Jag ville uppmärksamma en sak idag, ja lyfta fram bra saker och goda gärningar som människor gör- för är det något som jag lärt mig under Victors sjukdomstid- och speciellt efter han dog , så är det att vissa faktiskt genuint bryr sig.


Vi har ett par stycken i vår vänskapskrets som vi verkligen kan kalla " vänner ".
Vissa träffar vi ofta och umgås flitigt med, medans vi träffar vissa mer sällan.
Goda vänner är sådana som ställer upp och finns där, oavsett hur många gånger i veckan man hörs av, eller oavsett hur många middagar man delar tillsammans.
Goda vänner är sådana som genuint bry sig ändå och som man vet finns där.

Sen har vi också människor som jag brukar kalla "själsänglar" och det är de människor som man aldrig har träffat, aldrig har sett ansiktet på, men som ändå skickar tröstande ord, upplyftande kommentarer och tonvis med ren kärlek. De känner oss på ett annat sätt och är precis lila genuina och äkta som en nära vän.

Idag skulle jag vilja uppmärksamma familjen Ohlsson i Uppsala.
De är nära vänner som är ett perfekt exempel på att man inte behöver träffas eller höras flera gånger i veckan, bara för att hålla vänskapen vid liv!

Vi träffas varje midsommar och har hur roligt som helst, och jag vet att de alltid finns där om de skulle vara något.

I julas gjorde deras företag Maicon AB något som jag tycker att alla borde fundera över.
De struntade i att ge julklappar till alla anställda, och satte i stället in pengarna på Victors fond.
Det finns alltid en förening eller fond som behöver pengar, och man kan faktiskt rädda ett liv med en liten insats.

Nu var detta så nära inpå jul att vår tanke om att sprida detta till andra företag, förmodligen skulle vara försent - men till nästa år så ska vi utmana andra firmor att göra samma sak!
En osjälvisk handling betyder SÅ mycket i det stora hela, kom ihåg det :)


Men det känns inte som att jag behöver predika ytterligare för er här på sidan, jag vet ju att de flesta av er redan är riktiga "själsänglar" och riktiga vänner!!!


Love ya!!!

Ännu en dag utan dig...
Ännu en oändlighet i saknaden för mig...

Tänk att en tillvaro kan vara så full av jobb, kärlek, och liv, men ändå så obarmhärtigt tom och kantad av saknad och förtvivlan.
Jag har inte glömt, inte slutat sakna, inte slutat älska...
Ibland skrattar jag och känner mig glad. Ja ibland så kan jag till och med känna mig lycklig...

Men min lycka kommer aldrig att vara riktigt hel och komplett, då det för evigt kommer att saknas något.
DU är det som saknas, även om jag i vissa stunder placerar min leende mask där mitt sorgsna ansikte är.

Jag gråter ofta, men det vet du ju. Jag känner ju att du finns där och håller din värme runtomkring mig.
Du tröstar ofta, även om det är jag som borde få trösta dig, vagga dig i min famn och viska att inget ont skall dig få hända.
På den punkten misslyckades jag ju gravt, inte sant?
Jag kunde inte skydda dig och det värsta hände... Du togs ifrån mig.

Aldrig mer kommer jag att få känna din doft, höra ditt skratt eller få se din glädje.

Det gör så ont så att jag knappt står ut.

Mamma älskar dig min prins, älskar dig så oändligt mycket.
Inga ord kan beskriva det som endast kan upplevas...
Jag vill skrika FÖRLÅT för att jag släppte taget, för att jag fortfarande lever, men också ropa TACK för att du gav mig din syster och därmed också orken och viljan att fortsätta...


Det är din namnsdag idag och jag kan inte ens få ge dig ett kort, men jag kan iaf ge dig min kärlek och mina drömmar.
Hoppas att vi ses i natt så att mamma får krama om dig så som det ska vara.


Jag ÄLSKAR dig.....


Mamma

Fjärde försöktet nu och upptäcker till min stora förtvivlan att hälften av bilderna från födelsedagen är förstörda och randiga !! Gaaahh!!!
Är såå glad att jag valde att filma också!


Lägger iaf in det jag har så slipper jag bli mördad av lillesyrran =)








På fredagen var som sagt Therese och mormor här, då de inte kunde komma under Lördagen.

Det blev tårta och presenter och självklart lite mys med "maggen". Vilma är väldigt medveten och fundersam över bebisen som ligger där inne. =)

Snart kommer kusinen ut ! Jippi!






















Hallå???









På lördagen så gick jag upp - vad jag tyckte var tidigt - men stod ändå halvfärdig när de första gästerna började trilla in. Har sådan fruktansvärd stress mage så att det ärt inte klokt!

Födelsedagsbarnet var på super humör och hade klätt sig i en vacker klänning som hon själv valt ut. Fikat gick åt som smör i solsken och Vilma bara fortsatte proppa i sig alltmer under dagen. Någon lunch ville hon inte veta av när alla godsaker stod framme överallt.

Ja ja, det är tur att hon bara fyller år en gång om året =)











Ovan är Vilmas tårta som jag gjorde i panik på morgonen.
Fick bli figurer av marsipan då jag inte hann åka och handla något annat =(

När jag skulle ge henne tårtan och pekade på kaninen med frågan "Vad är det där Vilma?" så svarade skitungen, "En vovve !!" med upphetsad röst.
"Neej Vilma, det är ju en kanin ser du väl", svarade jag lite tyst och skamset inför alla som tittade på. Måste verkligen ha misslyckats med kaninen om inte ens ett barn kan se vad det är... =)











Maräng tårta.... Mums...















Vilmas nya potta som hon invigde redan kvällen efter ! STOLT!!!









