Ett år sedan begravningen

        DATUM: 2010-04-30 TID: 00:54:16
I morgon är det Valborg.
Den dagen som vi för ett år sedan bestämde oss för att säga farväl och begrava Victor.


Skall åka ner till graven under morgondagen, ställa dit en blomma och tända extra mycket ljus.

Glömmer aldrig hur det kändes att stå där i kyrkan och se den lilla vita kistan längst fram i altargången.
Hur tårarna strömmade ner för mina kinder och hur hjärtat tycktes vara utslitet ur bröstet på mig, då jag för sista gången fick vila ögonen på mitt barn.

Locket stod öppet och de närmsta i familjen fick gå fram för att säga farväl.

Där låg han, vår fina pojke. Alldeles stilla med slutna ögon och med sin gula favorittröja på sig. Huden hade en gulaktig vit nyans som påminde om vax, och jag minns den iskalla kyla som spred sig upp genom märg och ben när man rörde honom.
Runtomkring hans lilla kropp låg olika föremål som betydde olika saker. En liten bukett blåsippor, kort på Thea, Linnea och Cazper, hans favorit nalle, en änglaberlock, en leksak, en laban figur och en sten med orden "Älskar dig".
Han låg inbäddad i en varm och mjuk filt, med Spöket Laban på, och hans små bleka händer vilade på varsin sida om kroppen.

Hade jag inte varit så bedövad inombords så hade jag nog kräkts rakt ut över alla blommor, alla bänkar och på det gamla stengolvet.
Jag var på MIN SONS begravning, och där låg han DÖD i en kista. DÖD!!
Det var alltför otroligt och vansinnigt att förstå, och min hjärna var inte kapabel att ta in den information som vittnade om sanningen.

Runt om Kistan stod tre stora fotografier på honom i svarta ramar. På de fotona så var han en levande pojke, full av liv, värme och mod. Nu var han ingenting.
Hans kropp stod en meter framför mig, men Victor låg inte där, inte MIN Victor.

De färgglada blombuketterna som prydde altargången och tomrummen runtomkring var fulla med färger, men tycktes bara vara fula och otäcka i mina ögon.
Det fanns inget fint med buketterna, det hade lika gärna kunnat vara ogräs.

Hela dagen var suddig och jag grät knappt under cermonin. Jag orkade inte... Varför skulle vi behöva säga farväl? Varför skulle allt vara slut?
Inte förens den lilla vita kistan sänktes ned i det avlånga, mörka hålet i marken så brast det för mig. Bara tanken på att han skulle ligga där nere ensam och övergiven fick mig att skrika av sorg.
Det kunde inte vara sant! Det fick inte vara sant!!!


Har man en gång varit med och begravt sitt barn, så kommer man ALDRIG att vara med om någonting värre. Att lämna ifrån sig den kropp och person som har växt inom dig, som varit en del av dig SÅ länge, och att bara skyffla ner det i ett hål i marken och täcka den med fuktig jord. Det är en obeskrivlig smärta...




Nu växer grönt gräs över hålet som en gång gapade öppet.
Under ytan av gräs och jord så myllrar det av nytt liv i form av maskar, myror och andra kryp. Ovetandes så bygger de sina gångar och lägger sina ägg, rakt över den vita kistan som vilar därnere.
Med åren så kommer naturen att ha sin gång och om ett par år, så kanske den lilla vita kistan inte finns kvar därnere. Då kanske den med tiden har blandats och förenats med jordens förmultnande mark, och Victors kropp sprids vidare via grässtråna som stolta sträcker sig upp mot solen.
Då finns han i varenda blomma runtomkring, varenda nytt blad som trädets krona ger och i den lilla daggmasken som fågeln fångade till lunch.

