Hemma

måste va jättejobbigt att drömma om han, saknaden gör nog sitt, kan aldrig föreställa mig. sen är det klart att han finns mer er.. det är jag alldelles säker på...ta hand om er ....

Alla drömmar har en mening..Man måste bara komma på vad dom betyder.

Å att du e gravid gör ju säkerligen att du drömmer ännu mer ..oro,glädje,sorg,saknad,kärlek,smärta...allt som blandas runt å måste sorteras...



Det blir säkert bra när ni kommer iväg...sen e det ju dax för UL :)



Tänker på er alla som vanligt!!

Kram till dej peter,victor,bebis å victors syskon



// marie

det där lät konstigt.. menar inte bra för att ni kommer iväg utan att det blir bra trots att du är trött!!

kram

Sitter och lyssnas på Amy Diamonds låt another day...kan bara hålla med dig oj vilken fin text har aldrig tänkt på den tidigare...tårarna bara rinner...varför..varför..det finns en bild på lilla Victor som har fastnat i mitt huvud och det är den bilden som fanns i Aftonbladet där att tittade med så bedjande ögon.



Tänker på er!!

jag tänker på er varje dag!! finaste gravstenen i världen:D

kram

Nu har jag läst din blok Sofie....jag bara gråter.



Jag har läst allt i din blogg förut och gråtit många tårar....men när jag läste delen om Victors sista dagar och timmar för en stund sen så blev jag helt chockad. Har förstått att han hade det jättejobbigt på slutet, men har liksom inte velat förlika mig med tanken. Men att se det svart på vitt hur det verkligen var är så fruktansvärt hemskt och fel.Gör ont i hela kroppen när jag tänker på vad eran prins fick utstå....lilla fina killen. Kan inte föreställa mig, men bara tanken är outhärdlig. Är så ledsen för hans och eran skull!!



Har skrivit det förut...jag tycker ni är fantastiskt starka och jag beundrar er.

Önskar er all lycka ni kan få i framtiden och med Victors lillebror eller syster!!!

Kommer att fortsätta följa er här på bloggen....



Jag hoppas att du har det bra där du är nu lilla Victor!!!



Kramar

Malin

Hej Kära Sofie med familj!



Jag har följt din blogg ända sen de dag jag läste artikeln i tidningen, jag har gråtit många tårar över detta hemska som skett er och som ni tvingats gå igenom!

Har inte skrivit innan då jag inte vet något som ens skulle kunna trösta, det finns inga ord för att lindra er smärta!

Jag har köpt och läst boken, har gråtit innan av varje inlägg du skrivit men detta fick bägaren att rinna över totalt....Har med nöd och näppa klarat mig igenom dina sidor, har gråtit och fått gå iväg och pausa, andas och samla kraft igen för att läsa vidare. Min sambo som jag berättat endel av klararinte av att höra mer el ens se bilden av er älskade prins, även han gråter och vi tänker på vad vi skulle gjort utan vår dotter.

Hon är 16 månader snart och ligger tryggt och sover, vad fasen skulle vi göra om vi förlorade henne, hur orkar man?

Ni är sååååå starka allihop som Viktorlämnade men framför allt du och peter, hans underbara och goa föräldrar!

Har en hylla här hemma med ett ljus och massa nallar. Detta hyllplan och saker tillägnar jag eran son och tänder ljuset en timma varje dag sen han dog och tänker på er alla! Jag älskar och uppskattar min dotter men tänker ännu mer på henne dessa stunder och hur lyckjligt lottade vi är atthon är frisk.Man ska aldrig ta något för givet,varje sekund räknas!



Sköt om er och hälsa er lilla modiga prins, han är och kommer alltid va en förebild för mänskligheten!