Vill avsluta med ett stort GRATTIS till Vilma och ett giganstiskt TACK till alla som kom och firade med oss.

Nu har jag försökt att lägga in bilder från vilmas födelsedag 3 GÅNGER !!! men utan resultat ... Vad fan är det för fel på tekniken!!!!???

I morgon är det en mycket speciell dag minsann...

Ja vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är vilmas födelsedag!!! Hurra hurra hurra!!!

Lillgumsan fyller 2 år och det ska firas med tårtkalas minsann :) Idag - kvällen innan, kommer Gammo och moster Therese över och tillsammans så gör de en Margaretha tårta som Vilma får tjuvstarta med.

Hon får också lite fina presenter som hon blir såå glad över.
Nu kl 23.00 så är allt förberett inför i morgon och ni ska få se den söta tårtan som jag gjort åt Vilma ! Lägger in bilder på datorn i morgon.

Nu måste jag sova, är jätte trött!


Godnatt allihopa!!

Nu har återigen vardagen lugnat sig och rutinerna börjar smyga sig in där de hör hemma. Jag har ju inte varit ledig varken mellandagar eller röda dagar, så när alla man möter ser utvilade och lyckliga ut så känner jag mig lite avundsjuk... :( det finns så många som jag skulle vilja åka och träffa och hinna med, men kommer man hem kl 5 på dagarna så räcker tiden inte till! I helgen har vi varit på middag hos familjen Backlund och det var super trevligt! Barnen leker så bra, och alla är så nära vänner att man kan slappna av. Vi har även hämtat hem mer halm åt grisarna så att de får extra varmt och skönt i stian... Efter jobbet idag ska jag storhandla och sedan bege mig hemåt och krypa ner i soffan... Nice !!

Önskar er alla ett underbart 2012 !!!!

En liten påminnelse inför julhelgerna... Snälla ni glöm inte släcka ljusen hemma...

Hejsan allihopa!

Nu har jag 5 minuter över och passar på att lägga över lite bilder från julafton. Syrran har alla bra - så jag beslutade för att endast lägga upp några nu och sedan kompletera.

Förutom det faktum att jag blev otroligt förkyld under Torsdagen och att febern smög sig på några timmar senare - så tycker jag att allt flöt på bra utan några större bekymmer.


































Under julklappsutdelningen så låg all focus på Vilma, och självklart så kom tomten på besök. Jag som trodde att Vilma skulle bli rädd och blyg, fick tji på mig då hon sturskt nog tog tomten i hand och glatt berättade att hon ätit korv.
Paketen ramlade in och hon var mycket nöjd med denne generösa farbror.
























Puss tomten!








Kvällen avslutades med en mysig fackeltur på kärra efter fyrhjuling.


Hoppas att ni alla har haft en urmysig julafton och jag önskar er ett fortsatt gott nytt år!

Sitter på jobbet Och har julklappar I skallen. Varför ska detta vara så svårt varje år? Vi har visserligen bestämt att skippa oss vuxna och bara köpa till en var, men andå. Jag fick syrran I uppdrag och är klyven över vad hon behöver... Sätter som vanligt in en slant på barncancerfonden men det är ju inget personligt till henne. Hon ska ha barn I februari så något gravid inriktat kanske? Tips tages tacksamt emot.

Så då var det dags för den årliga lucian, Vilmas första faktiskt då hon inte gick på dagis förra året. Jag har sett fram emot detta länge och det känns extra speciellt då vi heller aldrig fick fira det med Victor.



Vädret ute skriker inte direkt vinter, men vad ska man göra ? Vår morgon var fylld med tillräckliga problem ändå, då mitt larm inte ringde och hela familjen vaknade 7.20, i stället för kl 6 som vi planerat.

Tanken var nämligen att vi skulle kliva upp i god tid, äta risgrynsgröt, tända ljus för Victor, klä på Vilma hennes nyinköpta pepparkaksdräkt samt bara mysa lite.

Tji fick vi, då vi i stället fick slita på oss kläderna, hoppa över frukosten, borsta håret springandes i farten och kasta oss in bilen med andan i halsen.
Vi hann precis till dagis och märkte att vi inte var de enda som kom i sista minuten. Hela parkeringen var fylld med föräldrar som svor och klagade på hur stressig och sena de var.

Ha ha... Kändes faktiskt en smula bättre då =)


Vi fick iaf en urmysig stund tillsammans med julsånger i ring och gott luciafika. Mormor, mamma och pappa tittade stolta på Vilma när hon spatserade fram bland ett myller av andra pepparkaksgubbar, lucisor och små tomtar. Kaoset förvandlades till en toppen morgon !


Efter Lucian skjutsade jag hem mamma och Vilma och åkte tillsammans med Peter till jobbet. Tänkte sedan under hela dagen på hur vår lucia såg ut på sjukhuset några år innan. Där hade barnen inget hår att fästa sitt glitter i, och där orkade inte många äta det serverade fikat som så fint ställts fram.

Nej, där stod en rad tysta och sorgsna föräldrar med en gnagande oro över om de ens fick fira en lucia till med deras barn, eller om det var deras sista...

En glad pepparkaksgumma =)
























Mmmm, pepparkaka...








Vi hoppas att ni alla har haft en fin dag som vi. Ta hand om varandra !!





/Sofie

Andra advent idag, och dagarna rusar iväg mor juletider. Inte direkt något vinterlandskap ute, men "what the hell", då får man väl fixa lite stämmning inne i stället=)


Idag har vi bakat lussebullar och pepparkakor och provat ett nytt recept på saffransbullar med vaniljfyllning. Blev SUPER goda och det är för övrigt lite roligt att variera de traditionella lussekatterna med något annorlunda.
Så det blev en sats med vanliga, och en sats med saffransbullar.

