Er alla...

Hej!

Jag har följt er nu enda sen du börja skriva här på denna fantastiska blogg. Den berör mig något fruktansvärt, men jag kan aldrig förstå denna känslan över att vara så hjälplös. Jag beundrar er två verkligen, att ni försöker att leva för varje dag som går. Jag skulle vilja skicka en liten sak till Victor´s grav, jag har ej möjlighet att kunna besöka den själv. Finns det någon möjlighet att kunna skicka den till er? Varma styrke KRAMAR Emma

Så härligt att folk kikar förbi och hälsar på den lille prinsen. Skönt att din blogg ger dig lite ljus i tillvaron, så många härliga människor som besöker er varje dag och som har er i sina tankar och hjärtan. Sov gott Sofie och Peter, vi "ses" imorgon!

Victor och ni har, som jag har skrivit förut, berört mig ända in i själen och hjärtat. Eran prins var och är fortfarande en väldigt speciell liten

kille...det verkar vi vara många som är rörande överens om.



Kram och God Natt

Roligt att läsa att ni tyckte om "Spöket Laban-grejen". Ville så gärna lämna en liten hälsning till Victor men visste inte riktigt vad. Funderade ett tag och kom sen på att "Spöket Laban" var speciell för Victor. (Varje gång jag ser Spöket Laban tänker jag nu mer på Victor) Letade efter ett mjukisspöke men har inte hittat något, därför blev det en annan variant. Moster Josse skrev någon gång att Victor gillade rosa & glitter, därför valde jag rosa papper & skrev med glitterpenna. Det känns skönt att ha varit där, det var något jag ville göra när jag hade möjligheten, alla har ju inte den möjligheten då dom bor allt för långt bort. Blåste lite bubblor och även några extra från "Malin - en medmänniska". Det var en väldigt fin plats ni valt till Er prins & det känns bra att ha varit där!

Jag känner precis som Malin skriver - Victor och ni har berört både min själ och mitt hjärta. Det är skönt att höra att ni uppskattar våra kommentarer. Då känns det i alla fall som jag/vi gör någonting för er. Även om vi inte kan göra det vi alla vill mest av allt - ge er Victor tillbaka - så kan vi ändå hjälpa lite.



Skönt också att du orkade i väg till graven, Sofie. Hoppas du mår bättre!



Stor kram till er och Victor!

Tessan, mamma till Ida och Tim

Åh vilken fin blogg du har! Tack för du orkar och vill dela med dig av alla fina minnen om er gulliga son. Har nyss hittat din blogg, och läser numer alla inlägg du skriver. Som många andra har Victor även berört mig och fått mig att inse att livet är bara till låns och jag försöker ta vara mer på tiden med mina barn. Så ännu en gång TACK för att ni delar med er och skriver så fint. ER lilla prins tittar nog ner från sin himmel och kan vara SÅ stolt över att ha sådana underbara föräldrar som gör allt för att hedra hans minne! All värme och kärlek till ER!! Kram från 2-barns mamman i norrland

Hej.



Ni har verkligen berört mig. Fått mig att ändra inställning på livet. Att vara mer glad för det man har och inte gå runt och vara arg för små saker.

Jag läser dinn blogg varje dag och kollar på sjukhuset och jag känner inte er men ni berör och jag gråter varje gång jag é här inne och varje gång jag ser victor på sjukhuset. Jag har en son på 20 mån och tar vara på varje sek med han för man vet ju som sagt aldrig.

VArma kärleksfulla kramar

Hej!



Jag har också läst eran blogg ett tag nu. Jag tycker ni är starka som mitt upp i all sorg över att ha förlorat eran lilla Victor, ändå orkar dela med er av alla fina minnen om honom. Victor har verkligen berört mig, och numera försöker jag stanna upp i en ibland alltför stressad tillvaro och tänka på vad som verkligen är viktigt. Eran Victor har fått mig att inse att livet är för kort, och det har gjort att tiden med mina barn har blivit ännu viktigara att ta tillvara på. Tyvärr är det för långt för mig att hälsa på Victors grav, men vi har blåst såpbubblor för honom, och han finns ofta i mina tankar.



