Tack för era ord =)
DATUM: 2009-09-25 TID: 22:45:57Ville bara säga att varenda ord och tanke som ni skickar till oss läses och går rakt in i våra hjärtan...
Tack...
Jag tror att jag o alla andra känner att vi vill göra allt för att stötta er. Det enda vi kan göra är att visa vår medkänsla och hur mycket vi känner för er. Jag och alla andra skickar styrkekramar i massor för du och Peter och alla barn, våra tankar är redan hos lille Victor. Er lilla prins som blev så älskad av så många och vars öde kom att beröra en hel nation.
Keep on fighting.....
Fina rader av dig Kristina. Precis så känner Vi Alla för er Sofie och Peter! Glöm aldrig det!!
Många kramar Malin
Håller med Malin, fint skrivet av dig Kristina.
Många kramar
Alla ord och tankar är kärlek mellan människor, känn kärleken <3
Håller helt med ovanstående. Och DINA ord, tankar, funderingar ger mig (och alla andra här gissar jag) väldigt mycket.
varma kramar
Ville bara säga att jag hoppas du vinner årets "Mama-Hjälte" tävling!!! Det är du värd! jag har röstat på dig. Håller tummarna...
Största Kramen,
Josephine
Har snart läst igenom hela din blogg, den är så gripande, går som ett spjut in i hjärtat och man lider verkligen med dig. Man klappar sina barn en gång till och minns att man ska vara tacksam att man har dem hos sig, för det är ingen självklarhet.
Såg så fint ni gjort det på gravet, och blev så ledsen och arg några inägg senare, att någon KLAGAT på det. Så skamligt, så hjärtlöst! Kan de inte ens försöka förstå att man vill göra det fint för sitt barn som man inte ens får ha hos sig. Hur kan man klaga på något sådant?? Sakerna hrö itne hemma på en kyrkogård, men det är ju för att barn inte ska ligga på kyrkogårdar från början. I det här fallet är det en liten prins som vilar under trädet, sörjande föräldrar, och så lämnar man in ett klagomål??!!
Hoppas verkligen att ni får behålla allt som det är, det är så fint och gläder säkert Victor när han kikar ner på alla fina saker som finns där.
Många, många kramar till dig!
Tårarna fullkomligt forsar ner för mina kinder just nu. Jag gråter inte ofta, men har nu suttit och kollat igenom din/er blogg. Ni är så sjukt starka som orkar. Man måste orka och jag beundrar er verkligen.
Håller med ovanstående...
Sänder ett fång kramar till er Sofie och Peter!!
Ni finns dagligen i våra tankar..
Tack själv för att du delar med dig av allt! Att skriva några rader varje gång man varit inne och läst känns helt självklart för mig. Vill verkligen stötta er så mycket jag bara kan. Tänker på er dagligen!
Kram
Tack själva, Sofie och Peter, för att vi får läsa och ta del av er resa. Er lilla Victor har berört mig så otroligt och jag vill göra allt som går för er. Det känns skönt att vi i alla fall kan hjälpa lite genom att skriva till och tänka på er. Önskar så att det fanns mer att göra! Ni är de starkaste och största människor jag vet, som mitt i er stora sorg, visar sådan medkänsla med andra. Jag kan lova att Victor är sååå stolt över sina fina föräldrar.
Kramar om,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Har precis sett klart sista av snittet av "sjukhuset" där Victor fanns med.. Det berörde mig rejält, Har följt er blogg ett tag så man visste ju det hemska som sedan skedde eran familj..
Det var så fint att se Viktor sitta i sin säng och med bus i blicken utbrista buuu.. Det var så fint att se när han gav sin mamma en puss.. Att se hon åka runt på sin motorcykel.. Det smärtar något otroligt att eran prins finns lämna jorden alldeles för tidigt!
Jag beundrar din styrka, din familjs styrka..
Eran son är en liten ängel. <3
Som ni tyvärr inte fick behålla här nere. dom där uppe ville ha honom tillbaka, men som tröst sändes det ner en ny, en som garanterat kommer att finnas kvar hos er & fylla erat tomrum. men sorgen kommer aldrig att försvinna! tiden går bara vidare och med den lär man sig att leva. titta inte bakåt, se det som finns där framme. erat liv kommer bli underbart även om ni inte kan se den lyckan nu. men den kommer. :) jag läser din blogg varje dag och gråter ett hav. inga ord kan beskriva vad jag känner, men jag hoppas verkligen att ni låter tiden läka era sår om det är möjligt!