Vilma tyckte det var jätte roligt att baka, och hon åt varken deg eller kladdade runt. Nej hon kavlade så fint och tryckte ut ett helt dussin med grisar, gubbar och hjärtan på sin plåt.

              


           





Saffrans bullar =) Mums!








Victor var självklart med och bakade. Han fick en egen lussekatt av Linnèa =)



Nu är det dags för Söndags mys, och trots att Peter har haft kräksjukan i helgen så blev den rätt lyckad ändå=)


Ha det gött!!

Vår Visommist helg på Fagerudd har varit underbar och det var såå trevligt att återse alla igen.

Man blir som en liten familj och kommer varandra väldigt nära när man delar liknande öden - och det kan jag nog våga säga att även de andra håller med om.

Fagerudd är ett underbart konferens hotell som ligger naturskönt vid mälarens strand på en udde i Enköping. 


Vi anlände på Lördagsmorgon och slöt upp och åt en underbar frukostbuffè med de andra familjerna. Solen sken och det var många glada utrop som hördes i den vackra matsalen.


Efter att vi checkat in på våra rum så började vistelsen med samling, där alla fick berätta vad de gjort och vad som hänt under sommaren.
Det blev genast påtagligt hur olika vi alla var inne i sorgebearbetningen och hur många olika händelser som kantat vår sommar.

Temat på helgens vistelse var "syskonreaktioner" och en terapeut med specialisering av barn kom och föreläste samt lyssnade på våra frågor. Detta var mycket lärorikt och nyttigt och alla fick en ordentlig genomgång av sina eventuella "problem" och det som bekymmrade dem.


Det är helt otroligt hur starka var och en av våra berättelser är, och det slår mig varje gång vi ses hur otroligt det är att vi alla orkar sitta och berätta, orkar andas och orkar leva...
Tyngden av de ord och den innebörd som innefattar allt resulterar i ständiga knytnävslag i magen samt kippande efter luft.
Det är vid dessa tillfällen som man verkligen inser hur otroligt väl man lindar in traumatiska minnen och upplevelser i dämpande och skyddande paket av bomull, för att de inte skall göra så olidligt ont.


En av mammorna nämde under dagen att " Tänk om en normal människa skulle kliva in här och höra vad vi pratar om. De skulle ju inte tro att det var sant"
Och det är precis så det känns, även för mig. Ibland fattar jag inte att man genomlevt något så jävulskt hemskt - utan att det bara är de andra som drabbats.


Trots att alla var totalt slut efter otaliga timmar av "terapi" så var kvällen och middagen helt underbar! Jag skrattade mer än vad jag gjort på länge och kände mig helt trygg i de andras sällskap.
Hur kan man tycka om människor så mycket som man inte ens känner ..?



Lägger in lite bilder från vistelsen om någon vill se...













Vår underbara kypare presenterar kvällens meny samt de väl utvalda vinerna som man fick till om man slog till på "vinpaketet".






Aptitretare






Förrätt







Varmrätt






Efterrätt

Vilken galen vecka det har varit...

Jag har jobbat sent nästan varje dag, stressat med Vilma på morgonen, dykt upp en timme för tidigt på jobbet, tagit fel på dag, klämt Vilmas finger i bildörren, blivit sjuk, frisk igen för att sedan nu sitta här en Fredags kväll - helt solo med halsont och värk i kroppen.
Hinner inte mer än komma hem, laga mat, leka lite med Vilma och så är det sen kväll.


I morgon ska vi åka på en Visommist träff i Enköping och blir borta över natten. Vilma är hos moster och hundarna hos Thea och Linnèa.

Är super slut redan nu, och kan bara tänka mig hur det kommer att bli i morgon när man kommer att utsätta sig för en massa minnen och jobbiga saker.
Längtar dock och tycker att det ska bli jätte roligt att träffa alla igen.




Men alltså vad jag klagar ! Nej skärpning, fram med det positiva bara =) Vädret ska bli fint har jag hört och maten skall vara super =)
Synd att man inte kunde vara där under andra omständigheter....



Ber så hemskt mycket om ursäkt för den dåliga uppdateringen här på bloggen. Hoppas det blir bättre om jag får en Iphone som alla tycks ha förutom jag =(
Då kan jag gå in och lägga in lite inlägg då och då och slipper sitta vid skit datorn som bara krånglar.
Föresten så är jag snart klar med sista sidan på boken =) Jippi!"!!! Känns overkligt att det faktiskt blir ett slut efter så många timmars slit... Hoppas någon tycker att den är värd det...

Vilka härligt soliga dagar det har varit nu... =) Oj oj oj...

Jag försöker njuta, gå på promenader och gå upp tidigt. Allt för att få ut så mycket av dagarna som möjligt.
Boken tar dock mycket tid, och trots att jag närmar mig sluttampen så finns det en gnagande oro i magen som inte vill släppa.

Jag lägger ner SÅ mycket tid på min "skatt" men jag har ju ingen aning om det ens är något förlag som är det minsta lilla intresserad.
Fy fasen vilken rysare alltså. Att få granskande blickar kritiskt bedömmande på de blad som man lagt ner så mycket själ i. IIhhh, vad läksigt!


Skall inte hoppas för mycket, jag får helt enkelt chansa. Vad har jag att förlora ? Ja förutom typ 40 timmars jobb i veckan . Hi hi...





I dag har vi föresten lagt ut lite nya produkter på Victor & Vilma. Det är mest på dopsidan men jag hoppas att det finns något till alla.

Nu är vi hemma igen efter den otroligt sorgliga men vackra cermonin som spelades upp i Strömbacka kyrka, invid sjön som Gerd älskade så mycket.