Hans kropp sprids vidare i livets kretslopp och han blir en del av naturen och allt runtomkring oss. Därför är det SÅ viktigt att vi vårdar hans gravplats, och varenda litet blad som växer där, för han är ÖVERALLT =)




                                 



   



Kommentarer
Postat av: Li Rönnbäck

tårarna bara sprutar på mig.

känns så overkligt att man som människa kan uppleva någonting liknande.

då mitt barn ligger här bredvid mig i sängen, livs levande, andas och värmer sin kropp mot min.

så har ni mist eran son. hur kan denna grymhet finnas i våran värld? barn är så oskyldiga, så hjälplösa.

men så otroligt kärleksfulla och rogivande.

jag tänker på er. ni är BÄST!!! <3 kramar Li

2010-04-30 @ 01:26:22
Postat av: Anitha Leidefors

Hej Sofie!! Mina tårar forsar nerför mina kinder när jag läser, om Victors begravning. Varför ska föräldrar behöva gå igenom sånt här?? Varför ska syskon behöva mista en lillebror? Varför ska en mormor o morfar, farmor o farfar, inte få ha kvar sitt barnbarn?? Hur svårt och orättvist är livet egentligen?? Önskar att jag kunde få svar på den frågan, men jag tror aldrig att den frågan kommer att besvaras.

I den situationen du var i på Victors begravning och resten av din familj, tror jag att vi andra aldrig kan komma i närheten av. Det går nog inte att föreställa sig, hur svårt det är att mista sitt barn, syskon och barnbarn.

Jag har två av mina fem barnbarn på besök hemma nu, Thea som är 5 år ligger och sover i rummer i jämte där jag sitter. Jag var bara tvungen att gå in och pussa henne på kinden och viska, Jag älskar dig!! Astrid är lika gammal som Wilma ungefär, hon sover med sina föräldrar i ett annat rum, men när hon vaknar ska jag tala om för henne hur mycket jag älskar henne. Jag blir så starkt påmind om hur skört livet kan vara, hur snabbt det förändras. Tar jag tillvara tiden med mina barnbarn på ett bra sätt? Sofie, du berör mig så otroligt mycket genom din blogg!! Får mig att bli påmind om, hur viktigt det är att ta tillvara tiden med nära och kära!

jag tror att Victor komer att vara jättestolt, när han ser hur fint ni gjort det på hans grav.

Tänker på er och skickar en stor kram mes styrka i.

Kram Anitha

2010-04-30 @ 05:22:39
Postat av: Amy-mamma till Oliwer & Elliot

Jag är verkligenimponerad över hur starka ni är! Tänker på er och er lilla pojk!

2010-04-30 @ 07:03:11
URL: http://olimy.blogspot.com
Postat av: Karin

KRAMAR DIG MASSOR. Såg på pogrammet på tv8 Gråter så när jag ser lilleman. Och blir så arg när jag ser hur illa alla behandlat dig...

Men du e den starkaste jag vet. KRAM IGEN

2010-04-30 @ 07:39:29
URL: http://www.idapricken.blogspot.com
Postat av: Cecilia (i Huddinge)

Det är så fruktansvärt det du beskriver. Någon en människa aldrig någonsin ska behöva uppleva. Måste som du säger vara det värsta som kan hända, att förlora sitt barn. Men jag är säker på att Victor har det bra nu i alla fall, fri från bekymmer och smärta.

Stor tröstande kram!

2010-04-30 @ 07:42:48
Postat av: Camilla

Massor med PIPPIS styrkekramar till Dig och resten av familjen...



Ha det gott!

2010-04-30 @ 07:46:39
Postat av: Tessan

Sofie, dina ord är så starka så jag knapp klarar av att läsa. Usch, så fruktansvärt!!! Vet inte vad mer jag ska skriva, detta tar andan ur mig. Vill så gärna skriva något som kan mildra den smärta du känner men det går ju inte... Jag tänker på er varje dag!



