Hej allihopa!



Nu var det ett par dagar som jag skrev igen...

Har som sagt fullt upp på dagarna, och det känns som att timmarna inte riktigt räcker till.





Jag kan börja med att berätta att ett av projekten som jag arbetar på är att jag tillsammans med Sandra, min väninna, har startat ett Handelsbolag.

Bolaget heter Victor & Vilma och kommer nu till en början endast vara en webbbutik där du som småbarnsförälder eller anhörig till sådan, kan hitta det som idag saknas på marknaden.





Victor & Vilma är uppdelad i två "delar".

Vilmas sida är riktad som jag nämde tidigare, inom allt som har med barn, födelse, dop och livet att göra.

Victors sida representerar och är för de som har förlorat någon anhörig, vän eller familjemedlem. Där skall det finnas allt det som jag saknade när Victor gick bort.


Just nu jobbar vi med att få klart hemsidan samt att få fram rätt sorts produkter. Det är ett himla jobb med att leta leverantörer, tillverkare, grossister osv.
Eftersom att vi använder våra egna privata medel så kommer utbudet att vara ganska magert till en början, innan allt börjar rulla på, men sedan är tanken att hela utbudet skall växa och bli större.



Hela den här veckan och förra, har jag varit i kontakt med ett kinesiskt bolag i ShangHai som skall hjälpa mig att ta fram tre stycken egendesignade gravljus.
En är i form av en ängel, den andra en nalle och den tredje en fjäril.
Vi hoppas på att detta kan bli verklighet, då utbudet på fina gravljus på marknaden idag är väldigt tunn och då det verkligen finns behov av något "finare".

Alla produkter på Victors sida kommer att generera i en viss vinst till Barncancerfonden och förhoppningsvis vara till hjälp för många som inte vet vad man skall säga eller göra när någon nära förlorat tex. ett barn.
Det är alltid lättare att kunna skicka ett fint kort med en personlig och betydande dikt än en blomma och istället för att behöva leta runt på hela webben, så finns det passande gåvor samlat på ett och samma ställe. 
 



Alla ni som saknar något på marknaden idag så hojta till! Vi kanske kan köpa in det till ett bra pris.

Helgen har varit full med fart och fläng.


I Fredags så dumpade jag och 5 andra tjejkompisar, barnen hos respektive barnvakter, och drog och bowlande.
Vi delade upp oss i två lag med tre i varje och körde sedan så att svetten rann.

Vårt lag förlorade tyvärr, men det var jämt som attans =)


Vid tio kom Peter och hämtade upp mig och vi plockade upp Vilma hos pappa och Giselle. Resten av kvällen blev lugn och skön i TV soffan.












På Lördagen kom Sandra förbi, och vi jobbade på med vårt projekt som jag kommer att berätta mer om senare. Det tog nästan hela dagen och när kvällen smög sig på så kom Fam Pärnebjörk/Wahlstrand och grillade.
Vi satt uppe tills sent och snackade och tillslut så låg alla barn slocknade i soffan, respektive sina sängar. Det var ett par rejält trötta föräldrar som också kröp ner under täcket den kvällen =)




Idag, Söndag, så har vi haft besök av mamma och Kent. Stackars mamma som fått ryggskott under morgonen - hade knappt tagit sig ut till bilen och ännu mindre in till oss - där hon stilla som en stenstod satt och försökte leka med Vilma.
Vilmis förstod inte alls varför mormor var så förbaskat tråkig som inte ville plocka upp henne eller busa! Ha ha!


I kväll blir det lungt och Vilma som precis badat, skall snart stoppas i säng.
Hon fick för sig att det var en bra idè att bajsa i baljan - inte bar en gång utan TRE gånger - så tillslut så gav vi upp och tog upp henne.
Gaaarhh, vill bara äta upp hennes söta lilla runda stjärt! Finns det något gulligare än en naken mullig liten bebis ??!!


Datorn verkar krångla igen, så en bild var allt jag kunde åstakomma. Skit maskin...



Hoppas att ni får en trevlig Söndagskväll med familjen, vi höres i morgon!!