Det blir aldrig lättare med sorg, oavsett vilken ålder eller på vilket sätt den ter sig på, och jag kan inte ens föreställa mig hur det känns att förlora min mamma.
Att få säga farväl det den person som gett en liv och att för evigt få uppleva tystnad av någon som man pratat med varje dag - ja det kan inte vara annat än tungt.


Hoppas nu att farmor och Victor får vara tillsammans där de är och att det är vi som är kvar som bär den tyngsta sorgen. Jag tror inte att de känner saknad över oss, inte på samma sätt. Snarare så har de sten koll på varje steg vi tar, vakandes och iaktagande... =)



Har lagt in några bilder från fikat efteråt, på minnesbordet som barnen dekorerat. Korgen på sista bilden är fylld med saker och ting som hon älskade och som symboliserar Gerd. Mycket vackert....

Nu ger jag upp med filmen och lägger bara in bilder i stället. Tyvärr...




Det var i alla fall en underbart fin och vacker kväll och med en otrolig stämningsfull atmosfär runtomkring.
Vi satt i flera timmar och pratade med vår prins, skickade upp ljuslanternor samt tände gravljus.

Det är tungt var sekund som går, men sekunderna passerar förbi och får tillvaron att flyta på.














































































I morgon åker vi upp till Hälsingland för att ha cermonin för Gerd, Peters mamma. Vi hoppas på fint väder åtminstonde - så som hon hade velat haft det.

Uppdaterar senare efter helgen...

Har försökt i 4 dagar nu att läggaa in bilderna och ett klipp från Vic tors 4 årsdag.
Gåbg på gång misslyckas jag och filerna blir inte uppladdade korrekt. Vad gör jag för fel???!!


Om det är någon som har något bra tips på vart man kan ladda upp en video (förutom youtube) får gärna hojta till. Vill så gärna visa hur fint vi hade det.



Så länge får jag väl visa lite bilder från när jag Vilma och mormor var ute i veckan och plockade bär och svamp + besökte farmor och farfar i Dalarna samt har myste med djuren.

         



         




       


Det är många emotionella saker som pågår inombords just nu, och hjärnan är i en enda röra.
I kväll åker vi till graven för att ännu en gång fira vårt barns fördelsedag.
Det är så bisarrt och hemskt och - tro det eller ej - fortfarande overkligt.


Pappa Peter skall ännu ett år, snickra ihop - denna gång en fyra - i garaget, strax innan vi åker, och den tänder vi sedan tillsammans vid kyrkan.
Jag och mamma har tidigare i veckan, planterat och gjort höst fint, så allt är förberett.






Lilla vän, lilla prins vad vi saknar dig. Tänk om vi i stället fått vara tillsammans på din födelsedag, på riktigt med paket och ballonger. Inte vid en kall gravsten med endast symboler som vittnar om din existens.

Det är tur att vi bär en sådan klar bild av dig inuti våra hjärtan, och att den bilden aldrig bleknar.
I år är Vilma så pass stor så att hon kan lägga blommor på din grav och hon kan få uppleva det vackra i allt det mörka.

Vi skall sjunga för dig vår älskling, precis som vi alltid gjort - och jag vet att du hör våra toner där du är.


Jag lägger in några fina bilder på dig och din lillasyster, där ni båda busar på samma ställen. Så länge sedan men ändå så nära varandra.


                           





                  









            
Låt ett ljus brinna för dig idag Victor! Du är alltid SAKNAD!!!!!!

"Barn med cancer", en dokumentärfilm

Det bär av till dagis om några minuter och Vilma har packat sin lilla ryggsäck för fullt.
Hoppas att det går bra idag, men det tror jag.



Åhh kan knappt fatta att hon är så stor redan. Är så ledsen att Victor aldrig fick chansen att gå på dagis, han hade tyckt det hade varit såå roligt.



Nej nu måste vi sticka! Berättar lite mer senare  =)








Vovven skall absolut med tycker Vilma... =)








REDO!!

Lite bilder från veckan...



Skummade igenom kameran och upptäckte att det var 99% badbilder på Vilma, har tydligen inte tagit på så mycket annat =)


Ja ja,  lägger in lite sådant..






Veckan började med lite strul, då Gerd fått en läcka i backen. Vatten strömmade upp ur gräsmattan och Peter var tvungen att åka till Huddik för att hyra en grävmaskin och hitta läckan.
Det som skulle ta ett par timmar resulterade i tvådagars slit i en lergrop. Stackars Peter och Max var totalt slutkörda innan hålet kunde lokaliseras.

Ha ha, vilken bra start på semestern!








Lite fika i vackra Strömbacka hanns det med på Onsdagen...










Medans gubbarna slet så far jag och Vilma till stranden så att hon fick bada lite.
Vi lekte "jaga jaga, nackufis" i lekparken och det var lika roligt som alltid =)























Sand e fint tycker Vilma....





Skönt att värma sig under en filt. Strax efter detta kort blev taget började det blåsa rejält så vi åkte tillbaka till huset igen. Mys med farmor framför Bolibompa blev det på kvällen.











Max och Peter var så leriga efter allt jobb, så det blev till att tvätta av sig i regnvattnet innan de fick tillträde in i huset. HI hi....
















Vilma tyckte iaf att grävmaskinen var hiskeligt rolig och ville prompt inte hoppa av, trots att den på Torsdagskvällen skulle tvättas rent och lastas på släpet.















Solen bestämde sig för att stråla idag, och vi begav oss upp till Skärås för att bada. HÄRLIGT med alla berg i bakgrunden och med det kristallklara, ljumna vattnet runt benen.


