Många och stora kramar,

Tessan, mamma till Ida och Tim

2010-04-30 @ 07:46:59
URL: http://tessanova.blogg.se/
Postat av: Malin.T

Man ska sldrig tvingas begrav sitt barn ,aldrig. Det är inte så det ska vara. Men ska inte överleva sitt barn. Lider så med er och dina vackra ord får mina tårar att rinna.Pussa och kramar min stackars tvååring som tror att mamma blivit tokig. Ni finns i mina tankar och att följa din kamp är otroligt, du känns så stark mitt i all sorg.

2010-04-30 @ 08:02:44
URL: http://www.cannolisblogg.se
Postat av: Lina (nybliven mamma till daniel)

tårarna rinner, så hemskt att förlora sitt älskade barn. fick en klump i magen när jag läste, och tårarna bara rann. jag och min familj tänder ett ljus för viktor idag och skänker 50kr till barncancerfonden så att färre ska behöva uppleva denna hemska situation. Att behöva begrava sitt barn.

Många varma tankar och kramar till din familj.

Lina

2010-04-30 @ 08:08:27
Postat av: Maria

Det går inte ens att föreställa sig hur ont det måste göra. Tårarna rinner här också. Som vanligt så skriver du så himla bra.



Idag tänker jag extra mycket på er.



Många kramar

2010-04-30 @ 08:16:56
Postat av: sofie

klart att prinsen är överallt. Du skriver ssåå fint om Dina barn varje dag. ta hand om er kramar

2010-04-30 @ 08:26:26
Postat av: Ida N

Som så många andra gråter även jag när jag läser de su skriver, de går rakt in i hjärtat (som alltid), tänker på er och Victor



Kram

2010-04-30 @ 08:29:23
Postat av: Malin

Nej, man ska inte behöva vara med om att begrava sitt barn, det strider mot allt och är så fel.

Jag får så ont i hjärtat när jag läser dina ord. Lilla fina Victor, det är klart han finns i allt och ni gör så fint på hans palts. Ni är starka!



Kramar

2010-04-30 @ 08:43:17
URL: http://idaoliver.blogg.se/
Postat av: Jessica

Skickar en massa styrkekramar till er idag

Postat av: Annika

Du skriver så fint. Jag gråter med dig. Man brukar ju säga att man måste gå igenom ett helt år med högtider, minnesdagar för att förstå vad som hänt. Men sorgen finns alltid kvar, saknaden, men jag tror och hoppas att det lättar, att det går att leva med den oerhörda förlusten. Ta hand om er i dag!

2010-04-30 @ 09:05:06
URL: http://dagarmedhedda.blogspot.com
Postat av: Annika

I dagens Aftonblad går det förresten att läsa om en familj som inte fick vara sjukskrivna trots att deras son avled i cancer. REdan dagen efter förväntades de gå till jobbet...känns igen.

2010-04-30 @ 09:08:23
URL: http://dagarmedhedda.blogspot.com
Postat av: Lejonkvinnan

Tänker på er!

Kramar om!

2010-04-30 @ 09:42:14
URL: http://lejonkvinnan.blogg.se/
Postat av: Cicci

Tårarna bara rinner...jag gråter varje gång jag läser din blogg. Det gör så ont i mig att bara äns tänka vad du och lilleman har gått igenom. Tycker du är så stark..men kom ihåg att man får vara svag också.

2010-04-30 @ 09:54:21
URL: http://vartlivtillsammans.blogspot.com/
Postat av: Cicci

Tårarna bara rinner...jag gråter varje gång jag läser din blogg. Det gör så ont i mig att bara äns tänka vad du och lilleman har gått igenom. Tycker du är så stark..men kom ihåg att man får vara svag också.

2010-04-30 @ 09:55:06
URL: http://vartlivtillsammans.blogspot.com/
Postat av: Jenny i Skåne(mamma till tre)

Gråter när jag läser det här inlägget. Jag kan ju bara föreställa mig hur fruktansvärt det måste kännas. Men så fint du ser det ändå, med livet som fortsätter i varje blomma, varje grässtrå. Så vill jag också tänka.



Varma Kramar till er!

