adressen. Snälla, kan någon försöka förklara, vill gärna se den.
Såg er igår på sjukhuset o tänkte också verkligen på vad per sa -det kommer att gå åt rätt håll för Victor...
vilken fantastisk fin morsdag du/ni fick, o ja tror victor satt på ett moln o tittade ner på er o log.
Hej jag såg oxå er i går i Sjukhuset, lilla Victor så sjuk... Jag tänkte oxå på läkarens ord...
Kram
Tittade precis på avsnittet ännu en gång på tv3.se/play.. tårarna fortsätter att trilla längs min kind, stackars er, stackars lilla arma Viktor. mitt hjärta brister varje gång jag tänker på er lilla kämpe. Per's ord får hela mig att frysa till is.. hur kunde det gå som det gjorde för lillkillen? Jag förstår det verkligen inte...
Ni är i mina tankar varje dag, Ett bildspel på Viktor har hackat sig fast på mina ögonlock och spelas upp varje gång mina ögon stängs.
Jag känner så med dig Sofie när jag ser dig på tv:n, förstår inte riktigt att det faktiskt är DU/NI, att allt dethär faktiskt har hänt..
Du ska veta att vi alla tycker att ni är så otroligt starka och att ni förtjänade något bättre, Viktor förtjänade ett liv - ett fullt liv.
Men vad ska man säga? - Livet är så fruktansvärt orättvist ibland
Förlorade min mamma till denna hemska sjukdom när jag va 8 år.
Antar att mitt hat gömt sig med åren, men verkligen kommit fram igen!
Som sagt, tänker på er varje dag!
(förlåt om det blev ett långtradigt inlägg, men att sätta ord på det jag känner känns helt omöjligt!)
Tittade om på inslaget nu på internet. Gud, jag finner inga ord, så liten och hjälplös, så torr om läpparna och sjuk. Otroligt svårt att se honom så.
Jag tänkte också på det Per sa och satt och förgäves hoppades på att man skulle kunna skriva om historien. Det var så jobbigt att se och veta. Och jag förstår bitterheten - att ett barn inte får leka som andra barn är hårt. Men tack och lov att lille Victor var omgiven av sååå mycket kärlek.
Kram / Yvonne
Jag kommer inte heller in på facebook - det funkar inte att registrera sig. Jag skulle så gärna vilja se Victors MC-tur.
/ Yvonne
finns det någon länk, så man kan kollapå de?
Ja dom orden han sa... men det verkade som alla trodde att victor skulle överleva? för d lät som det. Förstår att det måste kännas för jävligt att han låg isolerad...men med er nära å omgiven av all den kärlek så "övervann" nog den själva isoleringen...
Tittade å tittade på er lilla kämpe..HAN GAV ALDRIG UPP!!! Å INTE NI HELLER.
HOPPET E DET SISTA SOM LÄMNAR EN MÄNNISKA.Å d känns som när man tittar på sjukhuset att man bara väntar på att allt ska gå bra!!
Ni är starka och varma!!å Victor kunde aldrig haft bättre föräldrar... han valde er av en anledning..
Måååånga varma kramar Marie
Kikar på sjukhuset nu. Varenda gån jag hör eller ser något om viktor knyter det sig i magen. Måste vara fruktansvärt för er att se avsnitten och återuppleva allt det där igen?
Massa krama från oss
Finner inga ord för allt ni gått igenom, har ingen aning om vad som kan trösta eller få er att få må bra en stund.
Men jag hoppas i alla fall att ni får en härlig semester som ni är värda,och hoppas ni kan finna lite ljus i tillvaron inom sin tid.
Skänker er massa kramar och tankar, har följt din blogg flitigt och den ger en styrka för dagen,du gör mycket för oss läsare.
Som sagt en massa kramar och styrka till er!!
Skänker världens största kram av kärlek! Jobbigt att titta på men man kan inte låta bli!
Lattjolajbankram till er!
Oj vad jag tänker på er. Jag tänkte också på den kommentaren men tänkte mer att Per syftade på magviruset och att det kommer att gå över. Men trots det så lider jag med er, så orättvist att victor fick tillbringa 14 veckor isolerad. Jag förstår ju varför och jag kan tänka mig att hans kropp inte orkade göra sig av med vinterkräkan.
Jag skulle liksom du var bitter över det där... jag har sagt det förr... hoppas du har någon att prata med
Tusen kramar till er... och hoppas ni bestämmer er för någon skön avkopplande resa tillsammans
Via Vimmelmammans blogg har jag hamnat här...och kommer inte här ifrån...vilket öde för er, unga och fina föräldrar, att inte få ha er lille prins hos er längre..jag har sett båda kvällarnas "Sjukhuset" och är helt bedrövad...men vilken fin familj ni verkar ha...jag blir lite glad när jag läser om er trevliga "Mors dag"...mina tankar er hos er...en bloggläsare i Malmö
Som Sandra skriver såå jobbigt att se victor och er i tv men man kan inte låta bli. Stackars, stackars liten, gör så ont i mig för hans skull och eran. Finns verkligen inga ord..jag vill bara krama om Er nu.