Varma kramar från en 3-barns mamma!

Hej!



Jag har också läst eran blogg ett tag nu. Jag tycker ni är starka som mitt upp i all sorg över att ha förlorat eran lilla Victor, ändå orkar dela med er av alla fina minnen om honom. Victor har verkligen berört mig, och numera försöker jag stanna upp i en ibland alltför stressad tillvaro och tänka på vad som verkligen är viktigt. Eran Victor har fått mig att inse att livet är för kort, och det har gjort att tiden med mina barn har blivit ännu viktigara att ta tillvara på. Tyvärr är det för långt för mig att hälsa på Victors grav, men vi har blåst såpbubblor för honom, och han finns ofta i mina tankar.



Varma kramar från en 3-barns mamma

Hej, i går hörde jag My heart will go on från filmen Titanic när jag var i vårt köpcentrum. Genast vandrade tankarna till Victor. Det är en sån där låt som i alla fall jag blir så otroligt berörd av. Minns när jag såg Titanic första gången och grinade i flera dagar efteråt. Jag såg om den fyra gånger. OCh det var ändå bara en film.

Jag ska ta med min lilla tjej i sommar och besöka Victors grav. Vi ska lägga dit något fint och blåsa bubblor så klart. Tänker fortfarande på mc-filmen och den härliga dagen ni verkar ha haft mitt i all sorg. Att ni orkade när ni nyss fått reda på att hoppet var ute för Victor. Att ni fick ställa om så snabbt.

Hej Sofie (och Peter såklart),



Jag tänkte på det du skrev om att du legat i sängen/soffan hela dagen och inte orkat nåt alls. Att du undrade om det är så här man ska må. Jag tror att det helt klart är en del av ditt sorgearbete, vissa dagar orkar man mer, andra mindre. Vissa dagar känner man sig jättestark och tänker att nu är jag på rätt väg, nu så...och sen smäller sorgen till med full kraft igen och man känner sig totalt däckad och tror kanske också att man åkt tillbaka till start. Men sorgen beter sig så. Den kommer i vågor, den sliter och river och den förlamar. Ångesten gör inte saken direkt bättre heller och det enda man önskar är att få slippa känna, för det är så j*vla jobbigt. Jag har själv inte förlorat ett barn, men jag har upplevt svår sorg i mitt liv och vet hur sorgen kan bete sig. Det är dock olika för alla.

När ni känner er redo, så finns denna föreningen för föräldrar som förlorat barn. Där kan man träffa andra i samma sits, för att byta tankar, stötta varandra etc. http://www.vsfb.se/main/

Om det är nåt som tilltalar en är ju ytterst personligt. Jag kan bara utgå från mig själv och jag känner stort stöd av att veta att jag t.ex inte är ensam om att ha en förälder som är obotligt sjuk i cancer. Inte för att jag för mitt liv önskar nån annan det jag går igenom, men...det hjälper att veta att jag inte är ensam.



Tänker på er varje dag!

Kram Jessica

Sofie och Peter, ni är så generösa som delar med er av er lille prins och precis som andra skrivit så berör han ända in i hjärteroten. Jag är så otroligt tacksam för att jag får förmånen att läsa bloggen - förutom att den väcker omtankar om er alla så ger den även en massa ringar på mitt vatten. Jag börjar fundera kring andra viktiga saker som berör livet - saker som aldrig tidigare kommit upp till ytan och som aldrig behövts ifrågasättas.

Men det som går som en röd tråd genom allt, oavsett om man läser om en bra eller en dålig dag, så är det värme och kärlek. Ni verkar vara en så otroligt kärleksfull och nära familj och det känns hoppfullt och skönt att se/läsa vilken styrka det ger.

Jag skulle så gärna vilja besöka Victor och blåsa bubblor för honom.

Ta hand om er!

