Vilma 2 månader =)

        DATUM: 2010-03-14 TID: 17:15:16













Tiden har gått så otroligt fort. Det har nu gått 11 månader sedan vi förlorade vår son,
och sorgen och saknaden är lika stark idag som den var då.

Nu har lilla Vilma funnits i två månader och det är helt otroligt hur mycket hon har sin brors utseende och sätt.
Jag ägnar fortfarande till stor del av dagarna med att fråga mig själv "varför"...
En sjukdom är så mycket svårare att förstå sig på än möjligtvis en olycka. Hur kunde Victors egna celler vända sig emot honom och på ett sånt hänsyslöst sätt attackera hans kropp?
Visst kan jag känna ett STORT hat emot cancer, men i samma sekund tänka att det faktiskt var en del av honom. 

Tumören var ett resultat av hans kropp och det var i slutändan den som gjorde att han dog. 
 Det finns inget främmande förmål att skylla på, ingen händelse, person eller sak, bara ett slumpmässigt snedsteg som gick fel och slutade i katastrof.

Hans själ förblev dock fläckfri och den lever vidare i familjen och de som älskar honom mest.


Kommentarer
Postat av: Ida

Fantiserade idag att någon hade hittat Victor levande i kistan, åkt till sjukhuset med han och han hade varit levande. Återvänt till er och ingen dum sjukdom!!!

Sen vaknade jag i drömmen och suckade för mig själv att det inte hade hänt..

Det går bara inte att skriva hur mycket jag tänker på Victor om dagen¨, och det har börjat nu..förut hade jag inte tagit det här så känslosamt. Nu tänker jag tillbaka på April då den eláka sjukdomen tog Victors liv. Men du har rätt, tumören var en del av hans kropp.¨..

Att ni orkar, ni är lika starka som Victor var!´



Nej, innan tårarna kommer igen måste jag stänga sidan för idag...kikar in här imorgon.

Varmakramar



2010-03-14 @ 17:30:09
Postat av: En medmänniska

Så smärtsamt och så ofattbart att det gått 11 månader sen. Läser dina rader och känner så med er Sofie o Peter.

Vilma sååå fin och likheten är fantastisk. När man tittar på bilderna på henne så är det som man ser Victor också. Bildkollaget var jättefint och rörande.

Ska gå och tända kvällsljusen nu för Victor.

Tänker på er.

Varma kramar Malin

2010-03-14 @ 18:11:29
Postat av: Ulrika

Massa varma kramar till er. Här lyser ett ljus för Victor också.

2010-03-14 @ 18:29:49
Postat av: Anitha Leidefors

Hej Sofie!! Känner så med dig och din familj.. 11 månader har gått fort och jag beundrar dig att du orkar vara den fantastiska mamma och person som du är.. visst är det så att tumören var en del av Victors kropp. Har empati med dig, hur du tänker.

Wilma är så lik sin storebror!! Kollade tillbaka på kort från det att Victor var liten och kan bara hålla med dig.

Jag har tittat på Jonelins sida, så duktig hon är.

Funderar väldigt starkt på att be henne om hjälp, då går ju pengarna till något bra oxå!

Vad söta de är tjejerna på korten!! Du är ju jätteduktig på att ta kort!! och sätta ihop dom så det bara blir så bra.

Ha det så bra!!

Kramar från Anitha

2010-03-14 @ 18:31:45
Postat av: Cattis & Hasse

Ljusen i fönstret lyser för Er och Victor!

Många kramar och tankar från hela familjen K.

2010-03-14 @ 18:55:41
Postat av: Ännu en medmänniska/mamma till 3

Ja, tänk att det gått 11 månader sedan Victor fick ge upp kampen mot den hemska sjukdomen. Fina bilder på systrarna. Tänker på Er ofta och beundrar dig & Peter för allt ni fått slåss emot.

2010-03-14 @ 19:35:50
Postat av: Natalie

Vilka jätte söta tjejer!!Vilma är såååå go!

Tänker på Victor och er varje dag!

Stor kram Natalie

2010-03-14 @ 20:38:17
Postat av: Jonelin

Kan inte förstå att det gått 11 månader. Är nog för att Victors minne och det jag tänker på kring honom cirkulerar dagligen i min hjärna. Satt nyligen och kollade igenom alla filmer som finns uppe på Victor, har inte haft hjärta att göra det innan.