Jag.. en medmänniska som nyss skrev...
Vi var förbi Vicotrs viloplats tidigare ikväll och lämnade blommor. Gud så fint det var med alla fjärilar i trädet och alla fina blommor och allt!
Jättefin plats.
Vi tänker på er varje dag! Kramar
Såg Sjukhuset idag. Vad det gjorde ont i mitt hjärta att se lilla Victor. Tårarna kunde inte sluta rinna. Massor av kramar till er!
Såg er på TV ikväll och det känns så fruktansvärt att veta om vad som skulle hända. Mina barn följer Sjukhuset varje kväll då min dotter har behandlats för leukemi sedan 2002, med 2 återfall. Programmen är som en terapi för henne. Hon vet att barn dör av cancer och att hennes sjukdom är dödlig. När jag berättade för dem att er Victor nu är en ängel så kom tårarna på dem båda. Min son relaterade till sin morfar som dog i augusti förra året, så samtalen har blivit djupa och många under kvällen. Tänker så på er, kram Maria med familj
Ett barn ska aldrig dö före sina föräldar, tro jag aldrig gråtit såhär mkt som ja gjorde nyss åt Viktor´s film snutt =( Han var en kämpe!
Hejsan! Har precis sett avsnittet på tv3 play...Har inget vettigt att skriva, så jag skickar bara ett fång med tusen kramar...Orden räcker inte till för det ni genomgått! Tänker på er! Kramar Milla
Lilla Victor, söta killen! Vad ont han måste haft. Jag känner precis som någon skrev ovan, när man ser honom på tv så tror man att allt ska sluta lyckligt. Alla mina tankar till er, Sofie, Peter och kämpen Victor! En sådan fruktansvärd sak ni gått igenom, och ingenting kan vi göra för att hjälpa. Det är inte rätt, det är bara inte rätt!!!
Stor kram,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Som många andra tänkte jag också så när Per sa att det kommer gå över. Vad man hade önskat det... Kram!
Hej Sofie,
Idag skickar jag bara styrkekramar och en hälsning att jag tänker på er varje dag.
/Jessica
har nyligen sett på "victor film", det är den finaste film jag någonsinn sett. Sån söt prins ni fick ha hoss er, synd bara att tiden var för kort. Efter filmen så har jag skänkt pengar till forskningen, Så det jag vill ge er nu är en stor bukett med rosor och massor av styrkekramar!!!Lycka till i framtiden
Hej,
Såg er på "Sjukhuset" idag igen, och även om det är korta snuttar av ert liv som man får se så känner man er frustration över situationen. Samtidigt så mycket kärlek och en stark härlig liten kille! Det är så svårt att hitta ord men jag vill skicka er många varma kramar från ännu en bloggläsare som är inne varje dag.
Hej Sofie!
Jag var inne och kollade på filmerna när Victor åkte motorcykel med morfar, Victor var så glad och stolt och ville åka hela tiden. Hade tårar hela filmen, så fin han är eran lill prins. På slutet åkte han sin lilla el moppe, så söt han är.
Victor finns med er hela tiden- sötaste lill prinsen.
Var eviga dag har jag er och eran lilla Victor i mina tankar.
Kramar till er och prinsen
Har varit in på din blogg tidigare och jag beklagar sorgen över er sons bortgång.
Såg sjukhuset efter en löprunda igår och hörde namnet victor och tänkte genast att det måste vara "den starkaste stjärnan". Satt där med gråten i halsen och tyckte så synd om honom, om er.
Kramar.
usch.. tårarna forssar ner...
Vilken prins, vilken kämpe..
Er Viktor va verkligen något utöver det vanliga..
Mina tankar e hos er, varje dag, varje minut!
kramar om er
Det är så oerhört sorgligt och starkt att se er, och just höra de där orden...
Tänker på er så otroligt mycket!
Ta hand om er!
Även vi har tittat på Sjukhuset här idag. Egentligen vill man inte se, men man måste. Jag hoppas att det ska få mig att förstå, men min hjärna verkar inte vilja det. Det gjorde så ont i mig när du bar upp han å tröstade han. Satt då å tänkte på vad du måste känna när du ser det. Tänk om man bara fick göra det en enda gång till... Bara en...
Men jag måste erkänna att jag log till lite när han klappade händerna. Så himla söt. Att han orkade. Gulliga söta Victor.
Melker tittade också och sa Victor (på sitt lilla vis), men det hördes att det va det han skulle få fram i alla fall. En vacker dag kommer han kunna säga det helt rent och han kommer alltid komma ihåg sin vän. Det ska jag se till... :)
Många kramar från oss.
i sjukhuset idag, när victor blev ledsen! Det går rakt in i hjärtat som ett vasst spjut, en känsla jag tror många mammor får när ett litet barn gråter och är ledset. Man vill bara försöka att trösta! Jag önskar att jag kunde ge dig en stor kram Sofie, att jag kunde ge dig tröst..... Victor kommer ALDRIG att glömmas bort!! Hans vilja och styrka bär jag med mig varje dag.
