Ja det är rätt fullt nu.
Tiden räcker inte till och mitt schema är fullspäckat. I morgon är det ju Valborg, och eftersom att både jag och Peter är ordförande i föreningen här i krägga, så har vi ansvaret för firandet som håller till i båhamnen i morgon kväll. Det bjuds på öl, vin, korv, läsk och trevligt umgänge vid brasan, så vi hoppas på fint väder.

I går var jag hos veterinären med Laban för hans ett års spruta. Det gick kanon och i väntrummet träffade vi lilla mops valpen Uno, som Laban blev väldigt förtjust i.
Uno ägs av Cecilia Röndell som driver en mopskennel i Bålsta och vi har haft kontakt förut via bloggen men aldrig träffats personligen.
Här är en länk till hennes hemsida; http://www.skorbyglantan.com/




Monica Stavenborn, vår veterinär är en erkänd mopsuppfödare, och det var därför väldigt viktigt för oss att få veta vad hon tyckte om Laban.
Till min stora glädje så blev hon mycket inponerad och kallade honom för "ett mycket fint exemplar" och "att det är roligt att se att en import blivit så fin".
Laban skötte sig exemplariskt och charmade alla, ända tills det var dags för KLOKLIPPNING:

Det var nu helvetet släpptes lös och en brutal kamp mellan Laban och Monica ägde rum.
Laban skrek, Monika vrålade, jag och sköterskan såg storögt på medans de brottades omkring på stolen på golvet. Labans ögon var så uppspärrade och han var nästan i trans, SÅ upprörd var han. Han vägrade ge sig och gav ifrån sig de mest vedervärdiga läten, men Monica var lika envis hon och vägrade släppa taget om hans klor.
"Nu för i HELVETE lugnar du ner dig!!" skrek hon alldeles högröd i ansiktet.
En efter en, blev de klippta, och när hon slutligen hade kommit till baktassarna så lugnade han ner sig.

När kampen var över, och allt var klart så märkte vi någonting blött på golvet.
Laban hade kissat på sig....

Två minuter senare hade han dock glömt bort hela händelsen och var lika glad som tidigare och sprang omkring och nosade. Jag kan bara tänka mig vad de andra patienterna tänkte, när de satt utanför i väntrummet och hörde alla läten som ljöd inanför rummet. Ha ha, de måste trott att vi mördade hunden lr nåt !


Det skall bli roligt att se hur det går på Lördag på utställningen, han är ju inte så bra på gången än, men det är ju mest för träning.



Nej nu kommer Peter hem snart och jag skall dra till stallet. Ha en bra dag så hörs vi senare !!

För er som missade avsnittet, kika in här.




http://www.tv8.se/9-familj/sofie-fick-inte-soerja-sonens-bortgang

Det har varit ett fullspäckat schema både idag och igår.

Igår fick min syster avliva sin hund Feie, efter en ledbandskada som uppkom i helgen.
Hon ringde mig uppriven och helt oförberedd från veterinären och sade att "vi får nog åka hem utan Feie idag".

Feie var Thereses och hennes sambos lilla barn, och de hade haft henne ända sen hon kom som valp för nio år sedan.  Jag vet att det här var hennes värsta mardröm och att förlusten har slagit till hårt.

Många människor kan nog kanske tänka att "det är ju bara en hund", men för min syster så betydde hon ALLT och eftersom att de inte hade några egna barn så hade Feie tagit den platsen.

Feie och Victor hade ett speciellt band och jag ler när jag minns hur han brukade sitta och prata med henne i bilen, om hon åkte med i bakluckan, och hur hon alltid rusade fram till Victor först av alla och gav honom en STOR puss, när hon kom på besök.

Jag hoppas att djur och människor kommer till samma ställe när de går bort, och att Feie och Victor nu är tillsammans och busar precis som de brukade...
Kanske kom han och mötte henne och visade vägen, samma sekund som hennes hjärta slutade slå och hennes själ lämnade jordelivet.

Vi kanske aldrig får veta, men kan alltid önska....
















