Tankar och sömnbrist...

        DATUM: 2009-05-04 TID: 00:45:10

Ligger i sängen och vrider och vänder på mig. Minuterna tickar förbi och snart har ännu en timme passerat. Det är så tyst runtomkring och så stilla att jag nästan inte kan andas. Under 14 veckors tid har man varje natt vant sig vid att lysen tänds, att människor kommer in i rummet, tar prover, kollar temp, blodtryck , syresättning och fyller på medeciner. Pumpen har larmat minst tre gånger per natt och när Victor var som sämst så han man inte ens somna in innan det var dags för bästa kontroll, pump larm eller blöjbyte.
Från att var mamma med full kontroll på minsta lilla andetag som lät konstigt, att ha stenkoll på alla medeciner, att ständigt vaka över sitt sjuka barn dag som natt till att helt plöttsligt kastas in i en tystnad och tomhet som denna är absurd. Hur kan någon av oss sova? Den här tystnaden och ensamheten är inte normal för oss. Var är alla?
Att vakna ensamma på morgonen utan främmande ögon som tittar på en är helt nytt för oss. Det är bissart hur man kan vänja sig och nästan sakna ett sådant ställe som ett sjukhus, och hur personalen plötsligt blivit ens trygghet och familj.
Men tänker man ett par steg längre så är det inte så konstigt ändå. Vi bodde ju faktiskt där och detta blev nästan vårt hem. Det var där Victor tog sina första steg, sade sina första ord och där han också tillslut sommnade in.

Victor skall ju vara med i serien Sjukhuset som visas kl 19.30 på Tisdag, Onsdag och Torsdag. Peter har bestämt sig för att titta, men jag vet inte om jag klarar av det. Är rädd att jag skall få en panikatack då jag ser de välbekanta korridorerna som vi så många gånger vandrat.
Tanken skrämmer mig faktiskt och varje gång jag tänker på allt vi gått igenom på sjukhuset så får jag svårt att andas.
Hoppas iaf att ni andra tittar så ni får se hur glad och kämpande vår lilla prins var i verkligheten.

Skall gå tillbaka till sängen och försöka somna om.

Godnatt alla ni därute och sov gott Victor! Släng ner lite sömnstoft på mamma däruppifrån är du snäll. Puss puss.


Kommentarer
Postat av: Matilda

Vilken kanal går Sjukhuset på? Är det 19:30 du menar?

2009-05-04 @ 09:02:32
URL: http://attlevamedfobi.blogg.se/
Postat av: Marie (en mamma med 3små barn)

Man kan lära leva i en vardag hur tuff den än är.. men när hela ens vardag ¨å liv kastas omkull å man måste lära sej leva om på nytt så kommer det ta tid..

Du berör så otoligt många människor med bloggen..å victor kommer alla minnas som läst om den.om ert liv under hans sjukdom.

Kommer självklart att titta på sjukhuset å er lilla kämpe!!!(min arb-kamrats 4årige son med wilms tumör har oxå varit med)



sänder styrkekramar

2009-05-04 @ 09:34:51
Postat av: En medmänniska

Sjukhuset går på tv3 och Sofie menar säkerligen kl.19:30 för det är då det börjar.

2009-05-04 @ 10:04:45
Postat av: annika

Hej igen Sofie, jag har också funderat på hur ni klarar den här omställningen från sjukhus till vardag. Ni ska ju inte bara hantera att ni förlorat ert barn ni ska också ställa om livet till den här tystnaden du beskriver. Det kan verkligen inte vara lätt. Men jag hoppas ni får någon slags hjälp från sjukhuset, kurator osv. OM ni nu vill det förstås. Men jag tror i alla fall att det är bra. Har surfat runt lite och läst om barn och cancer och förstått att många föräldrar väljer att återvända till sjukhuset för att även få ett avslut där. Träffa personalen, osv. Kanske något för er om ni inte redan tänkt eller gjort det. Många kramar och tankar från en mamma till en mamma.

2009-05-04 @ 10:05:12
Postat av: Mathilda - Mamma till Elliot 15 månader!

Jag har spikat dessa datum i kalendern, då får inget störa mig! Jag måste se vad det är för liten stjärna som berört mig så starkt bara av att vara en lite pojke som var underbart söt!



Styrkekramar!

2009-05-04 @ 10:17:09
URL: http://mathildav.blogg.se/
Postat av: sofia

lider verkligen med er, livet är tufft och orden "man kan aldrig sluta älska nån, bara lära sig leva utan personen" verkar helt sanna, otroligt söt liten pojke, tycker du är otroligt stark som orkar skriva om allt

2009-05-04 @ 19:22:15
Postat av: Linda

Det är så fruktansvärt. Jag bara gråter när jag läser dina rader. Kan inte tänka mig ett liv utan min dotter. Sänder massa styrka. Även om det inte hjälper nu, så kanske sen. ALL kärlek till er ! / Linda & lilla Wilja

2009-05-04 @ 19:48:11
URL: http://summerzion.blogg.se/
Postat av: Anonym

Hej Sofie!

Jag tänker på dig och din familj varje dag.Funderar över hur ni orkar leva vidare med er vardag på er nya resa som just börjat.Tänker på er fina Victor, hur tuff han är!Ior hälsar så mkt!kramar//Sandra

2009-05-04 @ 21:26:12
URL: http://latti.blogg.se/
Postat av: Daniel

Man får tårar i ögonen när man läser denna blogg.

Men jag vet att Victor är med Er hela tiden

och han slipper lida mera.

2009-05-05 @ 09:11:42
Postat av: Anna och Elvira

Hej!

Finner knappt några ord,

beklagar och skickar en stor bamsekram!



Ni är verkligen riktiga kämpar!



Kram från Anna och Elvira

2009-05-07 @ 12:49:12
URL: http://www.metrobloggen.se/elvira08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Innan du kommenterar, har du läst inlägget?:


Trackback