"Äntligen Fredag !!"  säger jag med en viss ironi i rösten...

Fredag är för mig, som vilken annan dag som hellst i veckan - mammaledig som jag ju är. Nej skall jag vara helt ärlig så har jag ibland väldigt svårt att hålla reda på dagarna överhuvudtaget. Som igår till exempel. Jag var heeelt säker på att det var Fredag en dag för tidigt och satt och funderade på vad jag skulle laga till barnen till de anlände.

Sen blev jag lite osäker då jag tyckte veckan gått väldigt fort. Kollade datorns almanacka och såg att det mycket riktigt var Torsdag som var gällande för stunden och att jag gått händelserna i förväg.


Just nu sitter jag och tittar ut genom köksfönstret och förvånas över det totala väderomslag som just inträffat.
För ca 15 minuter sedan strålade solen ute och fåglarna sjöng i träden. Det var vår helt enkelt, och jag gick ut i ca fem minuter för att fota tranorna som har slagit sig ner på vår åker utanför huset.

Jag har precis hunnit in, satt mig vid datorn, skrivit orden ovan och nu så är det en rasande snöyra utanför. Eller en mindre storm faktiskt och den nyss ljusblåa himmlen har förvandlats till en mörkgrå hotande massa med stora svarta moln som tornar upp sig.

Jag undrade just varför tranorna - strax innan snön kom - helt plötsligt lyfte från marken och i full fart gav sig iväg. Trodde de blev skrämda av något, men de måste helt enkelt ha kännt på sig att det skulle bli oväder.

        




       










Ja ja, lite April väder har väl aldrig skadat någon =)

Helgen har varit fin med mycket utevistelse.
I Lördags var vi ute på isen hela dagen med pappa, Giselle, Ada och Sebastian. Solen värmde bra och vi gick ett par kilometer ut till en udde där vi gjorde upp en eld och grillade korv.










Mys i solen=)





Vilma tyckte det var lite halt att gå, tur att morfar var där och kunde vara stöttpelare =)











En trött Vilma somnade på sparken på vägen tillbaka, och fick sova vidare i gräset en stund medans vi väntade på skjutsen tillbaka hem.









På Söndagen mötte jag och Vilma upp Josse och Fredrik på Kungsängens lantcafè. Vi strosade runt i deras små butiker med hantverk och gick sedan ut i solskenet och fikade.
Vi stötte på pappa och Giselle som kom åkandes och som också bestämt sig för att besöka cafeèt. Lustigt sammanträffande... =)

Vilma var på strålande humör och var överlycklig över all uppmärksamhet!







Fredrik och Vilma kollar på den fina hästen...













Puss säger vovven!!






Det var lite bilder från i helgen. Om en timme skall jag på möte med banken, så jag hinner inte skriva något mer. Får bli senare!

Ha en bra dag!!!!

Hej allihopa!


Idag har det varit fullrulle, och vi har besökt Öppna förskolan med fika efteråt, handlat, gått på promenad där jag halft slog ihjäl mig på isen och nu är det dags att laga middag.




Igår åkte jag och mötte upp Emma och Josefine för att köra igenom låtarna för första gången. Andreas som skall kompa oss var jätte duktig på att spela så jag tror det kommer att bli bra.

Det var dock lite konstig luft i rummet som vi körde i, och halsen torkade ut på två sekunder. Idag har jag ont och är öm i strupen, så nu får det bli vila av rösten tills på Tisdag då vi skall ses igen.

För var dag som går så makar sig dagarna närmare och närmare månaden April.

Solens strålar blir allt varmare för var dag och man ser nu en tydlig skillnad på ljuset att dygnet har vänt...
Om jag bara kunde få njuta fullt ut en dag, ja bara känna frid. Trots Vilmas underbara närvaro och den kärlek som hon utstrålar, så kan jag inte hjälpa när den där iskall klumpen i magen kommer smygandes.

Våren är underbar, visst - men den är också starkt förknippad med Victors sista tid i livet - och kastar starka glimtar om vad som en gång var...