När en älskande dör och du förlorar en vän
blir livet aldrig detsamma igen

Sorgen och saknaden lämnar djupa sår
oavsett om vi bär tassar eller tår

Likt ett barn, är också en vovves själ
ren, osjälvisk och de vill bara väl

En fuktig nos kan ge sån tröst
och mena flera tusen ord mer, en än mänsklig röst










Matte, även om du saknar mig
gråt inte, vifta på din svans för mig

Om du känner något blött på din kind
så är det min puss som kommer farande med en ljummen vind

Jag kommer alltid vaka över och se efter dig
så som du älskade och tog hand om mig



Husse, se inte så dyster ut
detta behöver inte betyda att allt är slut

Skratta med värme åt, hur jag frenetiskt tuggade på bildäck
eller när jag smet, genom hålet på grannens häck

Tänk på mig varje gång du tar upp en boll
kanske springer jag vid din sida, fast på ett annat håll

Inga stela leder, ingen ond rygg
här är jag fri, här känner jag mig trygg




Glöm mig inte, jag glömmer aldrig er
jag finns alltid här, ni mig bara inte ser...

Nu byggs ett nytt RonaldMcdonalds hus i Uppsala i anslutning till Akademiska.
Var med och bidrag till att fler familjer med svårt sjuka barn skall få möjlighet att vara tillsammans i hemmiljö under sjukdomstiden.

Gå in på; http://www.ronaldmcdonaldhus.se/ och titta på filmen, ta en tund och tänk efter, och ta sedan ett beslut om DU vill bli bidragsgivare.

Varje slant behövs.

                                                                    

Har äntligen varit hos frissan nu, och är super nöjd med färgningen.
Jag toppade mig bara lite och klippte upp framtill, så det är inte så stor förändring, men bra ändå =)




















När jag kom hem så gick jag ut på en liten promenad med Vilma på magen. Det är så jädra fint väder och man blir såå glad =)
Måste ringa och boka tid nu, så att jag kan vaccinera Laban innan utställningen på Söndag. Skriver lite senare .

Helgen har varit fylld med roligheter.

I Fredags var vi över hos Cattis och Hasse med familj och grillade. Barnen var med och tjejerna bjöd på uppträdande inåt småtimmarna och vi drack vin och hade det gott.
På Lördagen skulle jag vara någorlunda pigg då min hoppkurs startade så det fick bli en ganska lugn kväll ändå.

Nu har jag varit på båda kursdagarna och jag kan samanfatta dem som väldigt lyckade och jag är mycket nöjd med Helix prestation.
Det var mycket markarbete varvat med hoppning och vi lärde oss båda mycket nytt. Får se om det blir några små tävlingar i sommar =)
































Vilma gör SÅ stora framsteg varje dag, och hon har blivit en sån fin tjej.
På senaste tiden så har vi börjat läst mycket för henne och hon älskar att titta i Victors böcker på de färgglada bilderna. Här ovan sitter hon och Linnèa och läser ur en av Victors favorit böcker "Traktor Trubbel"


Det slår mig varje dag hur mycket jag ÄLSKAR varje gång mitt barn gör ett framsteg och hur härligt det är när det ploppar upp nya små detaljer i deras utveckling.
Man blir så löjligt glad och kan knappt vänta tills man får se vad nästa grej blir =)

Kl nio i morse så for jag till veterinären med Biffen.
Hon klämde igenom hela honom och han så HELT vättskrämd ut, men hon hittade inget galet. Det enda var att han inte ville böja bak höger bakben ordentligt.

Det kan vara allt från prostatafel, något knas med ryggen, knäna eller patellan. Eftrsom att han inte ömmade något särskillt så blev den tillfälliga domen sträckning.

Biffen blev ordinerad vila i en vecka, med korta kiss promenader utan lek och bus. Han får dessutom ta smärtstillande och antiinflamatorisk medicin varje dag.
Blir han inte bättre av detta så måste han in och röntgas och vidare undersökt.

690 spänn senare så var vi på väg hem för att ta emot besök av morfar och Yvonne. Vi hade en trevlig dag med god smörgåstårta, fina paket och en härlig vår promenad ner till vattnet.