Det var lite bilder från veckan, vi har gjort så mycket mer, men eftersom att jag - som vanligt - är lat med kameran så blev det inte bättre än så här.

Nej nu vaknar Vilma så det är dags att gå!



Bye bye!

Vilma har varit stygg och får sitta i "skamburen" =)










Nibblegårds härliga äventyrsstig med grisar.













































Enköpings drömpark.































































Ett par härliga dagar som sagt. I morgon blir det ev Västerås då min mormor fyller 72. Hoppas att ni alla har en fortsatt trevlig sommar!


KRAM

Hello !!


Hoppas att allt är bra där ute i semestertider och allt. Själv jobbar jag med boken för fullt, och det börjar arta sig.
Skulle dock behöva någon proffisionell förläggare som kunde glutta på den, innan jag skickar in manuset till förlagen.
Det är så lätt att man gör en massa dumma misstag i onödan, när man inte vet vad de vill ha.






I veckan tände jag en av glasfjärilarna som vi fått in i butiken. Den står vid Victors tavla i vardagsrummet och är sååå vacker på kvällen när den lyser.
Alla i familjen vill ha en och de som vi har i lager är redan slutsålda. De finns annars i lila, blå och orange.









Är den inte underbar??






Vilma börjar på dagis den 10;de och det skall bli super intressant att se hur hon tycker att det är.
Jag tror i alla fall att det kommer att gå jätte bra, och det skall bli skönt (om man får säga så) att få lite tid att arbeta ifred. Då har vi också tid till att sakna varandra extra mycket... Om det nu går... Hi hi..

Har lite små funderingar på att börja plugga till hösten. Någon socionom utbildning kanske, eller fotografisk bild... Tyvärr så har de flesta kurser redan gått ut i anmälningsdatum, men jag tänkte prova ändå.

Vart livet kommer att leda det vet ingen....

Tillbaka igen efter en lång semester från bloggen...


Ibland behöver man lite paus från allt, och vi har mest varit ute och njutit av det fina vädret.
Lill stumpan börjar på dagis den 10:de Augusti, och det är med skräckblandadförtjusning som jag ser fram emot att bli av med mammaledigheten.
Mest underbart tycker jag att det skall bli för henne som jag vet kommer att ÄLSKA dagis.



Har sådan ångest över att sommarnen börjar ta slut. Orkar inte med mörker och kyla igen, usch !



Tänkte lägga in lite bilder från när jag Nina, Samuel och Vilma var på Skansen i Tisdags. Herregud vilken resa. Vi stackars mammor var helt färdiga efter att ha jagat runt i backarna efter 2 små vildingar.
Ingen vila, ingen ro att titta på djur, bara full fart =)


















Två små tågresenärer...





Besöket började med en ridtur på dessa ovanliga "kossor?" i en lekpark. Vilma tyckte de var superfina!



















Klappa, klappa, klappa









Roligast var att springa upp och ner för denna ramp. Hi hi



















Fint nere vid Skånegården


























Skansen akvariet var ett måste, och även om våra barn kanske var en aningens för små för att
uppskatta - sovande ormar och orörliga spindlar - så roade apor, ekorrar och fiskar destå mer.




























































Avslutningen blev barfota plask i fontänen, glass, sockervadd och dans på lilla scenen.

Väl hemma igen efter flera timmars resväg så kändes det mist sagt i kroppen. Barnen hade det jätte roligt och vi också, även om det var lika roligt att glida ner i soffan framför TV;n där hemma.


Tack Nina och Samuel för en underbar dag!!

Sommar, sommar och sol...


Ja den melodin spelas ofta i mitt huvud om dagarna när jag går och strosar omkring med Vilma.

Hennes glada attityd och positiva inverkan på allt runtomkring smittar av sig, och landar direkt på mig.



Både Vilma och Victor är och var väldigt glada barn med glimten i ögat och fulla med självironi trots deras ringa ålder. Jag har länge gått och väntat på denna tid, då Vilma har kommit ikapp sin bror, åldersmässigt - och det känns i hjärtat.
Det känns underbart att minnas och få jämföra, men också fruktansvärt tragiskt att se allt som Vilma får uppleva - men som han aldrig fick.


Victor älskade allt i livet med en intensititet som var väldigt ovanlig. Allt var "wow", "Åhhh!!" eller värt att betrakta i timmar.
Det gör så ont att minnas hur mycket han fick nekat och aldrig chansen att se.

Jag har varit så van att få säga nej eller tänkt tanken att "nej det går ju inte", att jag nu istället säger ja till nästan ALLT! Inte att Vilma får göra precis som hon vill, men jag ämnar att hon skall få prova på så mycket som möjligt och få chansen att sedan göra det egna valet.
Är inte det frihet för ett barn, och är inte det en lycka som borde få vara självklar ?

För en förälder är kanske valet mellan att bada eller leva lätt, men för ett barn inte så självklart. Det vill bara vara som alla andra...




Jag skickar extra mycket tankar i sommar, till er därute. Ni som sitter på sjukhusen under behandling i sommar.

Till er barn som runt om i landet är är kopplade till maskiner och tvingas äta starka mediciner. Till de som inte får bada, leka eller vara ute i solens varma strålar utan som i stället får spendera dagarna - stirrandes ut genom ett fönster.

Jag vet hur det är, och jag vet vad ni saknar men snälla kämpa på!









I veckan var Vilma på djurpark med mormor och Kent, ännu en sak som Victor aldrig fick uppleva.
Jag hoppas dock att han nu fick vara med sin syster och skratta tillsammans åt aporna, tigrarna och de andra djuren, fast på ett annat sätt.






   

Att få bada på stranden på semstern tar vi alla för givet...

WWW.VICTOROCHVILMA.SE


Nu är ni välkomna in i vår butik och shoppa loss!!!!


