Barnmorskan...

        DATUM: 2009-12-08 TID: 17:15:04
Stress, stress, stress.

Vad har jag igentligen att stressa över? Varför känner jag mig så stressad?

Det känns som att jag går på helspänn med nerverna utanpå hela tiden och att jag aldrig riktigt kan slappna av.


I morgon skall jag till Barnmorskan kl 11 och till Psykologen kl 15. Vad skall jag hitta på timmarna emellan?
Funderar på att gå till biblioteket eller nåt, men det är bra många timmar att slå ihjäl. Får väl ringa runt och se om någon är ledig och vill ta en fika eller så...






Kommentarer
Postat av: Lisa

Hej! Ville bara tala om vilken otroligt fin blogg du har skapat. Beklagar så vad som hänt. Han är en väldigt vacker pojke er Victor.

Varma kramar från Lisa

2009-12-08 @ 21:18:42
Postat av: Marie (en mamma med 3små barn)

Alltid lika spännande med mvc-besök =) så mysigt å höra bebben i magen!!!



E inte konstigt att du känner stress...hela ditt liv har vänts upp och ner och du försöker hitta en balans för att orka fortsätta.. ett av dina barn har förlorat livet och det andra ska snart börja sitt liv.. glädjen å sorgen ihopsvetsade i ett..



När bebben väl kommit e nog "rastlösheten mindre" missförstå mej rätt.. menar så klart inte att bara för att sessan kommit så förvinner allt jobbigt... MEN att du får något väldigt fint att fokusera på..å dagarna kommer nog inte kännas lika långa och tomma!! Du kan amma och gosa bebis,å Victor kommer sitta brevid med sina vingar å titta stolt på sin syster =)



många kramar till dej!!

2009-12-08 @ 21:33:51
Postat av: way to go

Smart idé att skaffa en unge så tidigt _/

way to go

2009-12-08 @ 21:44:47
Postat av: Tess

Ta dej en fika emellan besöken en stor Lussekatt & Kaffe..MUMS..kika lite i affärer, kanske en liten julklapp till dej själv ex smycka och Laban halsbandet;-) Försök ta det lugnt och stressa ned, bra för både dej och bebben..

Tänker på dej mycket Sofie..

De spelade Hallelulja i högtalarna på Ekohallen när jag va där och köpte julklappar till mina pojkar och kusinbarn, jag stod i ett hörn på julavdelningen och grät & blev just i den stunden så arg & ledsen..bitter.. Livet är orättvist sååå orättvist...Det har verkligen svikit Victor på alla sätt..& det värsta av allt är att det bara rullar på , det går inte stanna det, det är ju bara att följa med..Fast man har så mycket frågor & varför..

Jag önskar jag kunde göra något för dej/er..



Kramar Tess mamma till 2 grabbar

2009-12-09 @ 07:33:28
Postat av: Tessan

Det är förmodligen mycket som bidrar till den stress du känner. Det som hänt, oro för vad som kommer och alla känslor däremellan. Finns det ingen drop-in ansiktsbehandling/ansiktsmassage som du kan gå på mellan besöken? Det brukar vara väldigt avslappnande när de sprutar varm ånga (eller vad det nu är) på ansiktet och masserar...



Kramar

Tessan, mamma till Ida och Tim

2009-12-09 @ 07:58:42
URL: http://tessanova.blogg.se/
Postat av: Maria

Ja stressad kan man ju känna sig fast man egentligen inte är just stressad. men det är väl känslan av inte riktigt kunna slappna av eller sitta still. Om man gör det så kommer ju ofta känslor, tankar, funderingar.



Inte alls konstigt att du känner dig stressad. Jag tror också att du kommer finna ett lugn när lilla Vilma kommer. Jag hoppas det.



Lycka till hos BM idag!



Kram

2009-12-09 @ 08:10:24
Postat av: Hanna K

Det är nog mycket som hänt som bidrar till din stress, men jag tror också graviditeten bidrar. Vi är ju lika långt gångna och jag har också den där otroliga stressen i kroppen hela tiden, som om det är bråttom med nåt, utan att jag vet vad. Får väl skylla på hormonerna.

Kram!

Postat av: Yvonne - en mamma i Handen

Tänker samma som "Marie (en mamma med 3 små barn)" - hur ska man kunna sortera sina tankar när man står mellan två extrema känslor - den djupa sorgen över att ha mist ett barn och den oerhörda glädjen över att bära på ett nytt liv. Jag önskar att Vilmas ankomst kommer att ge dig någon form av lugn och harmoni.



Kram / Yvonne

2009-12-09 @ 12:58:43
Postat av: En medmänniska

Önskar också att Vilmas ankomst kommer att ge dig och Peter någon slags lugn som tidigare läsare redan skrivit.

Man önskar verkligen ert bästa för er.



Varma kramar till er Sofie o Peter



Malin

2009-12-10 @ 11:44:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Innan du kommenterar, har du läst inlägget?:


Trackback