      





      




                  


Allt är så fint, och ibland är jag glad. Mest hela tiden faktiskt =)
Varje morgon lägger mamma mig på en mjuk filt i min brors rum och där ligger jag länge på mage och tittar.
Det är tungt och svårt att titta uppåt, men jag kämpar ändå, för framför mig ser jag en massa stora fina mönster och färger.
Jag känner mig glad och trygg när jag ligger på min filt, och ibland rullar jag över på rygg.

Ibland kommer det något lurvigt förbi, jag tror det kallas för hund. När de nosar på mig så kittlas det och jag skrattar.

Tänk va bra jag har det...

När jag och Vilma vaknade i morse så tittade jag som vanligt på klockan på mobilen ochg lade sedan tillbaka huvudet på kudden.
Det tog ungefär tre sekunder innan min hjärna hann uppfatta vad som stod med röda siffror på skrärmen.
Det kan inte vara sant !? Jag var tvungen att titta en gång till...

12:54

Va ?!! Klockan kan väl förtusan inte vara ett på dagen ?! Nej, det måste vara nåt fel...
Efter ca 5 nogranna kontroller så konstaterade jg dock att det faktiskt stämde... Vi hade formellt sovit bort HELA dagen. Eller vad som i en mammaledigs ögon är "dagen", nämligen förmiddagen.

Lite snabb panik for genom kroppen då jag undrade om Vilmas rutiner skulle ta skada av detta, och hur nu min eftermiddag skulle arta sig.
Jag menar, fan va knäppt att precis ha ätit frukost när ungarna kommer hem från skolan. Nej, skynda, skynda upp, här måste tas igen tid !
Klädde snabbt på Vilma, gav henne mat, lade henne på mage på filten i Victors rum för lite morgongymnastik, störtade in i badrummet och tvättade mig samt borstade igenom håret.
Tittade mig i spegeln och konstaterade att lite mascara vore på sin plats om möjligtvis en granne skulle komma förbi, då de inte får tro att jag struttar omkring nyvaken i morgonrock hela dagarna.

Klädde på mig, släppte ut de stackars kissnödiga djuren och gick sedan för att bre mig en macka. Kunde fortfarande inte fatta att klockan snart var halv TVÅ !?!
Utanför öste regnet dock ned, så liite bättre kändes det i alla fall att man inte slösat bort en solskensdag. Det måste vara vår förkylning som fortfarande sitter i kroppen som får oss att sova så länge. Kan inte komma på någon annan anledning.

Som ni kanske förstår så har jag inte hunnit med så mycket idag, och har därför inget intressant att dela med mig av, annat än att Biffen mystiskt nog plöttsligt fick ont i bakbenen/rygen när vi var ute i kväll och har sedan dess inte velat hopppa upp i soffan.
Skall hålla honom under noga uppsikt och verkligen se att det går över.


Fick föresten en kopia av programmet Lex Alonzo idag med posten och tittade på avsittet vi skall vara med i. Måste säga att jag är mäkta imponerad av klippning och programminehåll och rekomenderar VERKLIGEN att ni tittar när det kommer att sändas.
Antingen nästa Onsdag eller den därpå blir det, så MISSA INTE DET!! Verkligen vackra klipp på Victor finns med och jäklar vad programledaren ställer Försäkringskassan och Kamarrätten mot väggen =)
Över förväntan !


Ha en bra kväll så hörs vi i morgon !

För några dagar sedan så  bestämde jag mig för att åka och tvätta bilen, efter att Peter tjatat på mig så länge om hur skitig den är.
I alla fall så drog jag ner till OK, med Vilma och hundarna i bilen, gick in på macken, beställde en tvätt och åkte runt till baksidan för att ställa mig i kö.

Och vilken kö sen, det var fem bilar före mig!! Jag kunde inte åka därifrån och göra något annat tills det var min tur, eftersom att det bara fortsatte fyllas på bakom mig, och jag kunde inte strunta i det eftersom att jag redan betalat den helvetes tvätten.
Jag hade i och för sig inte bråttom , men jag hade ju Vilma med mig och börjar hon gråta så är det ju bara att pysa iväg.

