Illaluktande katastrof!
DATUM: 2011-02-02 TID: 22:56:57Nej, jag skall inte bara skriva, för skrivandets skull, utan då vill jag ha något att säga också! =)
Satt 30 underbara minuter lutandes mot vår ladugårdsvägg och sög in solen idag. Vilma sov sött i vagnen och Laban hade fullt upp med att springa runt och pinka överallt.
Jag älskar våren mest av allt, och blir oftast glad när solen skiner, men på samma gång så hugger det till i hjärtat på mig, då tankarna genast far till Uppsala och vår sista tid med Victor.
Ja, lycka och välbehag blandat med ångest och smärta varvar jag mina dagar med här ute på landet. Tänk att det aldrig blir något lättare...
För att hoppa till en positiv grej, så fyllde Samuel 1 år idag!! Hurra och grattis lilla skrutt!
Vi var bjudna på kalas och tackade såklart ja till tårta, kaffe, lek och bus.
Det tråkiga var dock att Vilma lyckades skita ned sig något så kopiöst strax innan, så att vi fick börja vår ankomst med att stoppa ungen i familjens tvätthäll innan vi kunde hälsa på någon.
Hon hade skit ÄNDA upp i armhålorna och över hela ryggen! Jag har aldrig sett så mycket bajs komma ut från en sådan liten röv... Helt makalöst alltså!
Stackars lilla prinsessan som var på så glatt humör innan, tyckte inte alls att det var särskillt "ladylike" att mamma drog ner brallorna på henne mitt framför hennes blivande pojkvän, och visade hela paketet i dess vita uppenbarelse.
Och denna stank... Oj oj oj, denna stank...
Ja, jag kan ju säga att det tog ett tag att få den lilla kroppen ren och fin igen =)
Tillslut så kunde vi i alla fall ansluta oss till sällskapet och överlämna Samuels present. Försökte undvika att sitta någon längre stund berdvid någon, då jag inbillade mig att jag visst kännde en liten doft av avföring från mina händer.
Hade tvättat dem 5 gånger med tvål och vatten, skrubbat handflatorna röda samt pillat tvålen in under naglarna - men ändå... Luktade det inte lite bajs ändå...
Hmmm, kanske hade något fastnat i kläderna ?
Efter kalaset så skulle vi överlämna Vilma till Kattis och Hasse som agerade barnvakt inför vårt sorgemöte 19.30.
Det var inte lika tungt denna gång då samtalen kretsade mycket omkring vardagliga saker och inte så mycket kring sjukdom och död.
Just nu så sitter jag och försöker att bestämma mig om jag skall göra en tallrik med nachos eller inte. Tror det lutar åt det faktiskt, trots att jag vet att man inte bör äta efter kl 19.00...
Äh! Skit samma, orkar inte vara korrekt när det gäller mat. Inte min starka sida =)
Hej,
Jag vet inte om du minns, men vi träffades i Sigtuna i somras när jag var ute och gick med min son och min mamma och pappa. Idag sâg jag en historia pâ facebook som jag bara var tvungen att skicka till dig, men du kanske redan har sett den. Tänkte i alla fall direkt pâ er när jag sâg den.
"När Gud hade skapat jorden tittade St Per ner på den och sa:
i Afrika har dom torka. I Syd Amerika har dom översvämningar. I Nord Amerika har dom tromber. I Öster har dom jordbävningar..MEN Sverige slipper ju undan ALLA katastrofer...
DÅ log Gud illmarigt och sa: DOM HAR FÖRSÄKRINGSKASSAN!"
Kram frân Pernilla i Paris.
Läser din blogg dagligen och satt och undrade om du har hästen kvar? Nu när ni flyttat menar jag?
En fundering bara ;)
Må bäst i vårsolen.. För visst är det den som skiner. Underbart!!
Sofie, du har INGEN anledning att be om ursäkt. Detta är Din blogg och det är du som bestämmer när du vill skriva. Precis som du skriver du ska ju inte skriva bara för du ska utan när DU vill. Den där Maria kan inte ha många höns hemma som inte begriper vilket jobb det är att vara småbarnsförälder + att du ju har jobb och andra projekt på gång som tar mycket tid och är viktigt.
Du gör helt rätt att njuta i solen, fortsätt med det. Vi trogna läsare finns ju här oavsett när du skriver glöm inte det =)
Kramar Malin
HÄrligt med vårsol!!!
Hehehe ojoj hoppas Vilmas framtida pojkvän glömmer den synen tills de blir äldre då! =) Men vad gör man i nöd?!
Söta ungar! Snart är det Tirils tur (måndag!)=)
Är Vilma lik victor mycket i personlighet och sättet att vara? Har hon drag från honom utseendemässigt?
Brukar tänka på er ibland och tycker så synd om er, för att Victor inte fick stanna lite längre här nere på jorden. Men han mår ju bättre nu utan sin sjukdom och skyddar er vartenda sekund!
kram