KRAMAR OM

Hej Sofie! Har läst din blok nu, från pärm till pärm och gråtit floder. Jag är så otroligt imponerad av dig! Att du orkar skriva så ärligt men samtidigt få in så många vackra ord och meningar i allt det hemska. Det känns fel att säga att den är bra, hur kan något så hemskt och hjärtskärande vara bra? Men den är otroligt bra skriven, så mycket smärta, hopp och kärlek på en och samma plats. Jag tror Victor är stolt över sin mamma nu, du har verkligen berättat hans historia för världen och vi kommer alla att forsätta tänka på honom. Med hans blok i min bokhylla ska jag oxå berätta om honom, beröra andra med hans öde så som han berört mig. Du är fantastisk Sofie! Glöm inte det! Ta hand om dig och de lilla miraklet i din mage. Stor kram Marie



Ps. Ett tips: på sagoborgen.se kan man beställa personliga böcker, alltså sagoböcker där man själv bestämmer namn på huvudpersonerna. Tänkte det kunde var en kul grej för Victors syskon att ha en historia, en sagobok om dennes modiga bror. Om du vill kan du ju kolla om du hittar någon histioria som passar..ds

Var nyss inne på Vulkan.se och såg att din bok ligger 2:a på listan över mest sålda just nu!!!!!!! Tänker på Er också idag, styrkekramar i massor.

oj när ja läser era kommentarer om hur mycket ni gråtit er igenom boken blir ja nästan rädd för att läsa den för oj va jag har gråtit bara av den här bloggen ! det har varit extra jobbigt då min dotter Emilia bara föddes 4 dagar före viktor o dom till o med liknar varandra med sina knubbiga armar o ben o söta ansikten...usch , jag skulle aldrig kunna förlora henne, snart ska hon dessutom remissas till sjukhuset då hon har såna problem med sin mage :( så jag blir ju så OOOROLIG bara för att ja vet va som hände med viktor..

ibland skriver ni så fina kommentarer o då gråter jag med, för det är exakt så man själv vill skriva men man blir baar så tom på ord ibland, för det är en otroligt smärtsam blogg !!!



tänker på dej o din familj, sofie... alltid <3

längtar OCH bävar inför den bok ! den e nog förbaskat nyttig o läsa för fler av oss, tror vi alla värdesätter saker mer efter din sorg..



puss o kram Elisabeth med familj

gick precis in o läste en del av din bok o naturligtvis grät ja som en bebis :( kommer sträckläsa boken när den kommer i veckan..o sträckgrååååta :´(

sötaste underbaraste VIKTOR <3

Hej vännen hoppas allt är bra med dig:).. Tänkte bara skriva att jag har nu länkat till din blogg i min blogg=) Kika gärna om du vill:)kramar

NU så är boken beställd. Kära Sofie jag kan inte med ord beskriva min beundran för dig och Peter! Ni är Helt Fantastiska och underbara människor. Jag tror ni fick Victor av en anledning, För att visa och berätta för oss andra vad ren Kärlek är! Vi är alla så stressade med att jobba, tjäna pengar.... pengar, pengar, pengar!! Men Vad är PENGAR? en bit papper! Vi har glömt bort att ta tillvara på vanrandra och uppskatta dom små sakerna i livet, bara att få hålla sitt barn i famnen en stund betyder ju så oerhört mycket! Jag tvingar mig själv att se, se saker som gör ont i hjärtat! Många vill inte derför att det är lättare att förtränga att onda saker finns om man inte kan se dom... Naivt tycker jag! Vet man om kan man kanske hjälpa till och bidra till att bekämpa en fruktansvärd sjukdom som Cancer. Det här kanske låter bluddrigt, men jag vill återigen bara säga att ni är underbara! Stora kramar till er.



Victor för alltid i mitt hjärta!

Hej Sofie! Det går inte att sätta sig in i vad ni går igenom. Jag har läst varje inlägg du skrivit och jag har gråtit många tårar men jag kommer ändå aldrig att förstå hur det känns för er. Ni är så starka som kämpar vidare! Tillåt er själva att vara ledsna, arga osv. Det måste ni få vara. En sån här fruktansvärd händelse kan inte gå en förbi obemärkt. Vi var som ni vet vid Victors grav igår och det var så otroligt fint. Det var väldigt nära att jag brast ut i gråt när jag såg allt, det var så vackert. Gravstenen var så fin, blommorna, alla saker som låg runt gravstenen och hängde uppe i trädet! Det var så otroligt fint. Även kyrkan och resten av kyrkogården var väldigt fin. Ni har valt den bästa platsen till er prins att vila på.

Stora styrkekramar till er från Heidi