Och även om det kändes som att mitt hjärta sprack 100 gånger om när man ser de fina filmerna och sen kommer på sig själv att han inte kunde besegra monstert... Sååå kan man verkligen inte undgå hans levnadsglädje och otrolig kunskaper och färdigheter. Han slår mina barn med hästlängder på många plan. Mina tankar går till er.. Den smärtan jag känner, är förmodligen 1000 gånger värre inom er då och nu.



Underbara bilder på tjejerna och när jag ser bilderna så ser jag Victors drag jätte tydligt! De är lika söta båda två och givetvis resten av syskonen också :-)

Det är inte klokt vad hon vuxit! :-D

2010-03-14 @ 20:39:27
URL: http://jonelin.wordpress.com
Postat av: Suzanne

Helt fantastiskt att det gått så många månader sen Victor gick bort... och lilla Vilma bara växer och frodas. Det är fantastiskt härligt att läsa!



Ni är så otroligt starka och jag följer era öden varje dag, gläds över allt som är bra, tänker ofta på Victor.

Hoppas att allt går bra med storebror Cazper !!!

2010-03-14 @ 20:39:37
Postat av: Cecilia (i Huddinge)

Grattis lilla Vilma på 2 månaders dagen! :)

Sorgen är alltid lika stor, man lär sig bara att leva med den....

Kram!

2010-03-14 @ 21:02:07
Postat av: Helena

Grattiskramar till lilla Vilma på 2-månaders dagen. Victor lever genom er och genom oss.Genom våra samtal och våra tankar kommer Victor leva i våra hjärtan...länge...länge. Ja föralltid!

KRAM Helena

2010-03-14 @ 21:18:42
Postat av: Anonym

Suzanne!



Du måste ha skrivit fel eller hur sjutton menar du med den första meningen i din kommentar?

2010-03-14 @ 22:55:13
Postat av: Nickel

Vilken vacker dotter du har! Har själv en son som snart är 3 månader. Jag vill bara skriva att du har ALLT stöd från mig och fler än du anar i din kamp mot FK. Förstår inte hur man kan bete sig så mot en annan människa. Lider med dig.



/M

2010-03-14 @ 23:59:10
URL: http://nickel.bloggplatsen.se
Postat av: Tess

Ja herredud va tiden har gått fort Sofie.. Kommer så väl ihåg påsken förrra året och hur jag satt vid datorn och väntade på besked om Victor...allt gick ju så fort och tog en sådan vändning man aldrig kunnat ana...

Tänker mycket på er..och även jag tänker ofta VARFÖR???



Stor kram

Tess mamma till 2 grabbar

2010-03-15 @ 10:04:09
Postat av: Christel

Hej!



Jag fick se denh är dikten och tänkte så klart på er. Du kanske har läst den förut, men i alla fall. Skriven av Henry Scott Holland



Vad är döden? Egentligen inget märkvärdigt.

Jag har bara gått in i nästa rum.

Jag är fortfarande jag och du är du.



Vad vi var för varandra tidigare

är vi fortfarande för varandra.



Tilltala mig med mitt vanliga namn.

Tala till mig på samma sätt som du alltid har gjort.



Förändra inte din röst.

Gör den inte extra högtidlig eller fylld av sorg.



Skratta åt samma saker som vi brukade skratta åt.



Låt min namn höra till vardagslivet, som det alltid har gjort.

Uttala det i lätt ton utan spår av någon skugga.



Livet är likadant som det alltid har varit.

Dess betydelse har inte förändrats, det fortsätter oupphörligt.



Varför skall jag vara borta bara för att du inte kan se mig?



Jag väntar på dig under en tid, någonstans mycket nära dig, alldeles runt hörnet.



Var lugn, allt är i sin ordning.



Jag hoppas och tror på att Victor och alla hans änglakompisar finns runt hörnet. Ni finns i mina tankar varje dag! Kram

2010-03-15 @ 13:00:02
URL: http://froken-fraken.blogspot.com
Postat av: Kicki

Åh, kan inte förstå att det gått elva månader. Jag känner inte er personligen, men samtisdigt känns det som om att jag gör det - trots att vi aldrig mötts. Jag har följt er kamp först mot sjukdomen och sedan mot sorgen, och jag kan bara säga att jag känner med er... Er historia har berört mig på djupet och har medfört att jag är än mer kärleksfull och omsorgsfull gentemot mina egna barn. Jag värdesätter stunder med dem på ett sätt jag inte gjorde tidigare. Tack Victor för att du gjort mig till en bättre mamma. Slutligen kan jag inte annat känna än att Wilma faktiskt är en stor del av Victor. Det känns precis som om deras själar möttes då en påbörjade sin resa mot jorden och den andra just lämnade den. Jag tänker på er alla!