Det är endast Victors sida som är öppen för tillfället, men fler produkter kommer att komma in kontinuerligt under sommaren.


Observera att sortimentet nu till en början är lite sparsamt.

Skynda in, för de 10 första som lägger en beställning få en fin gåva på posten !


OBS; Glöm inte att bli medlemmar för att få en massa bra erbjudanden!

Bröllopet i helgen var fantastiskt trevligt.

Linda var supervacker och Jörgen så stilig som man kan bli.

Bröllopet ägde rum på Krägga herrgård och vigseln i ett lusthus nere vid vattnet i slottsparken.

Champangen flödade, skrattet sorlade och massvis med gäster minglade för fullt i väntan på den stora cermonin. 










Peter och Felix tar en öl i herrgården innan vigseln...








Lilla Chanelle var super söt som brudnäbb. =)










Förväntansull barnaskara.... Kommer hon snart eller??









Efter en lång väntan kommer Linda skridandes ner för gräsmattan, arm i arm med sin far.


































































Linda fick i uppdrag att leta upp sin man genom att känna på deras vader. Otroligt nog så gissade hon rätt (!!) och fick tack och lov kyssa sin man !











Mitt bord, närmast kameran.









Varmrätten ovan samt efterätten nedan, som jag råkade äta lite på innan jag hann knäppa kort =)


















EFter middagen var det dags för bröllopsvalsen.









Tårtan






Nu började, som ni kanske förstår - festen - och därmed tar alla bevis på kvällen slut. Har som vanligt inte tagit några bilder då jag hade fullt upp med att dansa och ha det trevligt =)








Oj då Monica... Vad hände =) Hi hi...











En bra bit efter 3 på natten så kom vi hem till Cattis och Hasse igen - och stupade i säng med blåsor på fötterna.


Tack Jörgen och Linda för ett underbart bröllop, och ALLA lyckönskningar till ER!!!!

Vilken vecka =)



Har jobbat en hel del med boken på varje ledigt tillfälle jag har kunnat.
Det är inte jätte mycket kvar nu, kanske ett par veckors arbete till.


Eftersom att vår webbshop skall lanseras nästa vecka + boken måste bearbetas - och det faktum att jag endast kan arbeta med dessa faktorer vid de tillfällen då Vilma sover -  så har jag inte mer än ett par timmar om dagen att lägga.


Nej, tiden räcker inte till och ibland känns det som att jag skulle behöva dela mig i två personer.

Vi har trots allt haft det mysigt den övriga tiden med mycket bad, latande hemma, lek med grisarna samt bus förståss.

Anledningen att jag inte har lagt in det här inlägget för evigheter sedan - är att vår uppkoppling har strulat - och gör den det så är det inte ens att tänka på att försöka ladda upp bilder eller dylikt på bloggen.

Lantlig idyll!!!


































Mmmm... Glass och ananaspaj är super!




I morgon skall jag och Peter på bröllop. Peters barndomskamrat och gamla chef Jörgen skall äntligen få sin Linda.
Vigseln äger rum på vackra Krägga Herrgård och det skall bli fantastiskt roligt!

Hoppas på bra väder då brudparet gifter sig nere vid vattnet i ett lusthus, ja alltså utomhus... =)



Festen senare på kvällen lär bli as grym och helvild så nu jäklar skall vi slå klackarna i taket!


Lägger in en bild på min super snygga klänning som jag hittade på Gina Tricot förra veckan. Hinner nog det i morgon innan vi far iväg.


Ha en bra helg så hörs vi!!



KRAM

Ja då var det Måndag idag igen...

Midsommar har passerat och med ens har man flutit samman med vardagens alla bestyr.

Vi åkte som bekant till Uppsala redan i Torsdags, och kom hem sent igår kväll. Jag satt uppe till klockan ett och försökte hinna föra över alla bilder från kameran innan jag gick och lade mig - men datorn segade och till slut så gav jag upp och hoppade i sängs.

Idag har jag försökt lägga in detta inlägg 3 GÅNGER!!! utan resultat. Blir snart galen och nu gör jag ett sista försök.





Vi har iaf haft det jätte trevligt med fint väder, underbart sällskap och god mat.




Blev konstigt nog lite väl förfriskad på Torsdagen (vet inte hur det gick till -Hi hi), så jag vaknade på midsommaraftonsmorgon med ett illamående och en sådan sprängande huvudvärk - att jag trodde jag skulle trilla av pinnen.
Har ett svagt minne av att Danne försökte lära mig bugg, men att det inte gick något vidare...


Med påtryckningar och"goda råd" från sällskapet runt omkring så var tydligen en återställare det enda som skulle hjälpa. Jag tänkte inte låte min dumdristighet få förstöra midsommar.

Efter att jag kräkts, druckit resorb och lite "annan medicinering" så försvann i alla fall huvudvärken. Nu var jag tvungen att ta tag i bestyren med maten. Lite halvt ihopkrupen, med böjd rygg och skakiga knän, skivade jag fisk, melon och fetaost. Vilma gjordes i ordning och till takten av "På egna ben" med Carola så tog jag ett djup andetag och begav mig ut till de andra.


Vilma och Peter åkte traktor med resten av gänget och jag och Monica gick till fots till firandet. Det gjorde susen och väl framme så mådde jag 1000 gånger bättre.
Vi dansade runt midsommarstången och trots att mina "grodhopp" kanske inte var speciellt entusiastiska - så var det roligt ändå. Lunchen var underbart god och vädret strålande.



Efter att alla ätit, och var nöjda och glada så gick vi tillbaka hem till Olsson igen. Firandet fortsatte med dans, bad och skålande. Kvällen var ung och alla på toppen humör!