2010-04-30 @ 10:05:01
Postat av: Josefine

tårarna rullar stora på mina kinder. Så ofattbart grymt. Jag har aldrig tänkt så att kroppen tillslut "återvinns" till naturen, att han fortsätter att finnas på det sättet! Men det var fint och sant! kram på dig!

2010-04-30 @ 10:11:02
URL: http://josefinkans.blogg.se/
Postat av: Veronika

<3<3<3<3 i massor till Er!

Tårarna rinner och jag hittar inga ord.

Tänder ett ljus och tänker på Er!

Mängder av kramar

2010-04-30 @ 10:48:13
Postat av: Fröken Elin

Tänker på er...finns inga ord... <3 <3 <3

2010-04-30 @ 11:11:03
Postat av: tjej 15

jag blir så otroligt starkt berörd av dina inlägg, kan inte förstå hur det känns att behöva gå igenom det du och ni gör!

jag är en trogen läsare och fäller en tår varje gång jag läser.

Jag hittade en blogg där en tjej skrev om victor, det var så starkt, och så sant! Här är adressen:

http://melindanikander.blogg.se/2010/february/till-minne-av-den-starkaste-stjarnan.html#comment



massvis med styrkande kramar till er och tanke-kramar till victor!!!

2010-04-30 @ 12:05:57
Postat av: Therese

<3



Finns inga ord. Att begrava sitt barn är något man aldrig skulle behöva uppleva.

2010-04-30 @ 12:44:19
URL: http://viskarpaminaxel.blogg.se/
Postat av: Zanna

jag har skrivit de förr men de är bara sanning, jag förstår inte hur starka ni har varit allihopa speciellt ni som föräldrar, när jag läste texten så kändes de som någon kramade om mitt hjärta hårt.

Tänker på er under denna dag, där vi firar med brasor och fyrverkerier och jag kommer att infinna mig i att detta är för att hylla eran prins.

2010-04-30 @ 13:15:38
URL: http://theospappamamma.blogg.se/
Postat av: Melinda

Jag gråter flodet när jag läser igenom inlägget och hallelujah spelas på Spotify. Jag tänker på Victor, fina lilla Victor och sen tänker jag på dej, fina Sofie! kan inte ens föreställa mej hur det skulle va att gå på sin egna sons begravning. När sången är på det bästa stället höjer jag volymen, gråter, ryser och tänker på Victor.

Kram!!!

2010-04-30 @ 13:33:00
Postat av: Camilla - Webdesign & Foto

Texten gör att man tappar ord, en klump i halsen och tårar i ögonen. Ni är så starka! O det är så fint att se lilla Vilma växa upp o ge er styrka och se henne växa genom Victor.



Ta hand om varandra!

2010-04-30 @ 13:39:12
URL: http://camillafamme.se/blog
Postat av: olivia

blir tårögd när man läser. så fint skrivet!

jag tycker ni är väldigt starka, verkligen.

tänker på er

kramar

2010-04-30 @ 13:40:11
URL: http://ooliviaaaaa.blogg.se/
Postat av: Maja & Julia

Tack för att du alltid så öppet, ärligt och smärtsamt, delar med dig till oss som läser och berörs.

Jag gråter hejdlöst igenom hela ditt inlägg och tanken på att min Julia, inte alltid skulle finnas hos hos, hos mig, gör att jag mår fysiskt illa.

Jag kan inte förstå, jag kommer aldrig kunna förstå, hur det känns att gå igenom det som du gått, och GÅR igenom, varje dag, varje minut..

Och jag hoppas ju också att jag aldrig ska behöva få reda på det.

Jag skickar en bunt varma valborgs kramar och vet att dom aldrig kan ta bort sorgen eller smärtan, men dom skickas av omtanke så du ska klara en stund till. Dina fantastiska barn, och Peter, och hundarna, behöver dig ju också.

En mängd kramar skickar vi också till dina fina Ängla-Prins, den finaste Viktor!!