2010-03-15 @ 13:33:23
Postat av: Suzanne

Du måste ha skrivit fel eller hur sjutton menar du med den första meningen i din kommentar?



2010-03-14 @ 22:55:13



Självklart, det blev tokfel !!! Ber 100000000000 ggr om ursäkt för mitt felaktiga ordval.

2010-03-15 @ 18:32:46
Postat av: Jessica

Ja tiden har gått enormt fort. Jag kan inte fatta att jag läst din blogg i ett år. Känns som att det var igår, typ. Victors minne kommer alltid att leva kvar, även hos oss som inte kände Victor medan han levde. Victors öde kommer alltid finnas nära mitt hjärta.

Kramar

Postat av: Susanne

Hej!

Ville bara skriva en sak angående när ni var hos mediet för att få kontakt med Victor. Du sa att siffran sju upprepades hela tiden men att du inte kunde förstå varför. Jag har en tänkbar förklaring (det kan hända att du själv eller kanske någon av dina läsare redan nämnt detta och i så fall ber jag om ursäkt, då har jag missat det). Men om mediet nu hade kontakt med Victor kan det då vara så att han ville berätta att ni skulle bli sju i familjen? Du, Peter, Peters tre barn sen innan och så Victor och Vilma?

2010-03-15 @ 23:08:38
Postat av: Maria

Grattis till lilla Vilma på 2 månaders dagen!



11 månader har gått och det går inte en dag utan att Victor dyker upp i mina tankar. Ibland kan jag kmma på mig själv och tänka på er och bara få ont i magen. Ni är fantastiska och har lärt många så mycket.



Kram

2010-03-16 @ 19:17:23
Postat av: Annelie

För att få lite jämvikt i ditt liv kanske det vore en bra idé att starta en blogg om Wilma.....?

Jag förstår att det låter som om jag inte vill läsa om lille Wiktor, så är inte fallet! Har lärt mig så mycket av dig och dina fina rader.

Jag tror bara att du kanske behöver en "ventil" där du faktiskt kan få glädja dig också.

Har en väninna som också förlorat sitt barn. Hon sa en gång att jag får så dåligt samvete när jag skrattar?! Jag måste väl få skratta, jag måste väl också få ha lite glädje i mitt liv trots att jag har en sån stor svart skugga över mig hela tiden?

Så sant, så sant.

Och Wilma är ju en egen person, inte bara Wiktors lillasyster......... en underbar liten lillasyter.

2010-03-18 @ 13:18:40
URL: http://dartanjang.blogspot.com
Postat av: Therese

Tänker på er jättemycket och jag tänker på Victor varje dag...

Er story har berört mig enormt!

Ser att er Vilma är så lik sin storebror:-) Underbar!

Har nyligen själv blivit mamma till Tyra , hon blir nu 4 månader och vi har Anton på 2, kan aldrig förstå er smärta men kan försöka ...

Ni är otroligt starka och skriver så fint, men det är svårt att inte hata cancern, tycker jag!

direkt när man hör er berättelse så säger man- fan jag skulle ALDRIG klara av att fortsätta efter att min son gått bort...

men säkert på något konstigt sätt så gör man det ändå...men ofattbart hur....

Jag kände inte ens Victor och känner inte er, men kan sakna honom , och vara jätte ledsen över att Gud ville ta tillbax sin ängel som han en gång överlämnat till denna värld....

Visst låter det konstigt att jag kan sakna honom, men jag saknar honom för er skull, och önskade att det inte hänt och att ni hade haft er Victor hos er , som alla föräldar är värda , att få växa tillsammans med sina barn och ABSOLUT inte överleva dom....

Tänker på er, sätt gärna ett spår i min blogg om du ha lust...

Kramar Tess

2010-03-27 @ 00:06:57
URL: http://kenzobebis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Innan du kommenterar, har du läst inlägget?:


Trackback