Kan ju tala om att det blev en lååång väntan eftersom att varenda pensionär i Bålsta var där med sina EXTRA skitiga bilar och tog EXTRA långa program.





Bara tre bilar kvar.... =(





Det är ju tur att man har ett snällt barn i alla fall som för det mesta är på glatt humör =)
Även om den snälla beisen promt beastämde sig för att bajsa i bilen just då, så att jag var tvungen att byta på henne mitt i kön =)










Äntligen ....



Väl igenom biltvätten upptäcker jag att min bil inte ens blivit ordentligt ren, men eftersom att jag inte ville utmana ödet med Vilmas glada humör så struntade jag i att gå tillbaka in och be om en ny tvätt.

Det blir trevligare i sommar när man kan ta fram slangen hemma och göra jobbet själv! Då blir det i alla fall ordentligt gjort =)

Usch, är förkyld och har ont halsen så hela gårdagen blev det till att stanna inne och vila. Solen sken och jag längtade verkligen ut men kroppen värkte och snoret rann så det var bara att bita ihop.

Jag och Vilma sov tillsamman i soffan, tittade på TV och myste, så helt värdelöst var det inte. Mnak na liksom unna sig att vara lite lat för en gångs skull.


Idag mår jag dock lite bättre så då har jag passat på att storstäda hela huset med damsugning, våttorkning, avtorkning av TV, DVD osv, tvättning av kuddar/plädar samt damsugit av alla soffor.

Man blir ganska skicklig som mamma att göra typ tusen saker samtdigt, och det är inte fy skam att träna på kordinationsförmågan samtdigt som du gör lite nytta.
Jag menar, jag sjunger och gör grimarser för Vilma, samtidigt som jag drar omkring med moppen och även i förbifarten plockar skräp och sorterar kläder.
Det blir liksom som en kordinerad dans med olika anpassade rörelser som skall matcha varandra.
Ibland dunkar jag rytmiskt med moppen i golvet i takt till Beyoncès "Crazy in Love", samtidigt som jag plockar Vilmas nappar som utspritt ligger lite runtomkring och varje gång jag passerar babysittern så åker grimarserna fram så Vilma, hon är helnöjd!=)

Har dock fortfarande ont i kroppen så jag skall ta det lungt i soffan i kväll efter att jag hängt upp tvätten.


Kram

Recept på Tobleronedrink



Ca 4 martini glas


Häll is i en mixer och tillsätt en skvätt mjölk (Ca 0,5 dl)
Blanda likörerna och glassen och häll i mixern.
Mixa ordentligt tills den får en jämn konsistens
.
Dekorera slutligen glasen i valfritt mönster med chokladsås.




16 cl chokladlikör
*
16 cl Kaluah eller valfri kaffelikör
*
1-2 msk vanilj glass
*
I dl Bailys
*
Chokladsås

Vaknade en aningens seg i morse, men mådde ändå bättre än vad jag hade trott att jag skulle göra.

Började dagen med en stärkande kopp kaffe och sedan tog vi en låång promenad med hundarna. Lite yr i bollen var man ju men jag knallade på ändå.

Eftermiddagen spenderade vi i bilen, akut letandes efter en 26" cykel till Linnèa. Kungsängen, Barkarby och slutligen Uppsala blev genomsökta och tillslut hittade vi en fin lilavit som passade perfekt =)











Nu, eftersom att jag fortfarande är lite mör,  skall jag krypa ner i soffan, titta på
Ballar av stål och sedan gå och lägga mig.

Vilma sover redan sen länge och jag längtar efter att få krypa ned bredvid hennes varma lilla kropp, snusa henne i nacken och förhoppningsvis drömma sköna drömmar om Victor.

Godnatt allihopa och sov så sött =)


Kram

OJ oj oj, lite trött idag om man säger så.