Middagen som innehöll det mesta från grillmenyn, påbörjades lite senare på kvällen och gissa om jag var hungrig efter nattens bravader.

Tilda och Vilma är redo för dans=)









Glass monster














































Danne stjäl en puss av Vilma









































































Vem har sagt att polskyddet måste vara av för att man skall kunna bada ??





























Vilma varvar ner med mig i soffan och tittar på Spöket Laban innan det är dags för henne att sova. På Lördagen kommer mormor och Kent och hämtar henne till Västerås.








Tre tjejer som inte vill fastna på bild....







Nytt försök då tjejer !!















Bilden nedan är ett litet minne som jag lämnade till familjen, kvällen i ära. Ett konstverk kan man säga!

Det som hände är följande. Jag kommer glatt skuttande - ja eller kanske lite småspringandes in i garaget där killarna precis har startat gräsklipparen.
Det som hände är vad jag har fått berättat för mig, för själv så blev allting liksom lite upp och ner kan man säga.

Jag kommer som sagt injoggandes igenom förrummet till garaget, halkar på en oljefläck eller något annat blött, och liksom bara "pang!" - försvinner ner på golvet, glider in halft på rygg och smäller in knät i dörren.
Alltså här talar vi om en RIKTIG vurpa, ja en sån där som man ser på film när någons ben bara försvinner.
Ha ha!!!

Det enda jag hann uppleva var golv, tak, dörr och att jag sedan låg halft under en snöskoter.

Mitt stackars knä var alldeles blått och fötterna alldeles svarta av olja. Men det bjöd jag på, de andra fick ju sig ett gott skratt i alla fall.





Signad och allt =)









Lördagen bjöd på lite regn under någon timme...






Men lika glada är vi för det ! =)

Vilma är en dam med ett väldigt bestämt humör, en stark personlighet men med en väldig känsla för humor. Hon bjuder oss på så många skratt om dagarna, att man tappar räkningen.

Hon är även en teaterapa, i alla fall inför familjen - och jag var bara tvungen att lägga upp ett klipp när hon med STOR inlevelse, lyssnar på när jag berättar sagan "Max napp" för henne.










Ha ha, snacka om att leva sig in i berättelsen =) Ja de är härliga de där små !

Idag har vi jobbat med företaget hela dagen.

Packat upp produkter, gjort askar, fotat och fixat.
Vi kommer till en början bara att ha möjlighet att öppna Victors sida - alltså "sorgesidan" - då vi börjar med att köpa in saker som passar där.
Förhoppningsvis så kommer även Vilmas sida att öppna i slutet av sommaren.




Klockan nio när vi slitit klart med allt så begav jag mig ut och red en långtur med grannen Zandra. Hon har frågat om jag vill hjälpa till att rida hennes hästar vid behov, och det passar mig utmärkt då jag saknat ridningen.
Mamma har varit barnvakt/mattant/hönsmamma/grisemor. Hon har passat barnen, lagat mat och bakat äppelpaj och skött om djuren så att vi ostört har fått jobba med vårt.
Tack mamsen!




Vi har ca en miljard!! flugor i vårt kök just nu, och vi håller på att bli GALNA!!!
De små krypen är överallt och sätter sina små äckliga fötter på varenda liten matbit eller fruktsmula som står framme!
Tittar man upp i taket så ser det ut som något som är hämtat ur en gammal Hitchcock film med titeln "Flugorna". Vi har på riktigt blivit invarderade och jag tror att de kanske planerar ett anfall när de växt sig tillräckligt stora i styrka. 

Det finns cirka 100 000 flugarter i världen. I Sverige finns cirka 6 000 arter.
Jag lovar att de 6000 arterna är hemma hos oss!





Någon som har någon super idè hur vi blir av med skiten, ja utöver de vanliga klibbiga "flugsnörena". Tar tacksamt emot förslag som gör att vi kan vinna över fienden.


Tack på förhand!

Sommaren är här, och hand i hand med denna så utökas även de många parkbesök och stadspromenader som annars legat i vila.

Gräsbeklädda plättar som badar i solsken är populära tillhåll för soldyrkarna, som med slutna ögon ligger och lapar i sig de varma strålarna.

Vi som har små barn söker oss i stället till de lite med skuggade områderna på de lite mer avskilda platserna. Ja om man inte räknar med de välbesöka lekparkerna förståss. Där trängs vi gärna i flera timmar tillsammans med andra föräldrarlediga och deras tjoande barn.

En lekpark är aldrig stilla, och inte ett ställe man går till om man vill ha lugn och ro. Här är det barnens lagar som gäller och här är det den som skriker högst och puttas hårdast som får leka först.
Självklart så är det dock lugnare om man planerar sina tripper till veckodagar då de lite äldre barnen går på dagis.


I veckan var vi i Enköping tillsammans med Nina, Samuel samt morfar.
Efter en god lunch på hamnkrogen så gick vi vidare till en av de större lekparkerna bakom Enköpings kyrka. Där fanns allt möjligt roligt och barnen var i extas.
Tack och lov hade vi valt en tid då det endast var två andra föräldrar där med sina barn, så vi fick en fin och lugn stund i solskenet.

Efter klockan tre när Nina och Samuel skulle bege sig hemmåt så vandrade vi upp till tågstationen för att hämta "momo".
Vi skyndade oss upp på perongen så att Vilma skulle få se vartifrån momo kom när hon var på besök. Hon blev alldeles hänförd när tåget rullade in och "Vips!" så var hon bara där.
Vilken min! Ha ha!