Stor kram på Valborg.

Maja och lilla Julia.

2010-04-30 @ 13:47:30
URL: http://rundvandring.blogspot.com
Postat av: Ytterligare ett liknande fall som erat

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7046237.ab

2010-04-30 @ 14:15:40
Postat av: En medmänniska

Finner inga ord =( så smärtsamt att läsa dina ord. Älskade lilla Victor vi tänker på dig så. Hoppas innerligt att du och Feie busar och har det bra tillsammans. Tänker på er ♥



Många styrkekramar och tankar till er Sofie och Peter och till Alla Victors nära o kära.



Malin

2010-04-30 @ 14:39:44
Postat av: En medmänniska

Fick inte med..



kan tyvärr inte se bilderna =( Vet inte om det beror på min dator eller något annat.

Tänt ett ljus här bredvid mig och kommer tända fler ikväll för er älskade Victor.



Malin

2010-04-30 @ 14:44:22
Postat av: Tess

Hemskt Sofie...fruktansvärt..jag känner mej tom på ord...

Skickar massa kärlek och kramar

Tess mamma till 2 grabbar

2010-04-30 @ 15:02:12
Postat av: Ännu en medmänniska/mamma till 3

Som många andra redan skrivit så fylls också mina ögon av tårar när jag läser det du skrivit. Det är inte så det ska vara, man ska inte behöva begrava sina barn - det är så fel. Har inte tänkt på det som du beskriver det, hur Victor med tiden sprids vidare till blommor och annat växande runt omkring oss. Många tankar till er idag och några extra kramar med.

2010-04-30 @ 16:40:27
Postat av: Åsa

tanken på att mina söner skulle kunna lämna mig gör mig illamående.

Du är så stark som kan skriva så här... så vackert och beskrivande... ser allt framför mig..

Önskar att detta cancer elände kunde försvinna för alltid... att det aldrig drabbade någon.

Ha en så trevlig Valborg som det går..

2010-04-30 @ 16:57:57
URL: http://www.franmolnen.blogspot.com
Postat av: Ida♥

Så otäckt och läsa men ändå så imponerad. Man förstår verkligen vad du sitter och skriver..

Du beskriver det så himla fint och så precis som alla sitter man och gråter.

Dom här dagarna tänder jag extra mycket ljus för honom!

Många kramar till er o Victor!

2010-04-30 @ 18:15:36
Postat av: Madde

Tårarna forsar nerför mina kinder! Ingen borde behöva uppleva det som ni upplevt!!! Jag är så imponerad över hur starka ni är! Lilla lilla söta Viktor, han lever vidare i sin söta lillasyster!

2010-04-30 @ 18:56:24
Postat av: Sophie

Fina lilla Victor. Mitt hjärta håller på att brista av sorg o då är det inte ens mitt barn. Att du orkar leva vidare är fantastiskt. Helt fantastiskt!



2010-04-30 @ 19:48:17
URL: http://pamingata.blogg.se/
Postat av: Kristin

Tänder ljus för Victor ikväll. Fina, fina Victor.

Du är saknad här på jorden!

2010-04-30 @ 20:08:45
URL: http://littlemissred.blogspot.com
Postat av: Moa med två små

Så hemskt, så orättvist och så ofattbart... jag får så svårt att finna ord... jag kan inte förstå hur det känns, men jag kan förstå din beskrivning...hur hemskt, hemskt, hemskt det måste vara... att se kistan, sitt barn som är där men ändå inte där...



Det är så fint att du delar med dig Sofie, mitt i sorgen.



Stor kram

2010-04-30 @ 20:15:02
URL: http://moasprinsar.blogg.se/
Postat av: Ann-Louise

Hej!

Vill bara tacka er för att ni gjort det möjligt för oss att få en spöket laban gravsten åt vår lille ängel. Vi hann aldrig lära känna vår son utanför magen men det känns ändå oerhört viktigt att få ha en fin gravsten!