Kram / Yvonne

Det är du Sofie som väcker alla tankar å känslor hos alla..ni delar med er av det värsta som kan drabba en människa..å låter oss alla ta del av det!!

Mycket tårar,mkt leenden å mkt tankar!!

Ni är helt fantstiska människor.

Och underbara föräldrar!!!



Har varit förbi victors plats några ggr men inte vågat lämna nå ifall d skulle kännas fel för er... men då vet jag att det e ok nu :)



Många varma kramar Marie Ahlblom

Jag skulle gärna titta förbi vid graven, men jag vet inte ens var ni bor och var han finns :( Jag följer er på er blogg och har läst det som kommit i min väg. Jag tänker på er! Kram!

jag är in och läser din blogg varje dag och gråter varje gång,kan bara försöka föreställa mig vad ni går igenom men man kan nog aldrig riktigt förstå.. tänk vad livet är orättvist,lille söte victor som skulle drabbas av detta!

har en son på 11 månader som betyder allt för mig och ja håller med vad vissa har skrivit här att det får mig verkligen att stanna upp och tänka till ibland vad det är man har och att man ska vara rädd om det och inte ta allt för givet.. ni ger mig vekligen styrka att tänka annorlunda! jag låg inne på sjukhus med min son natten mellan tis och ons och tänkte mycket på victor då,vi spenderade ett dygn där också isolerade i ett rum och min oliver var sur grinig och ville inte alls va kvar. tänkte då på er som var där så länge...=(

ni finns i mina tankar tankar varje dag!!!

ni är helt underbara föräldrar och victor fick all kärlek och omsorg han kunnat få under sin sista tid!

skickar massa styrke och värme kramar från oss till er!

Hej Sofie & Peter, såklart!



Att läsa din/er blogg är lite av ett måste varje dag. Ni har berört mig så extremt mycket, er lilla prins har helt ärligt förändrat hela mitt liv. Viktor är i mina tankar ständigt, och ni också, ibland stannar jag bara upp mitt i vardagen och ängnar alla mina tankar och böner till er, Viktor och hela er familj.

Sättet du skriver Sofie är så fint, så djupt. Trots att jag aldrig träffat er och inte alls känner er, känner jag så MED er, och med hjälp av dina ord i din blogg får jag "lära känna" inte bara er utan er underbara Viktor, den starkaste stjärnan.



Önskar att jag bodde lite närmare, Malmö e ju en bit ifrån Viktors lilla viloplats. Hade så gärna velat hälsa på honom, lägga ett spår hos honom och blåsa lite "blåsbubblor" men istället blåser jag bubblor för honom här nere och hoppas att dem kanske med vindens hjälp tar sig upp till honom.



Du/NI är så starka och jag ser verkligen upp till er, undrar många gånger om jag hade kunnat vara lika stark...



Mvh Kajsa

Ville bara berätta att jag va på en begravning igår. Tänkte mycket på Victor. Tänkte att nu kommer ännu en fin man upp till himlen och kommer ta hand om Victor tills ni möts igen. Min morfar är där sen tidigare och vakar över han. Han tyckte väldigt mycket om Melker och frågade jämt efter han. Så jag tror att han tar igen förlorad tid med Victor så länge. Å då är han lyckligt lottad... :)



Många kramar till er alla.

nytt försök...

hade åxå gärna hälsat på denna lilla fantastiska människa som kommit att betyda så mycket för mig fast jag inte ens känner varken honom eller hanns otroliga familj.

Nu när jag vet att de skulle vara ok hoppas jag att vi får möjlighet att göra det i sommar när vi åker på semester.

massor med kramar från norr!!!

Nu har jag också hittat Victors mc-tur och tårarna har forsat! En underbar film! Och vilken underbar familj som finns runt Victor! Så mycket kärlek och så mycket glädje trots vetskapen...Ni är helt fantastiska!

Kram / Yvonne

Visst är filmen underbar!



