På besök i Fagersta

Nyss hemkommen från en 40-års fest går jag in på din blogg & läser jag den fina bönen. Brukar kalla vår son för Busen. Roligt att läsa att ni haft bra dagar hos era vänner! Tänker på Er ofta och beundrar Er mycket.

Vad fint att ni fick både skratta och prata och framför allt vara med människor som kanske är de som bäst förstår vad ni går igenom.sånt här så otroligt viktigt. Helande på något sätt. Ta hand om er och fortsätt göra sånt som får er att må bra.

Vad fint att ni fick både skratta och prata och framför allt vara med människor som kanske är de som bäst förstår vad ni går igenom.sånt här så otroligt viktigt. Helande på något sätt. Ta hand om er och fortsätt göra sånt som får er att må bra.

Vad härligt att höra att ni har skrattat och haft en mysig helg mitt i allt. Har skrvit det förut, och jag skriver det igen, tycker ni är så starka och jag beundrar er verkligen.

Tänker på er och Victor!

fagersta! coolt jag bor där.....

vad härligt att höra att ni hade en fin kväll..

å att få tillbringa några dagar med människor som verkligen förstår en..

Victor fanns säkerligen vid er sida... å hjälper sin kompis melwin :)



Det var en underbar vacker dikt du skrivit.. jag beundrar dej å dina nära så otroligt mkt.. du e nog den starkaste människan jag vet..visst måste man orka..finns väl inget annat alternativ..men på sättet du skriver,berättar å tar fram så mkt positivt i något som är fruktansvärt tragiskt. det gör dej oslagbar å så beundransvärd!!

Alla människor ni hjälper att öppna ögonen,alla barn som drabbats av den hemska sjukdom som victor.Å alla andra där ute ..

Att ni får fram budskap till alla som läser..



Victor är garanterat sååååå stolt.



Många varma kramar till er alla!!!

Jag tänker på er och er lille Victor varje dag.Skönt att ni haft en trevlig helg.

Har lyckats hålla mina tårar tillbaka dem senaste gångerna jag varit här inne, men idag brast det igen. Vilken underbart fin dikt, Viktor måste vara extremt stolt över sin mamma o pappa - sina starka föräldrar. Vad skönt för er att ni har vänner som ändå förstår er, på riktigt. Tänker på er hela tiden!

Jag har läst hela din blogg nu, har försökt sätta mig in i situationen, men det är obegripligt svårt. Jag sörjer med er så mycket jag bara kan, mina tårar rinner av rädsla och sorg.

Jag önskar er all lycka i livet och jag ber en bön för er vackra son. Ta hand om er / Maria i Härnösand

Vilka underbara människor ni har lärt känna! Det måste kännas skönt att prata med någon som VET hur det känns! Bamsekram till er!

Jag kom och tänka på en av bilderna från Victors film. Ni står hela släkten och tittar in i kamerat. Ni var så många som älskade Victor och ni tog hand om varandra. Han var lyckligt lottad som fick ha så fina föräldrar och släktingar under sitt korta men intensiva liv. Jag tänker på det mer och mer att kärleken är ju det absolut viktigaste. Försöker tänka på det när det blir strul med släktingar, farmödrar, mormödrar, svägerskor osv. Att inte försöka krångla till och göra saker värre. utan tvärtom. VI behöver varandra. I med och motgångar. Det tycker jag ni stå starkt förmedlar.

viktor måste ha varit stolt över att ha er som föräldrar!! ni är så fruktansvärt starka.. tänker på er.. kram

såg filmen på victor, fyfan va söt den va. Så synd om er tycker jag. Va starka och kämpa vidare. Kram.

Jag hittade länken till filmen om lilla Victor på ellamarie.blogg.se, jag grät genom hela filmen och gör det fortfarande.

Jag har en systerdoter som föddes samma år som Victor, hon har ej haft någon såhär hemsk sjukdom, men jag kan inte tänka mig hur mitt liv skulle kunna fortsätta om det här hemska hände henne.

Jag tycker så synd om er, men kämpa på.

Hej!

Jag kollade precis på filmen om Victor, tårarna bara sprutade ut, jag kan inte ens tänka mig hur hemsk det måste vara att förlora sitt barn, jag önskar att det fanns nått som kunde fått Victor frisk och att han varit mer er idag.

Jag beklagar verkligen! Och jag beundrar att ni har ork att fortsätta, fast det inte är lätt! Tusen rosor till er familj och Victor!