Vi anlände kl sju till restaurang Vina Del Mar i Bålsta, jag Peter, Therese och Tjomme. Väl inne i lokalen så såg jag genast ett ansikte som jag kände igen och utbrast "Nämen, vad roligt, är ni här ?!?"
Efter ca tre sekunder och en liten ordentligare blick runt om i rummet så upptäckte jag allt fler bekanta som var samlade.
Eftersom att jag hade hunnit få i mig ett och ett annat glas vin så kopplade det inte på direkten med tillslut så fattade jag att alla var där - för mig! =)

Hi hi, en Överaskning !! Tjoho vad glad jag blev, och häpen, det är liksom inte varje dag som Peter på ett sånt snyggt och diskret sätt ordnar sådana här tillställningar.

Jag gick runt, hälsade på alla, tog emot blommor och presenter och sedan beställde vi in mat.
Jag åt oxfilè med klyftpotatis och bearnaise sås.. Mmmm =)













Efter vi avnjutit middagen så beger vi oss till Richards där vi slår klackarna i taket och dansar tills sent in på natten. Vissa var mer galna än andra, men vi hade alla skoj i alla fall ! Ha ha !!




























Dancing Queen

Syrran är här, och blandar Toblerone drinkar för fullt =) 
Tänk vad bra det är att ha en syster som har jobbat som bartender, hi hi!

Vi har redan plockat fram vårat dammiga Sing Star, mjukat upp stämbanden och suttit och skränat i typ en timme nu... Stackar hundarna säger jag bara. Peter sitter mest och småskrattar när jag skall rappa den manlliga verisionen till Barbie Girl.





                                           






      






                                       



                                               


Kl sju skall vi gå ut och äte och sedan vidare till Richards. För er som är där, vi ses ! =)

Har haft en bra födelsedag som började med kaffe på sängen, sång och tårta av Vilma, mamma och Peter.

Fick en juicepress av mamma "som jag verkligen önskat mig länge nu" ett presentkort av Peter så att jag får gå och klippa + färga håret "JIPPI!" mig och en mixer av mormor.

Jag och mamma har varit på en låång promis med vovvarna, lagat fisksoppa och fikat järnet =P
Snart kommer det besök och sen droppar det väl in folk hela kvällen. Den bästa presenten fick vi dock i lagstiftningen. Underbart fin liten artikel om den lilla killen som fixade en ny lag. =)



http://www.expressen.se/Nyheter/1.1952661/nu-far-victor-en-egen-lag




Tack för alla fina gratulationer !!!!!

Det har varit en tung dag för oss alla med minnen, tårar och saknad.

Kl 8.45 gick jag, Peter och Vilma in till Victors rum, satte på hans favorit skiva som inte har spelats sen den dagen han vi sade farväl på rummet, tände ljus och bara lyssnade.

Tårarna rann längs kinderna och jag kan med största sanning säga att det var länge sedan jag grät så innerligt och kände sån tomhet inombords.
Samtidigt blickade jag ner på Vilma där hon låg mitt bland Victros alla mjukisdjur, och såg den slående likhet hon har till sin bror.
Hon log tillbaka mot mig, och det känndes genast bättre i hjärtat.

Jag vet att han finns hos oss och att han genom Vilma kommer att leva vidare...

Vid lunch mötte vi upp mamma, mormor och Kent vid graven, och vi planterade lite fler blommor. Två ljusblå förgätmigej (glöm mig inte) sattes längst ut på sidorna om stenen och omringade 7 små peenseer i mitten.

Solens strålar värmde våra ryggar och lyste upp och förstärkte alla blommornas färger. Det var så vackert.




Vi vill tacka alla för att ni tänker på oss , och för alla värmande ord ni ger oss denna dag.
I kväll brinner många ljus, inte bara för vår prins, utan också för att hedra alla barn som lämnat oss för tidigt.

Expressen ringde mig i kväll och berättade att Göran Hägglund har tagit med den nya lagen i deras årsbudget och att det nu verkligen kommer att ske en ändring.
Göran sade också att det var på grund av Victors och vårat fall som lagen kommer att träda i kraft, och det känns som en SÅ stor vins i all sorg.
Det kunde inte ha hänt på en bättre dag =) Ni kan läsa mer om det i tidningen i morgon.



