Döden skuggar livet
DATUM: 2009-12-08 TID: 23:37:23Det finns inget vackert, med att vara död
Det finns ingen värme i en länge sedan slocknad glöd
Det finns inget ljus
där det inte finns nåt hopp
Det finns inget hopp
i en livlös iskall kropp
Det finns inget skratt, om det ingen glädje finns
Och hur kan du sakna, om du inte längre minns?
Hur fångar man åter livet, som vänt dig ryggen gång på gång
Hur lär man sig åter att njuta, av en simpel fågel sång?
Hur kan man fly
när benen inte bär
Hur skall man kunna leva
När sorgen vistas här...
Du skriver som vanligt på ett sådant sätt så man riktigt känner er sorg. Ända in i själen.
Era minnen av Victor kommer alltid leva kvar men jag hoppas att de en dag blir lättare att bära.
Kramar om,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Ja, det känns verkligen i hjärtat när man läser dina ord.
Jag tror inte att tiden läker alla sår men det blir säkert lättare att leva med sorgen ju längre tiden går. Kanske lättare att bara minnas alla positiva saker efter ett tag. Vad vet jag? Jag hoppas i alla fall att det är så.
Kram
Jag hoppas ni försonas lyckliga och friska tillsammans en dag. och det kommer ni, se bara till att leva fullt ut i lycka och välbehag så länge ni får stanna kvar på jorden. ängelnvictor har det bättre där han är, änn vad vi har här. han slipper eländet & klimatförstöring och han kanske slipper se mycket hemskt som i framtiden kommer att få se. vad vet jag! bara tiden kan utvisa vad som kommer att ske med oss. victor är trygg nu! lilla lilla prinsen.
Du skriver om min skräck... Usch...
Idag fyller min dotter 1 år!
Trodde aldrig jag skulle få uppleva denna dag...
Är så glad för att vi fick en chans till att få se henne växa upp å får fäölja hennes liv....
Lider med dig!!!
sitter här och läser din blogg efter att ha pratat med Helen igår då hon berättade om den, jag förstår precis hur ni känner och ska följa dig här på bloggen, spännande med den lille (inget namn för det är väl en hemlig) som kommer nästa år.
Får jag länka din blogg från min??
Kram
Annette
Det du säger stämma mycket väl.
När döden kommer och tar ett barn eller en ung person.
Jag har fått uppleva döden på ett vackert sätt.
Min farmor dog i april efter en väldigt kort tids sjukdom.
Jag höll henne i handen när hon tog sina sista andetag, och det var väldigt befriande.
Både för mig och för henne då hon med största annolikhet hade ont, och bakom sig har ett långt och lyckligt liv fyllt med många år av skratt och minnen.
Önskar det finns nånting man kan säga för att lindra er sorg och stora förlust.... Ni är så oerhört starka, fortsätt på samma sätt som ni gjort ni ger så mycket till människor runt omkring er! Och om det är något som vi ser varje dag, så är det den kärlek ni ger till Victor och den är så stark och sann!
Det knrottrar sig både i huden och i hjärtat när jag läser dina ord. Jag hoppas att tiden gör bördan lättare att bära.
Skrev ett litet inlägg igår och länkade hit, hoppas det var okej.
Kram,
Johanna
Vill bara berätta att jag vid flera tillfällen fått så mycket styrka av dej...Har haft lite tuffa tider med min son, små saker egentligen men man mår dåligt när inte barnen mår bra.Han utvecklar bla ett fult underbett och det kommer att bli långa och lågsamma behandlingar.Ligger vaken och oroar mej att han ska bli mobbad osv.... Men så tänker jag att klarar ni er så klarar jag mej.Vet att man inte kan jämföra våra situationer men ändå....Tack!
hej! å va sorligt å fint! tänkte höra me dej, hur ofta bor ni med er mans tre barn? mvh hannah
hej! å va sorligt å fint! tänkte höra me dej, hur ofta bor ni med er mans tre barn? mvh hannah
Hej Hanna.
Peters barn bor hos oss varannan vecka, söndag till söndag.
MVH Sofie
Vilken otroligt gripande text.... den går hela vägen in i själen å man kan nästan ta på din hemska sorg och saknad.
Finner inga bra ord utan sänder ist alla styrkekramar jag bara kan!!!
kraaaaaaaaaaam
Kan bara hålla med så gripande :(
Styrkekramar Malin
tårarna rinner och det sliter i hjärtat! Du skriver fantasktiskt vackert Sofie, varenda ord berör mig starkt...
Jag kan aldrig någonsin förstå din sorg och saknad efter din fina lilla Victor, men jag vill på något sätt visa mitt medlidande och stöd när jag skriver en liten kommentar då och då. Önskar att jag kunde ge dig Victor tillbaka så att lilla Vilma får ha sin underbara storebror nära!
Stora kramar
Victor för alltid i mitt hjärta....