Jag kan inte förmå mig själv att bara sitt ner i stillan ro, utan pressar omedvetet mig själv till att ständigt vara i rörelse och har olika projekt på gång.
Kanske för att slippa känna. Slippa känna saknadens vassa klor och dess bitska smak i munnen.

Idag är det den 14:de Mars, och för exakt 2 år sedan så satt jag nog troligtvis i detta ögonblick, på rummet på avdelning 95A, med Victor sovandes vid min sida.
Då fanns han fortfarande, så levande och så varm...
Allting är fortfarande så ofattbart och otroligt skrämmande, att jag ibland tvivlar på om det verkligen hänt... Har Victor dött? Har jag förlorat mitt barn...?


Hela vinterna har flutit på relativt smärtfri med dess skyddande mörker och sin dova tystnad, men nu när allting börjar väckas till liv igen, och när allting åter börjar leva, det är då det gör som ondast...
Vill inte, orkar inte sörja mer... Men jag vill inte glömma, inte sluta älska...

Hur kan tiden vara så obarmhärtig i sin framfart, och föra mig så långt ifrån en tillvaro som jag så desperat vill vara kvar i ? För varje dag som går, så ökar avståndet mellan oss och det livet vi hade.
Jag försöker att gå vidare, och för det mesta så går det bra, men ibland gör det bara så ont...





Idag träffades jag och Josse, tillsammans med Vilma, på ett Cafè i Bålsta för att skriva ner talen som vi skall framföra på galan.
Orden dansade ner på det vita pappret, och de slarvigt skrivna bokstäverna tycktes flyta ut i ett enda stort hav av känslor och minnen.
Hur förklarar och beskriver man den man älskar under 3 minuter och med ett max antal begränsande ord?
Hur kan jag någonsin överföra hur det kändes och hur det känns att ha förlorat mitt barn och visa för alla hur tom jag är inombords..

Jag har berättat vår historia hundratals gånger förut men för varje gång jag skall ta upp det som hänt, så känns det som den första.
Jag skall överlåta den delen till min syster och i stället fokusera på hur jag kände, mådde och tog mig igenom allt. Ja hur fan gjorde jag??

Jag hoppas bara att jag kan hålla mig från tårar under talet och sånguppträdandet, men det blir svårt...

Uppsala 2009-04-01

Josse och Victor busar i vårsolen endast två veckor innan det hemska...

Ännu en vecka avklarad.

Vi har gjort lite av varje i form av besök på öppnaförskolan,  fikastunder, åkt pulka, tagit långa promenader samt haft besök av Gammo och Yvonne.

Från dopet i Lördags...


















Semmelfest på Tisdagen =)





















Bus med Gammo !











Lek på Förskolan =) Tjoho












PUSS

Jag har febrilt försökt hitta en bra låt att sjunga på Barncancergalan den 9:e April. Det kommer att vara två föreställningar, en kl 13.00 och en kl 15.00. Det är en "gala/konsert" som är framtagen som ett skolprojekt för treorna på Fridegårdsskolan i Bålsta.
Lite lokala artister och dansare, samt en barnkör skall förutom oss underhålla publiken under en timme.
Jag blev tillfrågad om jag kunde säga några ord på scen och berätta kort om min historia. Självklart ställer jag upp på det, trots min fruktansvärda scen skräck - och bestämde mig samtidigt för att, hmm, varför inte göra det lite värre för mig ? - och frågade om jag även fick framföra en låt till Victors minne.  

Så det är därför jag står här nu och väljer bland passande låtar, om ni undrar...

Min syster skall framföra en acoustic verision av låten "Fireworks" med Katey Perry, och jag var helt inställd på att sjunga "Lift me up" med Christina Aguilera.

Låten är ganska avancerad och det gäller att man har koll på nerverna och inte är det minsta nervös vid framförandet, vilket jag vet att jag kommer att vara.
Jag kommer även att framföra min låt tillsammans med Emma, (Cattis dotter), och jag vill vara säker på att tonarten passar oss båda.