Tack igen för att ni tänder ljusen och blåser alla blåsbubblor upp till Victor, tänk så mycket kärlek det sprids =)

Lite bilder från de stvå senaste dagarna.


Igår så tog vi Vilma och barnen med oss på en skogstur och stötte på ett dött vildsvin.
Troligtvis så hade det blivit påkört av tåget lr något, då det låg ganska nära rälsen och hela magen var uppsprättad.

Kanske hade den dött där under trädet och sedan så har skogens djur varit där och smaskat =(





Dopet idag var jätte trevligt och fint. Vi tände ljus till Victor, såg på cermonin och åkte sedan gemensamt till familjens hus för fika och presentöppning.

Vi hade köpt två stycken silverhalsband med skyddsänglar till flickorna.

Det bjöds på mumsiga smörgåstårtor, vin, marängtårtor och kaffe. "Jag älskar dop =)"







Vilma i bärselen som jag testade för första gången igår.
Fick låna den av Cazpers mamma. Tack till dig Mirre!












Brottsplatsen. Det är lite mörkt men ser ni vad det är ?'


















Vilma är finklädd

Här är de tre vinnarna i Apotekets tävling





FÖRSTAPRIS

Christine

 Det absolut BÄSTA tipset EVER, för att få hostiga, små barn att sova gott under natten är att hacka en eller två gullökar och lägga i en skål bredvid sängen. Gärna ovanför ett element om det är möjligt. Det kommer inte att lukta särskilt gott i rummet (mer som tåsvett), men det är OTROLIGT EFFEKTIVT. Fungerar på nästan alla typer av hosta och fungerar såklart lika bra på stora barn och även mammor och pappor..




ANDRAPRIS

Jag och Linnea har suttit och knåpat ihop två st önskelistor. Vi fyller år samma dag och detta är vad vi känner att vi behöver, om man får önska vad man vill =)














Sofies önskelista:

1. Kiels, Overnight Biological Peel - så att jag kan få en fin och lystergivande hy. Den är HELT förstörd efter sjukhustiden och min graviditet.
Jag skulle vara en perfekt före och efter kandidat för ingenting kan bli värre =)

En bra ansiktscreme från något av märkena Dr Brandt, Kiels eller No7. (Svin dyra, men önska kan man ju =))



2. En bärsele till Vilma


3. Att få gå på salong och färga min motorvägsutväxt.


4. Biobiljetter


5. En mos-press


6. En ny stekpanna (Pankakorna fastnar i den jag har)


7. Presentkort på Hööks


8. Att gå på hoppkurs med Helix







Linneas önskelista;


1. En häst, (En My Little Pony kan vi fixa =)

2. En ny mobil

3. Innetofflor

4. Åka och bada på Gustavsviks äventyrsbad

5. En dator (Hrm... Mmm, visst)

6. Handbollskläder + vanliga kläder

7. Smink ( Bara när jag går på disco, lovar Linnea)

8. Att mamma och Kari skall få en bebis

9. Presentkort på Kicks




Tänk ändå vad man vill ha saker, och allt är till synes helt onödigt när man tänker efter.  Jag sitter till och med här och skäms, bara för att man ens tänker på materiella ting.
Men inte blir jag en sämre mamma, bara för att vill ha saker eller för att jag vill bli fin i håret ?

Nej, önska måste man få göra och det är inget fel i det =)

Sofies önskelista;

Klockan är sent och jag borde igentligen ligga och sova, passa på att få lite sömn när Vilma ändå har slocknat.
Men jag kan inte....


Har suttit och läst igenom lite gamla inlägg på bloggen från Februari och framåt. Bläddrat igenom mina tankar under April månad, sett hur förvirrat och kortfattat jag uttryckt mig i skriften och återigen så kommer glömda minnen och tillfällen upp till ytan.