Hej
Tittar på tv - förundras.
Vilka fina och tappra människor.
Läser bloggen - gråter - hulkar.
Det ofattbara. Varje förälders mardröm.
Jag får panik.
Tittar till mina flickor. Länge.
Ryser av kärlek.
Lyssnar på era sånger - gråter igen.
V
´men lilla gubben va han såg ut att må dåligt...
tittade på sjukhuset på datan nyss..
När va det detta spelades in??.. va detta när cancerns spridit sej..innan dom visste??
jag sänder tusentals kramar.och jag tänker på er hela tiden!!
Du är helt otrolig Sofie..ni är så stronga.
Såg också avsnittet från tisdag kväll. Skönt i alla fall att han var piggare där, att han och ni fick ljusa stunder mellan varven. Förstår att ni var så oroliga där för den där leversjukdomen. Kännns så bittert att det sen kom något mycket, mycket värre. Han var så himla fin och ni så fina föräldrar.
Det är flera här som inte kommer in på facebook sidan men om ni registrerar er med ett konto (helt gratis) och går till knappen högst upp:
Vänner - sökvänner där längre ner på sida står:
Sök personer. I den rutan kan ni skriva in [email protected] glöm inte, ett (1),så ska sidan "stödsida traveltrip" komma upp. Sen kan ni om ni vill bli mina vänner där. Titta på foton och filmer när Victor åkte mc.
kram
morfar Christer
Såg avsnittet igår och tittade precis på datan. Det gör så ont att se...så outhärdligt när ett litet barn har det så jobbigt och hjärtskärande när man vet att det inte blir ett lyckligt slut. Nu när man är "där" hos er blir det verkligen så påtagligt vad ni alla gått igenom och jag fattar inte hur ni orkat eller orkar. Victor - lilla kämpe! Tårarna slutar aldrig rinna över att du inte fick vara kvar. Så orättvist.
All styrka till er.
Kram / Yvonne
igår när vi såg er på tv så undrade jag hur ni känner när ni ser det? ni kramade victor, han lever ju där.. kramar till er
En fråga till morfar Christer:
Har precis registrerat mig men kommer inte in på din sida på facebook - måste jag kanske vara "din vän" på facebook för att kunna gå in och titta? Sorry - nätet är kvantfysik för mig ibland så jag är tacksam för hjälp...
/ Yvonne
Tittade på tisdagens avsnitt och visst kändes det lite bättre när han var piggare. Skönt att ni fick bättre dagar emellanåt även om ni just där ju oroade er för leversjukdomen. Så bittert när man tänker på vad som istället kom att ske. Kämpa på och hoppas ni får en härlig resa.
Hej!!!
Såg er lilleman på sjukhuset igår,
Omöjligt jobbigare att se, när vi (nu) vet att Viktor inte finns kvar i livet ock hos er, tårarna rullade ock smärtan känns kvävande SORG
Mina tankar går till er, hur går man vidare??
Ja konstigt nog gör man tydligen dt....vare sig man vill elr inte.
Viktor är med er hela tiden ock han fick somna in i vissheten att han var älskad, behövd, önskad, dt är dt vackraste vi föräldrar kan ge våra barn, allt annat är utom vår räckvidd.
Tusen kramar till er.
/Tilly
jag såg måndagens och tisdagens avsnitt fy fan vad sorligt, jag gråter varje dag
Dom som har problem att komma in på
"Stödsida Traveltrip"
kan ringa mig på 070-2633126 så kan jag hjälpa till...
no problemas
Christer
Såg dagens avsnitt, har kollat varje gång och tänkte faktiskt på vad han sa i slutet " framtiden ser ljus ut för victor, jag tror att det kommer att gå bra", förstår att det måste vara sjukt jobbigt att höra dessa ord nu när det gick som det gick, även fast jag varken är mamma eller haft någon närstående som avlidit, men ju längre tiden går desto bättre kommer ni att må, han kommer ju alltid finnas i era hjärtan och i era tankar.
Jag tycker också att eran son är en förebild, en son att vara stolt över!
Såg dagens avsnitt, har kollat varje gång och tänkte faktiskt på vad han sa i slutet " framtiden ser ljus ut för victor, jag tror att det kommer att gå bra", förstår att det måste vara sjukt jobbigt att höra dessa ord nu när det gick som det gick, även fast jag varken är mamma eller haft någon närstående som avlidit, men ju längre tiden går desto bättre kommer ni att må, han kommer ju alltid finnas i era hjärtan och i era tankar.
Jag tycker också att eran son är en förebild, en son att vara stolt över!