Kram,

Tessan, mamma till Ida och Tim

Vart vilar victor? Skulle också vilja lämna en hälsning där. Kram

Har följt denna sida ett bra tag nu, och victor har berört mig något jag inte trodde var möjligt.. Han har fått mig att inse att man ska ta till vara på varenda sekund och att leva i nuet. Min mamma är svårt sjuk i lungcancer, så ni hjälper mig i min sorg att orka kämpa vidare. Ni och victor gör en skillnad i mångas liv! Skulle gärna besöka victors grav, men vet inte var den finns? Tänker på er!! Många kramar från Anna, mamma till Lova

Hejsan



Har verkligen halkat in på eran blogg av en slump läser varje dag och ofta med gråten i halsen och tårarna rinnandes ner för kinden. Det började med att vi på jobbet hade en insamling till pojken i Fagersta sen började jag läsa hans mammas blogg och genom den kom jag till eran. Har själv två barn och som jag verkligen tar vara på dagen med man har tänkt om lite sen man började läsa och sätta sig in i erat liv, man ska vara glad för det man har så länge man har det vet inte hur länge man har det till låns.

Kramar från en mamma

jag beklagar verkligen, de är verkligen hemskt...sånna saker får bara inte hände små barn..de är orättvist.. jag beundrar er styrka.. håll hoppet upp. jag skulle kolla på victors film men den funkar tyvärr inte:( kunde inte lyssna på låtarna:( du kanske kan ta en titt o se varför de inte funkar. jag tänker på er även fast ja inte känner er.. tycker verkligen synd om er. hoppas han har de bra i himmlen :D tusen kramar katarina

Gråt inte för att jag är död

Jag finns inom dig alltid

Du kan min röst

den finns i dej

den kan du höra

när du vill

Du kan mitt ansikte

min kropp

Jag finns i dig

Du kan ta fram mig

när du vill

Allt som finns kvar av mig

är inom dig

Så vi är jämt tillsammans

Alla bilder, alla filmer, allt du skriver...

Allt berör mig långt in i själen. Er söta prins med sina små fötter har satt ett stort avtryck i mitt hjärta och där finns även ni Sofie - du, Peter och era nära och kära.

Jag tänker på er varje dag, läser din blogg varje dag, men många gånger så finner jag inga ord, tårarna börjar rinna och inget blir skrivet.

Varje gång min dotter ser att jag är inne och läser så säger hon: "Hälsa till Sofie, Peter och Victors syskon från mig, Victor pratar jag med sen". Hon kan liksom jag gå ut och sätta sig en stund och titta upp mot himlen. Hon tycker det är tråkigt att det är ljust så länge på kvällarna för hon somnar oftast innan stjärnorna syns på himlen, men hon vet att dom finns där även om dom inte syns just då.

Jag går ut och sätter mig en stund sent på kvällen och tittar på alla stjärnor, det har blivit ett sätt för mig att få tänka och fundera i lugn och ro.

Sofie, det du skriver har fått mig att tänka mer positivt och se även små saker som förgyller vardagen.



Blåsbubblorna stiger varje dag från Gotland mot skyn och mina barn hoppas att Victor ser dom.



Många varma kramar

Veronika m familj

Hej på er!

Eran blogg är så fin, började läsa den när ni vad med på Aftonbladet, önskar att jag hade gjort det tidigare.

Victor har som alla andra skrivit berört mig in i hjärtat och själen,

Oh,vad ont det gör i hjärtat när jag läser dina inlägg om eran prins och tårarna rinner. Jag önskar jag kunde säga något som kunde lindra er smärta, men det finns inga ord som hjälper, men mina tankar är med er och Victor var eviga dag. Jag och barnen ska gå förbi eran prins, lämna en hälsning och blåsa "blåsbubblor".

Victor lever kvar i era hjärtan, nu och för alltid. Han har en plats i mitt hjärta. Tack för att ni vill dela med er om eran starkaste stjärna-Victor.

Ta hand om varandra! Kramar

Victors fina Viloplats ligger under ett träd vid Yttergrans rosa fina kyrka väster om Bålsta.

Gamla Enköpingsvägen.



kram

Christer

Hej!