Det är så mycket jag tryckt bort och låst in inom mig, och ibland är jag knappt medveten av att något existerat alls.
Orden på bloggens gråa sidor vittnar om händelser som jag annars hade glömt och det spelar i mitt innre fram en film som känns SÅ bekant.
Dofter, ljud och känslor gör sig påminda, och kärleken och saknaden till mitt barn blossar återigen upp sådär starkt och kraftigt att det får mig att dra efter andan.

Mitt liv har fortsatt, utvecklats och tiden har mot alla odds rört sig framåt.
Datum har passerat, dagar har fördrivits, strider har utkämpats och stora händelser har ägt rum... Allting utan honom...

Men det har inte gått EN ENDA dag utan att han har funnits i våra tankar, och att sorgen har fyllt våra hjärtan. Inte en dag...
Jag har skrivit många inlägg förut, om hur tiden upphör att existera och hur den får en helt annan betydelse i sådana här tillfällen, men det tåls att sägas igen.

Tiden är bara märkbar och existerar endast i den bemärkelsen att årstider förändras, att dag blir till natt, och att människor kommer och går.
Inombords i en människas hjärta, DÄR står tiden still och där existerar inte naturens lagar.
Där är allt fruset och fungerar exakt på samma sätt som det alltid gjort... Det är som att hjärnan och hjärtat på något sätt trycker på en paus knapp och därmed förbjuder tiden att få agera ut sin makt.
Åtminstonde på insidan...

Tiden kan aldrig göra det som hänt ogjort. Tiden fungerar inte så.
Den kan endast passera och möjligtvis lindra sorg, smärta och minnen genom att på ett diffust sätt få oss att glömma hur ont det gjorde.
Men jag kommer ALLTID att vara mamman som förlorade sin son, och han kommer ALLTID att saknas mig, men jag vill INTE glömma, därför skriver jag och pratar om honom VARJE dag!
Det gör jag för att hålla honom nära, på det enda sättet jag kan.

Tiden kommer alltid att fortsätta passera, men vi kan hindra minnena från att blekna genom att hålla dem vid liv.







                                    

Idag har vi varit hos min morfar och hans fru Yvonne och ätit Påskmiddag.
Solen sken och Vilma var på strålande humör, så det har varit en bra dag =) Vi åt bara så mycket så att vi var tvugna att rulla därifrån, ha ha!

Jag har ätit så mycket i Påsk, så att jag börjar närma mig Vilmas snabba viktuppgångar. Kul att det är sommar snart och badsänsong =(





















Yvonne, som är världsbäst på att virka/sticka, hade gjort en ur söt liten grön kofta till Vilma med en matchande rosa hatt till.

Ungen var så söt att vi bara var tvugna att knäppa lite bilder =)


Blivande fotomodell ???



   






    

Fint vid graven...
















En äkta Påskkärring =)


























Mina marängkycklingar...








Vårtecken








  

              


                           

I går planterades det för fullt, både till graven och till verandan.
Mamma, mormor och Kent skall komma på Påsk middag, så det blir trevligt. Vi skall äta lax med potatis och romsås + en massa smarriga förrätter.

Hoppas att ni alla får en härlig och solig påsk!!!!!!

Då är Påsken här igen, med pynt, färger, godis och skratt.

Trots solsken och färglada ägg, så vill liksom inte glädjen riktigt infinna sig... Skrattet sätter sig i halsen och det känns tungt att minnas vart vi satt för ett år sedan.

I år får vi pryda en gravplats och göra den så fin vi bara kan, för även där skall det vara färger och ljus. Victor fick ett påskägg av sin mormor förra året, som inehöll en fin bok om olika bilar och motorfordon.
Han var så spänd när han såg ägget och blev så glad när han såg vad som låg i.
Jag filmade hela händelsen, och på filmen hör man mamma säga " Det är så synd... Han hade ÄLSKAT den här boken"

Orden slår som ett knytnävsslag i magen, då det är så bissart att höra att "han hade älskat", då han sitter där bredvid, levande och glad.
Han hade... Jo, för vi visste ju att det bara skulle dröja dagar innan vår prins skulle lämna oss, och att den spännande boken kanske bara skulle öppnas den enda gången.