Jag har letat hela gårdagskvällen efter ett annat alternativ, och kom fram till den här låten som du kan klicka in dig på HÄR.
Den heter "Safe Place To Hide" och texten handlar om hur viktigt det är att ha någon vid sin sida, när man går igenom något svårt.
Hoppas att jag inte börjar gråta bara, då speciellt texten "I`l fly trough the night, to get back to your side. I`ll be your safe place to hide..." känns som att det handlar om Victor och att han alltid kommer att finnas där och vaka över mig.
Tyvärr hittade jag bara en verision med någon konstig video till, men blunda och lyssna på texten så räcker det =)






I morgon skall vi fara på kalas. Lilla Wille fyller år och skall firas med tårta och presenter.
Nu är det dags att börja med middagen. VI hörs senare =)

Ha en trevlig Fredag!

Orkar inte skriva något långt inlägg, så istället blir det en bildkaskad.
För er som inte orkar se så får ni scrolla =)

Ovanligt att se mig på bild, då det oftast är jag som står bakom kameran.



Vi börjar bilderna då vi precis anlänt på båten och sitter i restaurangen och väntar. Enyoy!






Hela sällskapet i väntan på att pappa och Giselle skall anlända =)







Suprise!! En pinsam tröja och hatt hör till när man skall firas. De här fina har Ada gjort!










Eftre maten blev det karaoke. Vi framförde Jackson Five`s "I want you back"
för pappas skull. En favorit =)








Den äldre generationen förklarade härmed partyt "ON"!!

























Vi dansade som galningar hela natten.






Pease!!











Vårt sällskap begav sig inte till hytterna förens vid stängning. Vi som inte gick och lade oss fortsatte
i Josses och Fredriks "rum" en stund.

Är sååå imponerad av min 60 åriga pappa och Giselle som höll igång, lika länge som vi. Nice !!!









Vid halv 6 på morgonen så började tröttheten komma krypandes. Med ömma fötter lommade vi snällt in till oss
och slängde oss i säng =)

Vad Josse och Fredrik gjorde, det får stå för dem... Hi hi...














DAGEN EFTER....


En aningens sliten skara vaknar vid tolv och beger sig upp för att äta något.
För mig blev det fläskfilè med potatigratäng och en UNDERBAR efterätts buffè !

Är väldigt imponerad av maten må jag säga... Mums !


Peter är den som mår sämst, och fortsätter sova i hytten ett par timmar till. För oss andra blir det Tax Free shopping hela dagen
innan vi anländer till stockholm.



'


Zzzzz...











Ett trött men glatt gäng som är jätte nöjda med resan!



















Stackars Ada som ramlade timmarna innan kryssningen och bröt handen.
Sitter nu i gips =(









Vima spenderade natten och Söndagen hos Cattis med familj, och vi längtade så att det värkte i kroppen efter vår lilla tös.

Men visst var det skönt att få vara barnfri en stund och att få komma iväg, det ska jag inte sticka under stol med.
Tror alla föräldrar behöver det ibland =)






PUSS!!

Gårdagskvällen var jätte trevlig och det bjöds på fantastisk mat som Giselle ochgAda hade lagat  i ordning.

Till förätt var det Toast skagen, vilka var helt enorma och till huvudrätt Baconinlindad oxfilè med ungsbakadpotatis.
Efterätten var Tiramisu med färska blåbär på sidan och sedan bjöds det på tårta till kaffet.
Vi fullkomligt rullade där ifrån, ha ha!


Vi hade hittat på världens bästa present till pappa, vilkent han har drömt om ända sedan han var barn.
Han skall få åka till ett ställe som heter Jädraås, där han får lära sig köra ånglok under en dag. Efteråt belösnas han med ett lokförardiplom =)

Hoppas verkligen att han blev glad =)

Suddiga familjen =)

Ada slavar i köket !







GRATTIS!!!!!







I morgon är det dop i Långtora, men Vilma har hostat så hela natten och fått lite feber, så jag får se om jag tvingas vara hemma med henne.
Hon är i alla fall pigg och glad just nu, så det är skönt.


Nej, nu är det dags för lunch och appropå något helt annat !
Måste skaffe en ny kamera, vår är HELT usel !!!