/Therese och dottern Nellie som även är en -07a Victor finns i våra tankar

Ååå blir så rörd när ja läser din blogg..Du skriver så fint om eran Victor, som vanligt kommer tårarna både för att jag blir ledsen för Victors skull och er. Alla närståendes skull och för att livet ibland är så himla orättvist! Jag som inte känner er, men som tagit Victor och er till mitt hjärta. Tänker på eran söta ängel och er hela tiden.Ta hand om varandra!Victor är hos er hela tiden! Många kramar till er och sötnosen Victor

Blev så glad när jag läste att ni haft en sån trevlig helg med era nyfunna vänner. Dom vet ju precis, måste va skönt för er alla att prata med varandra. Skönt för oss läsare att ni och dom..att ni har varann så att säga. (Blev mkt skönt men du ser jag o mitt ordföråd)

vilken kämpe. Finns inga ord för sånt här.. tänker på er. kämpa på! / Hanna

Ni är starka. Det är sånna som ni som jag beundrar. Jag tänker på er och er Victor.

Vet inte om ni kommer ihåg oss men vi har bott samtidigt på avd 95 A i omgångar sedan februari.Våran son Emil blev sjuk i leukemi i februari.Vill att ni ska veta att vi har er och Victor i våra tankar varje dag,Emil frågar efter Victor varje gång när vi kliver in på avd 95 A.Har tänkt skriva tidigare men har inte fixat det,nu tog jag mod att skriva.Jag har nyss tagit adjö av Magnus och Emil, Emil ska få sin hög dos kur för tredje gången i morgon.För mig är det jätte tungt just nu men vet att jag får träffa och krama Emil i veckan och hur är det då inte för er. Vill bara säga att ni är otroligt fina och goda som föräldrar.

Livet är otroligt orättvist....

Många kramar från Åsa,Magnus och Emil + Emils 3 store brorsor

Kan inte annat än hålla med, otroligt skönt att höra att ni har lite ljusglimtar i er tillvaro. Jättefin dikt du har skrivit! Det knyter sig i magen varje gång jag kikar in här, alla fina ord, minnen och fotografier. Beundrar er och alla andra kämpande familjer i samma sits.

Många varma tankar till dig Åsa m fam och eran Emil. Smärtar så att läsa vad du skriver. All kraft och styrka från mig till er.

Kan inte sluta gråta när jag läser inläggen.



Ni är så otroligt starka. Tänker på er.

Varma kramar till er. Så fint du skriver, så rakt och med värme. Ikväll ska jag gå ut på balkongen och sända en puss till den starkaste stjärnan på himlen.

SÅ underbart ni verkar haft det. Blanda skaratt och allvar med några vänner som vet precis vad ni gått igenom. Tror inte ni kunde haft en bättre helg :-)

Jag förstår inte vart ni får all er kraft och styrka ifrån men jag misstänker att det är Victor som ger er det lilla extra för att komma framåt. Jag beundrar er så samtidigt som mitt hjärta är fyllt av samma smärta som ni måste känna 1000 gånger om.

Nu sitter jag här igen och tittar på bilder och läser med tårarna forsande nedför kinderna. Åååå lille Victor, du var så söt och så älskad av alla de dina. Varför varför??? Livet är så orättvist och skört men jag är glad över att du inte längre känner någon smärta.

Ikväll skall jag titta efter Victors stjärna-

Kram kram

14 april är ett hemskt datum.. Vi förlorade vår älskade son den 4 jan men han skulle ha födds den 14 april, så den dagen var minnesstund för oss..

Vi sa då att hellre att Willaim gick bort nu än när man hade lärt känna honom..

Jag beglagar.. Jag vet att det inte finns ord!



Men jag lovar dig att William och andra andra änglabarn tar han om lilla Viktor.. Och han har inte längre ont..



Massa styrke kramar Anna-Maria

Ojoj, många tårar på en timma. Jag hamna nu på din blogg och läste den från början till slut! En saga med fel slut. Jag blev så starkt berörd av detta & du skriver verkligen så vackert! Ni är starka, ni klarar detta! Och till dig söta lilla Victor, hoppas att du har kul & orkar leka med dina nya små ängel-vingar. /emma

jag får helt ont i magen och klumpen i halsen växer sig allt större när jag läser din blogg. Jag tycker världen och ödet är orättvist som inte låtar små barn växa upp och uppleva alla saker som en människa ska uppleva i livet.