Genom att läsa din blogg förstår jag att livet sakta kommer att återvända, inte genom att glömma utan genom fina minnen att tänka på.

Vi hoppas också på att kunna ge vår lille Lucas ett syskon inom snar framtid!

Tack för en bra och inspirerande blogg!

/Ann-Louise & Jimmie

2010-04-30 @ 20:30:07
URL: http://ann-louise-angel.blogspot.com/
Postat av: Josefin

Gud vad det är svårt att veta vad man ska skriva. Tårarna rinner när jag läser och ingen ska behöva vara med om det ni har varit med om. All styrka till er och många tankar till lille Victor.



Många kramar Josefin, mamma till Naomi

2010-04-30 @ 22:00:07
Postat av: MrsG

Min man och jag gråter och vi svindlar vid tanken på att gå igenom det ni gjort med vår Leo (15 mån). Det gör fysiskt ont i min kropp, mitt hjärta, mina celler. Det finns inga ord, bara bottenlös sorg och den svartaste svarta smärta. Varma tröstande kramar från oss i Skåne.

2010-05-01 @ 10:07:57
URL: http://mrsg-aquestionoflust.blogspot.com/
Postat av: Nettan

Sofie! Den smärta du förmedlar är så stark att det knyter sig i inom mig. Som så många gånger tidigare rinner tårarna på mina kinder. Tack för att du delar med dig av ditt liv och dina känslor. Tack för att du lät oss få ta del av Victor. Kram!!!

2010-05-01 @ 11:40:45
Postat av: Sandra

Hej.

Det är hemskt, även om man tänker att man inte är den enda familjen som går igenom något sådant så är det ändå förjävligt. för inte ens i sina vildaste hemskaste mardrömmar skulle man tro att detta skulle hända, inte ensjälv iaf. så är det alltid. men ödet övervinner oss alla, det som händer-det händer. spelar säkert ingen roll vad vi gör föratt undvika.. det kommer om det är mening så.

jag har läst din blogg sen du började skriva och jag har mått fruktansvärt pga den. att ni fått genomgå nått sånt med eran vackra lilla prins. tur det finns en annan plats... en bättre plats. han slipper elände och smärtan nu. :) ni är helt fantastiska och ni berör in i det djupaste hos mig.



ALL KÄRLEK till er!

2010-05-01 @ 14:05:45
URL: http://orginoox.blogg.se/
Postat av: Kristina

Jag kan inte med ord beskriva vad du o din familj gått igenom. Det allra värsta som kan hända en familj. Jag hoppas att ni tillsammans har funnit en trygghet i varandra att ni kan se tillbaka på de lyckliga stunder ni haft och se framåt på all lycka som lilla Vilma skänker.



Varmaste styrkekramar o all kärlek

2010-05-01 @ 15:05:08
Postat av: Yvonne - en mamma i Handen

Tänker på er...



Kramar / Yvonne

2010-05-01 @ 17:21:55
Postat av: Kajsa, Brian & Lewis

Du skriver så fint Sofie, men det här inlägget tog nog rekordet. Du skriver så att man känner det du känner. Du är så duktig.

Stor kram till dig, Vilma & Peter

PS. Kollade TV8Live på programmet om försäkrinsgkassan. Det var jätteintressant och så bra att de tog upp det.

2010-05-01 @ 18:08:07
URL: http://redman.blogg.se/
Postat av: Cilla

Hur gick det idag, fick han nån rolig placering?

2010-05-01 @ 18:26:53
URL: http://www.skorbyglantan.com
Postat av: Josephine

Fruktansvärt hemskt att behöva begrava sitt barn,det måste vara det allra värsta en människa kan råka ut för. Känner stor sorg med dig och din familj!



Största kramen till er!



Josephine

2010-05-01 @ 21:35:44
Postat av: Marie (en mamma med 3små barn)

Du skriver rakt in i hjärtat!!!Allt nå går igenom är spegelvät,bakvänt å fel..man ska inte behöva begrava sitt barn.. med din starka beskrivninga kan man nästan ta på smärtan..å då är det bara orden man läser..