Vi gick i samlad skara tillbaka ner till torget, köpte oss en stenungsbakad pizza och slog oss ner på gräsmattan för att äta. Mmm, vad ljuvligt det var >=)






















































I kväll blir det jordgubbar, annanaspaj, vaniljglass och en kopp starkt kaffe. Sådana små saker som gör livet en smula bättre och som förpassar de tunga bitarna i tillvaron en aningens bakåt i ledet.

Det går att leva med sorg, jag vet det. Det gäller bara att sortera sina tankar rätt.

Idag har Thea och Linnèa haft avslutning.


Det var rekordvarmt när alla förväntansfulla barn och stolta föräldrar samlades på skolgården för uppträdande.

Det bjöds på sång och tal från rektorn och jag flöt direkt iväg till gamla minnnen om egna avslutningar och den pirrande lyckan i magen, över att sommarlovet hade börjat.
















Thea är glad över sommarlov=)






Efter avslutningen slöt jag upp med Nina och Samuel för att äta lunch. Vi gav oss ner till Kalmarsands restaurang och bad, där vi avnjöt god mat samt ett dopp i det blå.

Jädrans var skönt det var i vattnet och vad lyckliga barnen var att få plaska av sig. Efter tre lager solkräm så kändes det ändå OK att de små fick vara nakna.

















På vägen hem besöker vi Victor. Jag rensar runt stenen, vattnar och plockar bort skräp. Alla blommor växer och sprider ut sig likt en blomstrande djungel runtomkring.

Vilma blåser blåsbubblor för prinsen och pussar på gräset där jag berättar att han vilar. Allt är så stilla och så vackert...











Saknar dig min älskling...

Amanda och Vilma myser lite innan maten...













Sommarsallad och rosè.. Mmm, finns det något bättre en varm dag?








Sötnosarna vid barnbordet =)










GRATTIS JOSEFINE!!! All lycka till dig i framtiden!

Ännu en dålig början på att uppdatera veckan. Vilma har varit dålig både Söndag och Måndag, så vi har hållit oss hemma.
Hostig och dann har hon varit, men nu verkar det släppa.

Lite små saker har hänt som jag inte hunnit skriva om så jag får nog ta en kort resumè tror jag.


Bland annat så har vi fått egenkläckta kycklingar. Tre av äggen kläcktes och ut kom små ulliga gulliga kycklingar. Det var skit häftigt att se hur allt gick till och följa hela processen från det första hacket till kampen att ta sig ut.

Vi har även varit och hämtat 7 stycken vita hönor till Obelix. Han blev så glad över att få en egen liten flock, och han trivs verkligen. De nya hönorna får vara instängda i hönshuset, men med fri tillgång till hönsgården den första veckan, och sedan kan jag släppa lös dem på tomten.

Jag har lagat mina första pannakor på egen plockade ägg igår. Tjoho! Det blev super gott och är skönt att äta ägg från höns som man vet mår bra.
Hoppas dom trivs iaf =)







Tittut!

Det blidde två gula och en svart/gul.





Igår var vi i Enköping och besökte lekparken samt bibliotetket. Det var så varmt att vi nästan smälte bort. Vi åt glass på torget, åkte rulltrappa och hiss (Vilma älskar det!) och tog en powernap på en gräsmatta under ett träd.
En urhärlig dag helt enkelt,.



Det här inlägget blir relativt kort (som vanligt). Vilma är vaken och vi skall cykla iväg till fåren lite längre bort. Hon blir jätte lack när jag sitter vid datorn.

Det var någon som nämde att jag var sämre på att uppdatera än en ko. Måste tyvärr ha invändningar mot det och snarare påstå att jag är sämre på att uppdatera än en DÖD ko!! =)

Thats life!

Dagen efter sjukhusbesöket såg Vilma ut att må bättre.

Själv kom jag knappt ur sängen med min huggand värk i nacken. Efter några timmar så gick dock även det åt rätt håll och eftermiddagen verkade lovande.
Vi var ute i solen, gungade, lekte med hönsen och myste med grisarna.

Visst var hon lite hes och små hostig, men inget allvarligt.

Som vanligt så verkade allt för bra för att vara sant och morgonen efter, på Torsdagen så vaknade hon jätte tungandad!
Jag gav det några timmar, innan jag ansåg att, nej nu verkar hon vara så pass påverkad när hon leker eller anstränger sig så nu får hon det jobbigt. Ringde sjukvårdsupplysningen och de ansåg att hon var så pass liten, att vi borde åka in igen.


Väl inne på jour mottagningen fick hon genomgå samma procedur igen, med adrenalininhalation, kortison tabletter samt undersökning. Läkaren tyckte dock inte att hon lät bättre efteråt, så han skickade hem oss med en massa medeciner och med konstateringen  - att om hon inte blev bättre inom några timmar så skulle vi åka in till Uppsala.

Tack och lov så blev hon bättre senare på kvällen, så vi slapp åka in.
På Lördagen då min syster fyllt år så kom dock hostan tillbaka och har sedan dess drivit henne och oss halvt till vansinne. Hon får återigen, varken sova eller slappna av dagtid.
Reslutatet av detta är en mycket grinig och ledsen liten dam med små febertoppar.



Lördagskvällen blev trots allt mycket trevlig med släkt som kom på middag.  Det var 30 grader i skuggan och varmt som bara den men med tunna kläder så var det ändå skönt för Vilma att vara ute en stund.



Flaggan hissas, dagen i ära!

Vilma grattar moster...

...och tar henne på en åktur =)













Mormor var självklart inbjuden och drack en aningens mycket vin, så gumman blev lite vimmelkantig och smått galnare än vanligt =) Hi hi

På kvällen blåste det upp ordentligt, så det blev till att flytta in på altanen. Planerna på kubbspel fick ställas in, och det blev inomhuslekar i stället.