Jag läser din blogg varje dag, ibland flera ggr per dag. Och jag gråter varje gång. Du skriver riktigt beskrivande och ger oss alla en bild av hur ni har det, och det träffar mig och säkert alla rakt i hjärtat. Ni är fantastiska som orkar.



Kram Ullis (fd. Näslund)

Hej Sofie!

Som vänligt gråter jag när jag läser dina inlägg och även när jag läser vad ni andra har att skriva. Jag fick en liten ide av det här inlägget, kanske skulle skulle Ni ha en liten "minnesstund" för Victor vid graven i sommar så kan vi som läser bloggen och som har möjlighet kan komma.. så får ni möta oss alla... är det en dum ide? Vi kan blåsa bubblor och spela musik, kanske ha picknick? om ni känner att ni orkar i sommar så verkar det vara många som vill hälsa på hos victor. Jag har varit där då jag bott runt hörnet. Jag presenterade mig och pratade lite, blåste bubblor och bara satt där. Nu vågar jag tala om det när jag vet att det är ok.. =) Det var skönt på nått vis.. att ha varit där.

jag råkade trycka på knappen för snabbt..



Ville säga krya på dig och ha en trevlig kväll!



Kram Marie

Jag ägnar en tanke åt lille victor och er som föräldrar varje dag, det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på er . JAg älskar även min son ännu mer och är tacksam över att jag får vara mamma till honom. Ni är starka och ni ger andra människor hopp.

Hej!

Även jag såg sjukhuset ikväll och beundrar hela er familj för den styrka ni uppvisar. Åååå söta lilla Victor i sin sjukhusrock, så glad för att få komma ut lite. Måste varit mycket skönt för er alla.

För en kort stund kändes det som att det som hände på TV var nuet och fantastiske Pers ord var så härligt positiva, men så kom verkligheten ifatt och jag kände att jag bara hade velat banka och slå på Per för att han hade fel!!! Satt med tårarna rinnande och låtsasboxade på Per nästa gång han visades i rutan... Men jag gillar honom ändå, såg när han strök dig över kinden Sofie och han verkar så mån om att hela familjen skulle ha det så bra det bara gick under rådande omständigheter

Jag hoppas ni haft en trevlig kväll med en massa god mat och att du mår lite bättre idag Sofie. Och när det gäller FK så vet jag att de inte är kloka. När min son låg på Neonatalavd (född i v 26)och jag nära nog strök med vid förlossningen tyckte de att pappan kunde gå och jobba eftersom jag ändå var på sjukhuset hela tiden. Jag säger bara kokobello, så vad du än har att berätta sen kommer jag inte att bli förvånad över vad de hittar på.

Mina tankar finns hos er hela tiden, ni/du/bloggen är en del av min vardag numera.

Kram kram //Linda

Jag har så svårt att hitta ord, känslorna drar iväg Jag har läst här o såg ikväll på den så vackra lille Victor. Han finns med er.

Jag hoppas kunna titta förbi lille Victors plats någon gång. Jag är helt övertygad om att det är en helt underbar viloplats ni har valt med mycket kärlek och omsorg. Jag är så oerhört tacksam för att du sofie, peter och morfar christer låter oss andra få följa er i erat liv, eran kamp och eran fruktansvärda sorg! Jag sörjer med er, som jag skrivit innan.. Jag bär med mig tanken på den finaste lilla stjärnan var eviga dag, och även om det gör mig sorgsen så påminner det mig om victors öde och alla andra små barn som kämpar varje dag. Ni är Fantastiska människor! Tack och STORA KRAMAR till er.

Sofie,

Jag fastnade för den idé som Marie Strandborg har, det låter riktigt trevligt. MEN det är ni som avgör och det är ni som ska orka. Just nu har ni allt annat att tänka på.

Vi kommer att ta oss från denna lilla ö (Gotland) i sommar för att hälsa på er söta prins, det har lovat barnen och det tänker jag hålla.



Ta hand om varandra.

Många varma kramar