Att man med åren sprids vidare genom gräs å blommor tänker man inte på..men det var väldigt fint skrivet å så sant!!!Victor finns överallt!!!!



skickar alla kramar jag bara kan!!

2010-05-01 @ 21:56:07
Postat av: Heidi

Tänker på er varje dag. Kramar om <3

2010-05-01 @ 22:44:20
Postat av: Elin

Det första ord som kommer till mig när jag läser ditt inlägg är OVERKLIGT. Så overkligt det måste ha varit att stå där och se sin son, alldeles kall och blek, ligga där i en liten vit kista...nääe, det är verkligen för svårt att ta in. En sån smärta ni måtte ha känt (och fortfarande och för alltid känner) det är för övermäktig och tyvärr i allra högsta grad alldeles för verklig i detta overkliga sammanhang. Det ofattbara ni har fått gå igenom och det ofattbara lille Victor tvingades kämpa igenom är rent och skärt det värsta man kan tänka sig. Jag är från djupet av mitt hjärta så så ledsen över att allt detta har drabbat er. Men ni har sannerligen gjort det bästa ni kunde för Victor, och jag är alldeles övertygad att han upplevde sitt liv som meningsfullt och livfullt. Nu lever ni med sorgen, medans han i lycklig tillvaro väntar på att få mötas igen. Kramar om er och skickar tusen blåsbubblor upp till Victor, den starkaste stjärnan och min hjälte!!! /Elin

2010-05-03 @ 09:17:54
Postat av: Jenny - tvåbarnsmor

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva... Men INGEN ska behöva vara med om sitt barns begravning! Det är så FEL!...

Du skriver som vanligt så klokt, djupt och berörande.



Många kramar!

2010-05-03 @ 22:07:56
Postat av: Therese

Så himla svårt att förstå!

Intressant och läsa din blogg, det är ju ofattbart när man inte varit med om det själv , och förstå hur man överhuvudtaget orkar fortsätta efter en sådan tragedi..

intressant att se er resa genom livet och sorgen , men även glädjen för er Vilma...

2010-05-03 @ 22:19:35
URL: http://kenzobebis.blogg.se/
Postat av: Ulle

Tårarna bara rinner och rinner, så fruktansvärt att behöva vara med och begrava sitt älskade lilla barn. Men du skriver så fint och tänkvärt.

Styrkekramar till er!! Ta hand om er!

Kramar från en trogen bloggläsare.

2010-05-04 @ 11:36:37
Postat av: Emma, Mamma till Tuvaliee!

Varje gång jag kommer in på din blogg för att läsa och se vad ni senast hade för er. :) Jag kan bara inte stoppa tårarna och gråten jag får i halsen. Den fina texten du skrev där, alltså den är verkligen tung, så himla tung. Men du skriver så himla bra så man vill bara fortsätta läsa hela tiden.



Stora varma kramar till er!

2010-05-04 @ 17:29:06
URL: http://aboutourslife.blogg.se/
Postat av: anna-i kampen mot min 6-årings cancer

Så stark text så fint skrivet på slutet.

Jag får försöka tänka så jag med den dagen det är dags för oss, fast man så hoppas på mirakel.

2010-05-07 @ 11:33:22
URL: http://bambinidolce.blogg.se/
Postat av: hanna

jag älskar ditt sett att se på det, han finns överallt istället för ingenstans. Fantastiskt synsätt och jag är imponerad över hur du kan vara så stark och positiv hela tiden! Det smittar av sig, vad är mina småproblem i jämförelse? Med POSITIVA tankar så går allt ! stora kramar till dig och familjen. Tänker väldigt ofta på er och Lilla Victor :( <3

2010-05-25 @ 14:38:31
URL: http://soyyo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Innan du kommenterar, har du läst inlägget?:


Trackback